Användbart nr 1 2011 Tema: Holland förebild för svensk företagshälsovård

Alla fakta om lastarnas arbetsmiljö samlas in i jättelikt pussel

En enorm mängd data om alla 1 200 flygplanslastare runt om i Sverige och deras arbetsmiljö samlas nu in av forskare med hjälp av mätare, enkäter och videobilder. Alla fakta är bitar i ett pussel som till sist ska visa hela bilden. Här är tredje avsnittet i vår artikelserie om projektet ”Skadefria cargo- och flygplanslastare”.  

Gasade containrar medför okända risker visar ny undersökning

Stora importörer, som Ikea, H&M, och Biltema tar emot tusentals containrar med varor varje år, som öppnas och töms i deras lager. De kan innehålla farliga gaser. Halterna behöver inte vara höga, men personalen bör ha tillgång till personlig skyddsutrustning och mätare och containrarna ska ventileras innan de töms. Det görs inte alltid idag.

Vägdamm inte lika farligt som avgaser

På Hornsgatan i Stockholm kommer partiklarna främst från vägdamm av grus. Det mesta går att sopa bort. Men de verkligt farliga partiklarna kommer inte från grusdamm, de kommer från förbrännings­avgaser. – Risken finns att beslutet att förbjuda dubbdäck på Hornsgatan är ett slag i luften, anser Magnus Svartengren, chef för avdelningen Arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet, KI.  

Forskningsbaserad och obligatorisk företagshälsovård förebild för Sverige

Just nu pågår en hel del forskning i Sverige som syftar till att förbättra företagshälsovården. Det handlar bland annat om att utveckla metoder, som är baserade på vetenskapliga rön och erfarenheter.  Nederländerna har blivit en förebild i Sverige när det gäller företagshälsovård, men också för satsning på arbetsmiljöforskning och för att få fler i arbete.  Det finns förklaringar för dessa framgångar. De kan heta obligatorisk företagshälsovård som arbetar efter vetenskapligt baserade riktlinjer, arbetsgivaransvar för sjukskrivna i två år, och ett offensivt forskningsinstitut, som sprider kunskap. Användbart! har besökt Nederländerna för att ta reda på hur man lyckades med dessa insatser, som visade sig komma både från staten och från privata initiativ.
Tilltron till chefen avgör engagemanget hos medarbetarna

Tilltro till chefen ökar medarbetarnas engagemang

Alltför få företag lyckas med att ta tillvara medarbetarnas engagemang och idéer. För det krävs ett aktivt ledningsarbete och ömsesidigt förtroende. Men ofta blir det bara snack, ingen verkstad. Den slutsatsen drar Richard Berglund i sin avhandling vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Forskare Sofia och partnern Maria skapar bättre forskning

Brukarpartner en stor forskningsvinst

Patienten kan vara en stark resurs för svensk forskning. Projektet Brukarmedverkan i forskningen har stöttat och utbildat 53 forskningspartners som deltar med sina personliga kunskaper om att leva med olika sjukdomar i ett fyrtiotal olika forskningsprojekt. Modellen kan bli ett framtidslyft för svensk forskning.
Det inte är specialistkompetens som avgör om hälsovårdsarbetet fungerar förebyggande. Foto: Wojciech Wolak

Rutinkontroller av hälsan är sällan förebyggande

– Om arbetsmiljöarbetet ska fungera förebyggande måste företag och företagshälsa ha en förtroendefull och kontinuerlig dialog, säger Ann-Beth Antonsson, projektledare för ”Företagshälsovård, sjukfrånvaro och arbetsförmåga”, ett Afa-projekt vid IVL Svenska Miljöinstitutet, som avslutas under våren 2011.
Asbestsanering är ett riskfyllt arbete. Foto: Zory

Tusentals ton asbest kvar i äldre hus

Asbest är cancerframkallande och har varit förbjudet i Sverige sedan sjuttiotalet. Trots det utsätts många för asbest i sitt arbete än i dag, främst vid ombyggnad av äldre hus. Byggbranschen och IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en vägledning för säkrare asbestsanering.

Högre pensionsålder ställer krav på en effektiv företagshälsovård

När fler ska jobba mer och längre får företagshälsovården en allt viktigare roll att spela, dels för att behålla dem som redan arbetar, dels för att rehabilitera tillbaka de sjuka. På ett seminarium finansierat av Afa Försäkring och Fas rapporterade företrädare från Danmark, Finland och Nederländerna om hur man arbetar inom företagshälsovården och med rehabilitering.  
Vibrametern testas av Magnus Sköldbäck och Per Blomqusit

Runstenen – företagshälsa som samverkar med forskare

Företagshälsovården Runstenen i Malmö är en branschhälsa som ökar det förebyggande arbetet bland sina kunder, har närkontakt med kunderna och utför alltmer av sin service ute på arbetsplatserna. – Vi har saknat en vardagskoppling till den forskning som berör oss, säger verksamhetschef Magnus Sköldbäck. Den har vi fått i samarbetet med Arbets- och miljömedicin i Lund och deras forskning om vibration och buller i projektet Verktygslådan.
Istvan Balogh utvecklar teknik för att mäta vibration hos alltfler yrkesgrupper

Forskare och företagshälsor avslöjar fler vibrationsrisker

Många riskerar skador av vibrationer i arbetet. Dagliga störningar på hela kroppen är lättare att mäta. Svårare att skydda är alla dem som har upprepade korttidspåverkan på främst armar och händer. Som det är för trädgårdsarbetaren, bilreparatören och tandteknikern. Forskaren Istvan Balogh är en av forskarna som söker medicinska kunskaper, metoder och mätinstrument i ämnet, i samverkan med företagshälsovården.
Nu reser sig svensk företagshälsovård, från ett prisdumparläge.

Svensk företagshälsa i förnyelse saknar stöd från parterna

Svensk företagshälsovård har en tuff vandring åter till sin gamla position. Mer kraftfullt statligt stöd, mer tillsynskrav och fler drivkrafter behövs för att företagen ska välja företagshälsovård och betala för ett aktivt och förebyggande arbete, menar Lars Hjalmarsson, vd för Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF. – Arbetsgivare och fack har inte varit speciellt aktiva för att stärka företagshälsovårdens roll, anser han.
Medarbetare är ofta osynliga stöd vid återgång i arbetet

Arbetskamrater rehabiliterar i tysthet

Arbetskamraterna har en viktig roll vid rehabiliteringen av den sjuke medarbetaren. Samtidigt är det ofta förvirrande för dem vad de kan göra, vad som förväntas av dem. Alltför ofta räknas de bort av chefer och av varandra, deras insatser blir osynliga, visar rehabforskaren Åsa Tjulin vid Linköpings universitet i en ny avhandling om kollegors roll i rehabiliteringen.
Kvinnor i industrin har ofta bundna monotona arbeten. Foto: Stockxchnge.

Variation minskar kvinnors ohälsa

– Förbättringar av arbetsmiljön för kvinnorna i industrin handlar i dag mycket om hur man kan skapa en ökad variation i arbetet, säger Caroline Jarebrant, doktorand i produktionsergonomi och ergonom på Swerea IVF. Hon har utvecklat en metod för att få med förbättringar av arbetsmiljön som en del av företagens förändringsarbete.

Användbart nr 2 2010 Tema: Klimat – Det finns inget dåligt väder…

Flygplanslastarna: Nu blir arbetsmiljön kartlagd bit för bit

Flygplanslastare känner av arbetsmiljön in på bara skinnet. De lyfter och lastar, skjuter och drar i obekväma ställningar.  Användbart! följer forskningsprojektet ”Skadefria cargo- och flygplanslastare” som ska ge lastarna en bättre arbetsmiljö. Detta är artikel två i serien. Forskningen är nu i full gång och forskarna befinner sig ute på fältet för att samla in data. Arbetsgrupperna fördjupar sig i olika aspekter av lastarnas arbete.

Kallt arbete vid spåret kräver bästa skyddet

Banarbete vintertid med snö, vind och stål i förening är verkligen kallt arbete. Då behöver banarbetarna rejäla skydd av varma, vindtäta och avfuktande kläder. – Bara det allra bästa klädskyddet duger, säger Leif Nilsson och får huttrande medhåll av Abraha Larsson medan de rensar spåren och testar hur växeln fungerar.

”Kunskap om arbetsmiljön når inte ut”

Arbetsmiljön betyder mycket för svenska företags framgång, det vill Svenskt Näringsliv göra företagen medvetna om. Tyvärr är forskningen om arbetsmiljön svåröverskådlig och har svårt att nå ut till företagen. – Det finns mycket kunskap men denna når inte alltid ut och tillämpas på arbetsplatserna, säger Bodil Mellblom, ansvarig för arbetsmiljöfrågor.
Cecilia Rydberg från Göteborgs Kex, Birgitta Nilsson, Innventia, och Bertil Johansson, Sun Chemicals, visade de sträva askarna vid Elmias arbetsmiljömässa. Foto: Anna Holmgren

Kvinnors arbetsmiljö inom industrin

Afa Försäkring finansierar 2007 – 2010 ett forskningsprogram med sex projekt som syftar till att förbättra kvinnors arbetsmiljö och minska arbetsskadorna i de mest utsatta industribranscherna. Här presenterar vi de sex projekten.
Henrik Mortensen går på sitt nattpass.

Trötta förare orsakar trafikolyckor

Trötthet orsakar var femte singelolycka bland yrkesförare och dålig sömn är en stor riskfaktor. Det visar en genomgång av trafikstudier som forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har gjort. Henrik Mortensen har kört lastbil i hela sitt yrkesliv, sedan fem år kör han natt. Han slutar köra direkt då han känner sig trött. Men trygga rastplatser är en bristvara.
Möte praktiker - forskare

”Experterna vet mer än andra – men bara inom smalt område”

Thomas Tydén forskar om forskningskommunikation och samspel mellan forskare och praktiker. Han menar att det gäller att skapa goda möten dem emellan, där alla kan ge av sina kunskaper och ta emot andras. – Experter har mer kunskaper än andra. Men de har det inom ett smalt område. De ska ha respekt för det som de kan. Men de måste också inse att de inte kan en massa annat och visa ödmjukhet.

Användbart nr 1 2010 Tema: Han arbetar i en farlig fart
- Att jämföra affärsnytta är mycket mer effektivt och spännande än att bara räkna pengar, säger Ann-Beth Antonsson. Foto: Anna Holmgren

Affärsnytta intressantare än pengar

– Det finns mycket diskussion om att arbetsmiljö lönar sig. Men det är inte så enkelt att det bara går att räkna i kronor och ören, även om de goda exempel vi hittade verkade ha rätt bra ekonomi, säger Ann-Beth Antonsson, projektledare för Allt om städ, IVL.

Suddspänd. Ögat styr din kropp mer än du tror

Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.Inne i ditt öga finns en muskel, fokuseringsmuskeln eller ciliarmuskeln, som reglerar ögonlinsens optiska brytstyrka, det vill säga hur linsen kupas. När din blick fixerar något närbeläget, litet eller suddigt, spänns muskeln och linsen blir kupigare. Sådant närarbete innebär att muskeln normalt sett är anspänd för att anpassa ögats fokus till seende på nära håll. Fokuseringsmuskeln står i förbindelse med det autonoma nervsystemet (det som är utanför din viljas kontroll) och med dina muskler i nacke och skuldror. Kravet på ögats muskler ökar när det som du tittar på är suddigt, ligger på nära avstånd, eller är litet, som en bokstav på en bildskärm.

Roger Arnesson, barfotaforskare i Örebro

­ – Det är intressant att forskningen kan visa varför människor blir utbrända och varför känslan av sammanhang och samhörighet är så viktig för hälsan, tycker Roger Arnesson, ordförande för Fastighets avdelning i Örebro. Han är ett av de regionala skyddsombud, som har studerat och själva forskat vid Mälardalens högskola.
Gerhard Wendt på Transport

”Varför använder man inte kunskaperna!”

”Arbetsmiljön är idag satt på undantag”, anser regionala skyddsombudet Gerhard Wendt. Möt honom i ett personligt porträtt om ungdomsprotester, hur första skyddsombudsuppdraget ledde till uppsägning och kampen mot hot och våld på mackar och värdetransporter. Men han åker även nedkabbat till olika teater och musikfester.

Sitt inte still! Det är farligt också med för litet belastning

Bygg om kontorsarbetsplatser så att folk måste röra sig mycket mer! Möten skulle till exempel kunna vara gående och inte sittande. Det skulle vara bra för alla. Detta anser Svend Erik Mathiassen,  professor och forskningsledare vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle. Han förklarar att problemet med för litet belastning blir en allt viktigare arbetsmiljöfråga. Inaktivitet kan leda till väl kända välfärdssjukdomar som diabetes och övervikt. Då gäller det att öka aktiviteten, inte minska den ytterligare. Han ser att arbetsgivarna nu är intresserade av att hjälpa anställda att bli friskare och må bättre, som att sluta röka och börja motionera, trots att det inte ingår i själva arbetet.  Detta är en attitydförändring, anser han, som säkert kommer att sprida sig till fler hälsofrågor och fler arbetsgivare framöver. På ett callcenter i Sundsvall ingår till exempel träning på arbetstid i arbetsuppgifterna. Det får alla veta vid anställningsintervjun.  Och han berättar att det i Holland finns förslag till riktlinjer för hur man bör röra sig mera i kontorsjobb, och spännande experiment med rörliga kontor.

Råd från Holland till alla stillasittare

Undrar du hur mycket du ska röra på dig under dagen, för att inte riskera problem för att du belastar din kropp för lite i ditt arbete? Här får du råd från en rad holländska forskare.Rekommendationerna för fysiska aktiviteter i arbetet är grundade på forskningsfakta och diskussioner med experter. Råden gäller arbeten där människor står eller sitter på samma ställe, har litet fysisk aktivitet, få rörelser och få variationer i rörelserna av huvudet, nacken och skuldrorna, låg kraftansträngning i händerna, händer som ofta är fixerade vid uppgiften och ögon som är fixerade vid resultatet. Det är många typer av arbete som berörs av rekommendationerna: allt datorarbete, arbete med mikroskop, lätt monteringsarbete, kassör, musiker, tandläkare, kirurger, förare av tåg, buss, bil och tunnelbana, maskinförare. Råden berör alla som arbetar minst 75 procent av dagen med sådant arbete .

”Var rädd om mig, jag jobbar för dig”

Under fem år, 2003-2007, inträffade tio vägarbetsolyckor per månad, i genomsnitt. Kampanjer för lägre farter vid vägarbeten kan hjälpa för en tid, ibland. Men vägarbetarna tycker det är bättre när man leder om trafiken.
Hörselskador av buller

Allt fler kvinnor drabbas av bullerskador

Buller är ett arbetsmiljöproblem som orsakar sju procent av arbetssjukdomarna, främst hos män. Men det ökar mest hos kvinnorna. Det traditionella industribullret kvarstår, medan det störande oljudet växer på andra arbetsplatser som skolor, förskolor och servicenäringen. Ventilation, kollegornas och elevernas samtalston stör allt mer.
Gudrun Linn, kontroversiell badrumsforskare

Städdoktorns råd om forskning

Gudrun Linn, 77, är den kontroversiella forskaren som på 80-talet lade fram en omlarmad avhandling om att städa badrum. Hennes forskning var kontroversiell när den kom, men med tiden har Linns forskning påverkat hela byggbranschen. Gudrun Linn har varit expert i Svenska Miljöinstitutets projekt Allt om städ.