Tema: Användbart nr 1 2010 Tema: Han arbetar i en farlig fart

Roger Arnesson, barfotaforskare i Örebro

– Det är intressant att forskningen kan visa varför människor blir utbrända och varför känslan av sammanhang och samhörighet är så viktig för hälsan, tycker Roger Arnesson, ordförande för Fastighets avdelning i Örebro. Han är ett av de regionala skyddsombud, som har studerat och forskat vid Mälardalens högskola.

Kursen han gick på högskolan hette ”Hälsofrämjande arbetsmiljöutveckling ur ett folkhälsoperspektiv”. Studierna började med en översikt av modern arbetsmiljöforskning.

– Vi fick höra om stressforskarna Karasek ochTheorell och deras forskning om stress
och utbrändhet. Deras krav – stöd – kontrollmodell går att använda i vardagen. Har man ett gott stöd och inflytande över arbetet klarar man högre arbetsbelastning. Forskarna har kunnat visa vetenskapligt att så är det faktiskt.

– Vi fick förklaringar till varför man blir utbränd. Det var nytt för mig. Det finns så mycket rykten kring orsakerna till utbrändhet, säger Roger.

Teori om sammanhang

Kursdeltagarna fick läsa om känslan av sammanhang, hur viktig den är för att man ska trivas
och göra ett bra jobb. Den teorin är definitivt användbar, tycker Roger.

– Det är inte roligt att gå ensam och städa och bara ha en skyffel och en sopborste som sällskap, att aldrig få veta varför man gör saker, aldrig få komma in på kontoret eller träffa arbetskamrater. Allt blir lättare om man träffar jobbarkompisar, om man håller sig uppdaterad om företaget och dess ekonomi. Då får man en känsla av sammanhang och man förstår till exempel varför företaget behöver
flytta folk mellan olika arbetsuppgifter.

Studie av fastighetsskötare

I kursen ingick också att bedriva egen forskning om en arbetsmiljö. Roger valde att studera fastighetsskötarnas arbetsmiljö inom HSB i centrala Värmland, som han känner väl till. Roger bor själv i Karlskoga och är anställd på allmännyttan där.

– De hade haft lite struligt på HSB i Värmland, och de gick med på att jag använde
dem som min testgrupp i forskningen, säger Roger.

Ensamarbete

Deltagarna i hans studie bestod av två grupper. Den ena gruppen hade jobbat många år
tillsammans, flertalet var män, den andra bestod av ganska många nya, både kvinnor och män. Roger gjorde en enkät till båda grupperna och kom fram till fyra områden som behövde förändras. Det gällde ensamarbete, arbetsbelastning, inflytande och oro över förändringar.

Roger skrev en forskningsrapport om resultatet av enkäten med förslag till åtgärder. Där ingick att han som regionalt skyddsombud följer upp åtgärderna vid HSB i Värmland.

Jättekul

Roger tycker att han hade nytta av sin yrkeserfarenhet i utbildningen på högskolan.

– Vi gamlingar kunde berätta om våra praktiska erfarenheter på föreläsningarna och i samtalen före och efter, det var jättekul. Inte alla deltagare på kursen var regionala skyddsombud.

– Några var tjejer i 20-årsåldern, som skulle bli friskvårdskonsulenter, kanske hade de utbyte av oss gamlingar, säger Roger.

Personalbokslut

Roger håller själv utbildningar för skyddsombud. Då använder han gärna forskaren Paula Liukkonens metod med personalbokslut för att ge skyddsombuden argument för deras förebyggande arbete.

Roger har märkt att ekonomi ofta är bästa argumentet för att få företaget att förstå varför det lönar sig med en bra arbetsmiljö. Han tar arbetsskor som exempel: Ett par skor kostar kanske 800 kronor men kan spara många sjukdagar, och skorna betalar sig på mindre än enda sjukdag.

– Redan första dagen en anställd är hemma måste företaget sätta in en vikarie och det kostar 2 000 kronor, plus arbetet att sätta in vikarien i arbetet. De skriker på företaget om de måste lägga ut pengar för tio par skor – men inser inte att de anställda jobbar bättre och orkar mer när de får bra skor.

Vita fält

Roger är intresserad av forskning om arbetsmiljö, men tycker att det finns stora vita obeforskade fält, inte minst inom städning och fastighetsskötsel.

– Det finns så lite forskat på hur städning påverkar kroppen. Ta till exempel sambandet mellan arbete och besvär i rörelseorganen, det är väldigt lite forskat på kvinnor.

Roger är kritisk mot Försäkringskassans sätt att använda forskningsresultat när det gäller arbetsskador. Han berättar om en översikt hos Försäkringskassan av yrken med arbetsskador.

Yrken med arbetsskador

– Det är deras bibel. Är man inte med i den bibeln har man ingen möjlighet att få en
arbetsskada godkänd som arbetsskada.

– En bonde som har knäproblem får sin arbetsskada godkänd, men en fastighetsskötare som gjort exakt samma arbete får inte sin skada godkänd, för ”det är inte vetenskapligt bevisat” att fastighetsskötare skadas i sitt arbete. Det är konstigt att man inte kan överföra resultaten från bönder till fastighetsskötare, tycker Roger.

– De använder ju samma sorts traktorer och frekvensen ur- och ihoppning i traktorn är desamma!

Anna Holmgren

Läs mer

Roger Arnessons rapport heter Arbetsmiljön vid HSB i centrala Värmland. Här nedan finns också
några andra rapporter av elever på kursen vid Mälardalens högskola:

Kristofer Löfström, 2009, om arbetsmiljön vid RIMAB Facility Services i Umeå.

Angela Osorio, 2009, om arbetsmiljön vid Lassila & Tikanoja Service AB i Stockholm.

Göran Wattenberg, 2008, om arbetsmiljön vid Riksbyggen i Göteborg

Jan Clausen, 2008, om arbetsmiljön vid Landskronahem AB

Hörselskador av buller

Allt fler kvinnor drabbas av bullerskador

Buller är ett arbetsmiljöproblem som orsakar sju procent av arbetssjukdomarna, främst hos män. Men det ökar mest hos kvinnorna. Det traditionella industribullret kvarstår, medan det störande oljudet växer på andra arbetsplatser som skolor, förskolor och servicenäringen.

Ventilation, kollegornas och elevernas samtalston stör allt mer.

 

Förr sågs nedsatt hörsel som ett problem med stigande ålder, en ålderssvaghet. Bullergubbar fanns det gott om inom militären och bland byggjobbarna.

Men den gruppen minskar. I stället ser vi alltfler bullerkvinnor.

– Traditionella manliga arbetsplatser inom industrin har gått igenom en ljudrevolution med bullerdämpning och avskärmning, säger Jan-Peter Strömgren, ordförande i Hälsofrämjandet, HRF. De nutida jobben där fler kvinnor arbetar har tvärtom fått ökade problem.

Nu ger bullret även yngre personer skador för livet, och alltfler kvinnor dras med skador främst inom skolan och förskolan.

Buller på fritiden

På fritiden fortsätter angreppet mot hörseln med ljudmiljöer som stör närmast dygnet runt i form av trafik, ventilation, musiklyssning och annat. Konserter med såväl rockgrupper som symfoniorkestrar lämnar skadespår hos musiker, ljudtekniker, restauranganställda, unga och äldre i publiken.

Man räknar med att en fjärdedel av alla anställda arbetar under en fjärdedel av arbetsdagen med samtalsstörande buller. Männens värsta bullerjobb är som processoperatör, anläggningsarbetare, byggnadsarbetare, maskinoperatör och inom snickeriarbete, jordbruk och skola.

Flest kvinnor som anmäler arbetsskador arbetar inom förskolan och skolan. Även kvinnor som har arbete som maskinoperatör eller kock hör till de mest utsatta.

En miljon har hörselskador

Totalt finns enligt Hörselfrämjandet kring 1 miljon personer med hörselskador, hälften är i yrkesverksam ålder 18-65 år. Närmare en kvarts miljon kvinnliga arbetstagare har problem med hörseln. 15 procent av befolkningen har tinnitus, 100.000 har en svår form av sjukdomen. Kring 70.000 personer har hörapparat, men behovet är dubbelt så stort.

Mellan tio och 14 procent av personer i arbetslivet har svårt att höra vad som sägs på personalmöten, under utbildningar, i telefonen.

– Det är fortfarande lite skämmigt att höra dåligt, säger Jan-Peter Strömgren. I stället håller man sig undan personalmöten, sitter ensam och fikar, går ner i arbetstid.

Kvinnor mest

Fler kvinnor i lägre åldrar har nedsatt hörsel än män. Växlingen skedde kring år 2003, antalet kvinnor ökar medan männen minskar. Även antalet ungdomar med skador minskar. Hörselskadorna ökar inom tjänstemannayrkena, från 7,4 procent 1984 till 12,5 procent år 2003. Andelen kvinnliga tjänstemän har mer än fördubblats under senaste tjugo åren.

Förtidspension är vanligare bland hörselskadade, en av fem kvinnor mot en av tio normalt inom befolkningen. Kvinnor med hörselproblem lider mer än män, fler har andra fysiska och psykosomatiska besvär och upplever bristande kontroll i arbetet.

Saknar stöd

Fler kvinnor saknar stöd från arbetsledningen än män.

– Tyvärr saknar vi forskning om hörselproblem och buller i arbetslivet, inte bara pengar utan även forskare med bullerinriktning. Därför vet vi inte riktigt varför kvinnor verkar få större problem än män, eller hur vi påverkas av störande ljud. Eller vad som händer om vi fortsätter på den väg vi går nu med ökande oljud.

– Min vision är en kampanj mot skräpljud, typ ”Håll naturen ren”. Då kan vi få en samling för rensning av allt som stör, bit för bit, tills fler kan stanna kvar eller komma in i arbetslivet även om de börjat höra sämre.

 

Tips: Hörselfrämjandet har startat Hörsellinjen, som erbjuder kostnadsfria svar på frågor om hörsel och hörselskador. Ring 0771-888 000 eller gå via nätet på www.horsellinjen.se.

 

Torbjörn Uhlin

Gudrun Linn, kontroversiell badrumsforskare

Städdoktorns råd om forskning

Gudrun Linn, 77, är arkitekt. Hennes forskning om byggnaders utformning och funktion har genom åren påverkat hela byggbranschen. Hennes avhandling kom 1985 och handlade om hur badrum ska byggas för att underlätta städningen.

 

Avhandlingen blev omdebatterad och man ifrågasatte om städning av badrum verkligen var ett ämne för forskning.

– Ifrågasättandet av avhandlingen var totalt osakligt. Rabaldret kring den berodde på att den kom att användas som tillhygge i en akademisk strid som sedan länge pågick inom KTH och som jag inte var inblandad i. säger Gudrun Linn. Hon har bjudits in som expert av Svenska Miljöinstitutet för att sakgranska Allomstäds hemsida.

Samarbete?

Här följer några frågor som Gudrun Linn besvarar här med egna ord:

— Hur fungerade ditt samarbete med IVLs forskningsprojekt Allt om städ:

”Jag blev tillfrågad av Ann-Beth Antonsson om jag ville sakgranska IVL:s webb-sida Allt om städ, som hon var projektledare för. Checklistan som tagits fram byggde på mina böcker. Jag accepterade det eftersom mina böcker angavs som källa, och jag ville gärna kontrollera att uppgifterna användes på rätt sätt.

Det var en svår uppgift. Jag hade lagt ned stor möda på mina formuleringar i böckerna. De måste vara oantastliga, eftersom det var handbokstext, och de hade gnuggats med min styrgrupp och min referensgrupp. Min text fick inte motsäga några myndighetsregler eller riktlinjer.

I Allt om städ var det innehållsliga materialet presenterat på ett annat sätt. Som alltid när någon skriver om en ursprunglig text med samma syfte men med ett annat ”tilltal”, så hade det på några ställen uppstått oavsiktliga glidningar i betydelse, som jag försökte justera. Jag var säkerligen en mycket krävande granskare.”

Upplägg?

— Hur ser du på uppläggningen av Allt om städ ur ditt forskningsperspektiv?

”Det är utmärkt att den här typen av riktlinjer finns på nätet. Och utmärkt att frågorna drivs av en institution som IVL och inte av en enskild forskare. IVL ger denna näthandbok stor tyngd.

Därmed följer också ett stort ansvar — den som ger ut en handbokstext i syfte att påverka byggandet måste ha egen kompetens i planering och byggande för att kunna inse tänkbara konsekvenser av minsta formulering. Annars finns risken att handbokstexten inte tas på allvar av målgrupperna.

Upplägget i Allt om städ liknar det i mina handböcker. För att veta hur upplägget fungerar bland mottagarna måste man göra en utvärdering. Jag har inte gjort någon utvärdering eftersom jag var pensionerad när handböckerna kom ut. Men jag fick fina recensioner.”

Brukarnas behov

— Hur kan man som forskare bygga in brukarnas behov i forskningen? Din egen avhandling var fokuserad på städarnas arbetsmiljö, och den vinkeln var ju ganska ifrågasatt, trots allt tal om forskningens ansvar i samhället.

”För att bygga in brukarnas behov i forskningen måste man fråga brukarna och sätta sig in i deras behov. Man måste ut på fältet och se med egna ögon, det räcker inte att skicka ut enkäter.Min avhandling (1985) handlade inte om städarnas arbetsmiljö i allmänhet utan den var fokuserad på hur badrum ska byggas för att underlätta städningen.

Badrumsutformningen styrdes av dåvarande Svensk byggnorm, och jag prövade utrymmesmåtten som angavs där med fullskaleförsök i laboratorium, med försökspersoner. Avhandlingen blev enhälligt godkänd vid disputationen på KTH (man kan bara bli godkänd eller underkänd).Ifrågasättandet av avhandlingen var totalt osakligt.

Rabaldret kring den berodde på att den kom att användas som tillhygge i en akademisk strid som sedan länge pågick inom KTH och som jag inte var inblandad i.

Angreps

Angriparen (som själv inte hade erfarenhet av denna typ av forskning, utan tyckte att den var löjlig) drog sig inte för att på DN Debatt publicera falska uppgifter om avhandlingen. Hans påståenden väckte en närmast skandalartad uppmärksamhet och spreds okritiskt i medierna under flera år. Ingen saklig kritik av något värde framkom, men skriverierna har uppfattats som ifrågasättande.

Om min avhandling hade handlat om de professionella städarnas arbetsmiljö hade det förmodligen inte blivit något rabalder. I och med att jag prövade de generellt giltiga byggnormerna och föreslog bättre mått kom den ändå att påverka den professionella arbetsmiljön, likaväl som bostäderna.”

— Hur går det till att bedriva arbetsmiljöforskning som går att sprida? Utgå gärna från din egen forskning, som ju fått stort genomslag i byggbranschen.

”Jag kan bara tala om den forskning som är inriktad på byggnaders utformning och funktion. För att kunna sprida sådan arbetsmiljöforskning måste den vara väl förankrad både hos dem man forskar om och hos de tilltänkta avnämarna, dvs byggbranschens olika led.

Den ska göras professionellt och med en stor del av arbetet ute på fältet. Så att man vet vad man skriver om.Med professionalitet menar jag här att forskaren måste vara sakkunnig på byggandet och själv kunna göra avvägningar mellan t e x städares krav och alla andra krav som ställs, med kunskap om gällande byggregler och det som kallas god arkitektur.

Projektörerna har inte tid att göra avvägningar mellan olika gruppers synpunkter, den avvägningen måste den som skriver riktlinjer göra.I mitt projekt om fastigheten som arbetsmiljö fann jag dock att de olika yrkesgrupperna synpunkter stämde väl överens, och de stämde även med handikappreglerna. Men det visste jag inte från början.

Sedan finns det omständigheter som kan hindra goda lösningar.  Se min artikel i Arkitekten 5.2007. Det finns mycket att forska om.”

Gudrun Linn, februari 2010

 

Läs också Gudrun Linns artikel I Arkitekten nr 5/2007.”Lär byggherrarna beställa städvänliga hus!”Läs artikel om Gudrun Linns forskning i LO-tidningen

- Att jämföra affärsnytta är mycket mer effektivt och spännande än att bara räkna pengar, säger Ann-Beth Antonsson. Foto: Anna Holmgren

Affärsnytta intressantare än pengar

– Det finns mycket diskussion om att arbetsmiljö lönar sig. Men det är inte så enkelt att det bara går att räkna i kronor och ören, även om de goda exempel vi hittade verkade ha rätt bra ekonomi, säger Ann-Beth Antonsson, projektledare för Allt om städ, IVL.

 

Ett delprojekt i Allt om städ var att hitta städföretag som är goda exempel på företag med en bra arbetsmiljö. På hemsidan www.alltomstad.se ligger åtta sådana goda exempel som forskarna samlat.

Det visade sig att de åtta företagen hade god lönsamhet, låga kostnader för sjukfrånvaro, nöjda kunder, låg personalomsättning, få rehabiliteringsfall.

Lönar sig satsningarna?

– Det finns mycket diskussion om att arbetsmiljö lönar sig. Men det är inte så enkelt att det bara går att räkna i kronor och ören, även om de goda exempel vi hittade verkade ha rätt bra ekonomi, säger Ann-Beth Antonsson, projektledare för Allt om städ på IVL.

Forskarna hade besvär med att hitta företag som var tillräckligt bra på arbetsmiljöarbete.

– Det blev en rejäl sållning. Man kan inte bara gå på hörsägen, säger Ann-Beth.

Ergonomen Lisa Schmidt på IVL ringde runt till företag som hon fått tips om och hämtade uppgifter om städmetoder och sjukfrånvaro.

Åtta goda exempel

Till sist hittade hon de åtta företag som finns nämnda nedan. Insatser de gjorde för att förbättra arbetsmiljön var till exempel att fånga upp tidiga signaler på problem i arbetet som kan leda till sjukskrivning, och att de såg till att ingen skulle överbelastas i arbetet.

De åtta företagen som klarade gallringen var lokalvården inom Kronobergs landsting, Reneriet AB, enheten för städservice inom Sahlgrenska universitetssjukhuset, Salabostäder, Scandic hotell i Linköping, Servicestyrkan i Sverige AB, Städpojkarna AB och TS Lokalvård AB.

Drivkraften en bättre organisation

Det intressanta med de goda exemplen var att forskarna kunde se att drivkraften för en bra arbetsmiljö inte bara handlade om att tjäna pengar. Svaret fanns på en annan bog.

– Det handlar om mjukare frågor, som är minst lika viktiga som ekonomisk lönsamhet, säger Ann-Beth Antonsson.

När cheferna hade tagit tag i långtidssjukfrånvaro och löst en del av de gamla problemen med arbetsmiljön, då hade de också fått en hel organisation som fungerade bättre. Det fick till resultat att cheferna började jobba normaltid från att ha jobbat sextiotimmars vecka. Och chefernas eget arbete förändrades radikalt.

Hittade affärsnytta

– I stället för att vara en problemhanterare skiftade chefen över till att planera och utveckla hela verksamheten på företaget. Det blev en jättestark drivkraft.Cheferna i de goda exemplen jobbade med hela personalens delaktighet och ansvar. De var tydliga om vad som ingår i städområdena och tydliga om att städarna är viktiga. Då fick de också väldigt lite klagomål från kunder, och väldigt lite tid gick åt till sådana problem.

– Att jämföra affärsnytta är mycket mer effektivt och spännande än att bara räkna pengar, säger Ann-Beth Antonsson.

Ingen småföretagsromantiker

Hon började sin karriär med att studera arbetsmiljöproblem på småföretag.

– Jag är ingen småföretagsromantiker, säger hon.

Hon har ägnat tid åt att försöka förstå småföretagarna, komma underfund med hur de tänker, så att hon lättare kan anpassa sitt budskap till deras behov. Det gäller att inse arbetsmiljö bara är en liten bit av företagarnas tillvaro.

– De flesta småföretagare vill väl. De är inte heroiska eller illvilliga, det är folk som försöker göra så gott de kan efter sina förutsättningar, säger Ann-Beth.

Hennes arbete på IVL handlar om att stärka småföretagarna att göra en så bra arbetsmiljö som möjligt med en rimlig arbetsinsats.

– Det gäller att hitta lösningar och goda exempel som kombinerar affärsnytta med god arbetsmiljö, och att hitta drivkrafter för goda lösningar, säger Ann-Beth Antonsson.

Anna Holmgren

 

Läs mer:

Här finns hela rapporten:IVL-Rapport: ”Städföretag som ligger före och tjänar på det”

Kan vi lära av goda exempel och vad kan vi lära?

Jämför: Svara på 6 frågor och jämför ert städföretag med andra

Här kan du jämföra ditt eget företag med de åtta goda exemplen när det gäller utveckling, problemhantering, klagomål från kunder, chefens arbetstid, ekonomiskt resultat och sjukfrånvaro.

Goda råd: Råd från framgångsrika städföretag

Det finns mycket framgångsrika företag har gemensamt. Här finns några råd och erfarenheter från dem. Det handlar om allt från ledarskap till städtekniker.

Suddspänd. Ögat styr din kropp mer än du tror

Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.Inne i ditt öga finns en muskel, fokuseringsmuskeln eller ciliarmuskeln, som reglerar ögonlinsens optiska brytstyrka, det vill säga hur linsen kupas. När din blick fixerar något närbeläget, litet eller suddigt, spänns muskeln och linsen blir kupigare. Sådant närarbete innebär att muskeln normalt sett är anspänd för att anpassa ögats fokus till seende på nära håll. Fokuseringsmuskeln står i förbindelse med det autonoma nervsystemet (det som är utanför din viljas kontroll) och med dina muskler i nacke och skuldror. Kravet på ögats muskler ökar när det som du tittar på är suddigt, ligger på nära avstånd, eller är litet, som en bokstav på en bildskärm.

Signaler till hjärnan

Många som jobbar vid bildskärm kan få ont i axlarna och skuldrorna. Tidigare trodde man att dessa problem bara berodde på att bildskärmsarbetarna satt fel eller för länge. Ny forskning visar alltså att problemen också kan bero på att ögonen får anstränga sig för mycket. När ett trött öga fokuserar ett objekt på nära håll, måste det centrala nervsystemet ge fler aktiveringssignaler till fokuseringsmuskeln för att bibehålla skärpan. – Ju mer fokuseringsmuskeln spänns för att kompensera för en optisk oskärpa, desto högre blir muskelspänningarna i nacke och skuldror, säger Hans Richter. Den centrala delen av näthinnan kallas fovean. Det är bara med den som vi kan urskilja de små detaljerna och det är den som utlöser och styr ögats fokusering. Därför är vi beroende av att hålla ögat, huvudet och axlarna stilla, för att bibehålla fokuseringen. När vi ställs inför stora krav på att ögat ska vara fokuserat stabiliserar vi huvud, axlar och nacke extra mycket. Förmodligen är detta förklaringen till den högre muskelspänningen i nacke och skuldror. Ansträngda ögon kan på detta sätt ge smärtor i axlarna, när hjärnan kompenserar automatisk för optisk oskärpa.

Bildskärmsarbete

Nästan var tredje person med arbete vid bildskärm lider av trötthet, sveda och obehag i ögonen. Hans Richter har studerat 4 000 bildskärmsarbetare och undersökt deras syn och besvär i nacke och skuldror. Undersökningen visade att synfel ledde till ökad tendens att rapportera besvär i nacke och skuldror. – De som bar glasögon hade högre tendens att rapportera nackbesvär, berättar Hans Richter. En förklaring till det kan vara att det åldrande ögat är sämre på att fokusera på nära håll. Synen förändras, speciellt efter att man fyllt 40. Då ser man sämre på nära håll, beroende på åldersförändringar i ögats lins. Allt närarbete kan bli en riskfaktor för smärta i nacke och skuldror. Hela kroppen anpassas efter synbehovet, visar forskningen, och det kan i sin tur leda till låsta och ansträngande arbetsställningar. – Synergonomin är ett viktigt men eftersatt område. De lagar och förordningar som finns tillämpas inte, säger Hans Richter.

Tvärvetenskapligt samarbete

Han hoppas att sjukgymnaster, ergonomer och optiker börjar samarbeta oftare, nu när man vet mer om hur ögonen påverkar kroppen. Det finns både besvär att undvika och pengar att spara för samhället. – Flera olika forskningsdiscipliner måste också samarbeta för att vi ska kunna kartlägga och förstå hur ögats reaktioner länkas ihop med muskelaktivitet i nacke och skuldra, säger Hans Richter. Hans förhoppning är att ett sådant samarbete leder till att man med enkla metoder ska kunna förebygga och minska besvär i nacke och skuldror, som uppstår vid synansträngande närarbete, till exempel bildskärmsarbete. Det handlar både om att utforma arbetsplatsen bättre och att anpassa glasögon till det arbete det gäller.

Suddiga bokstäver på skärmen

En arbetstagare har rätt till regelbundna ögonundersökningar, om man arbetar en timma eller längre framför datorn per dag. Yngre personer behöver undersökningar vart tredje till femte år och de som är över 45–50 år oftare. Det berättar Per Nylén på Arbetsmiljöverket. – Bokstäver på bildskärmar har inte skarpa konturer, utan är suddigare än tryckt text. Därför blir man mer trött i ögonen vid bildskärmsarbete, förklarar han. När man läser tryckt text kan man dessutom själv vinkla boken eller tidningen och sänka blicken så att synen blir optimal.– Bildskärmens vinkel bör vara 20 grader, men är det sällan. Dessutom är tecknen ofta för små i de flesta programvaror. Tecknen kan förstoras, men blir suddigare i en lägre upplösning. Då får ögonen jobba mer, säger Per Nylén. Arbetsgivaren ska stå för kostnaden för terminalglasögon och andra synhjälpmedel som behövs för att utföra arbetet.

Gerhard Wendt på Transport

”Varför använder man inte kunskaperna!”

”Arbetsmiljön är idag satt på undantag”, anser regionala skyddsombudet Gerhard Wendt. Möt honom i ett personligt porträtt om ungdomsprotester, hur första skyddsombudsuppdraget ledde till uppsägning och kampen mot hot och våld på mackar och värdetransporter.

Men han åker även nedkabbat till olika teater och musikfester.

 

I Norra Hamnen i Malmö där Transport har sitt sydligaste högsäte kör lastbilar i rad till och från lager på kajerna med lastbåtar och uppe i luften surrar flygtransporter från Copenhagen Airport eller Malmö Airport. I detta transportnav stortrivs Gerhard Wendt,  regionalt skyddsombud sedan 25 år.

Så många år innebär massor av erfarenheter av transportbranschen – och
dessförinnan av arbetet som bilmekaniker.

Under de fyrtio år som gått sedan har själv började jobba har det hänt mycket både med arbetslivet
och med kunskapen om arbetsmiljöfrågor, konstaterar han.

Pappa smed

Och det gäller i än högre grad när han jämför med pappas arbetsliv som bondsmed:

– Då visste man inte mycket mer än det som kändes i kroppen, och det gjorde ont i ryggen för honom när han kom hem. Men orsakerna hade man liten kännedom om.

Jämfört med dagens stressiga arbetstid fanns det en sak som folk var bättre på förr.

– Man tog en tupplur mitt på dagen, för att återhämta sig.

Det första minnet Gerhard har av dåligt ledarskap och negativt arbetsklimat var när han som tolvåring följde med mamma och hennes arbetskamrater som äppelplockare. Han fick åka med kvinnorna i en mörk vagn ut på fälten. Så kom arbetsledaren, ofta förbannad på olika saker som att han tyckte att rasterna blev för långa.

– Han skällde och skrek himla ofta, en gång tappade han löständerna mitt i skriket. Det var väldigt symboliskt.

Egen fajt

Gerhards första egna miljöfajt tog han mot nedsmutsning i bäcken hemma i Fjelie, söder om Lund – han var då 15 år och hade gått med i Naturskyddsföreningen.

Han såg att två gånger per år var den annars rena bäcken helt igengrodd och anmälde detta till kommunen. En tid senare fick han läsa i tidningen Arbetet att en bonde uppströms två gånger per år tvättade sina kor och ladugården och lät allt rinna ner i bäcken.

– Bonden fick ett föreläggande från kommunen om att hindra avrinningen till bäcken, men valde då att flytta lantbruket till Östergötland, minns Gerhard. Tänk vilken känsla för en ung tonåring, att kunna flytta på ett helt jordbruk!

Uppsagd bråkstake

När Gerhard arbetade på bilverkstad valdes han till skyddsombud och skulle företräda sina arbetskamrater. Men han tog på sig deras ansvar i konflikter, i stället för att ge stöd.

Det blev fel i sak, och han blev ansedd som en besvärlig person. Chefen såg till att alla jobb som han hade blev inställda, och så blev han uppsagt av arbetsbrist.

– Men då hade jag tröttnat på jobbet där, var nygift, hade fått ett barn och vunnit 10 000 kr på premieobligation, så livet lekte i alla fall. Nog skulle jag hitta nytt jobb. Dessutom hade jag ett kort vikariat som lärare på fordonstekniska gymnasiet i Lund.

Som arbetslös fick han först börja med ett beredskapsbidrag i tre månader. Så sökte han och fick uppdraget som regionalt skyddsombud på Transports avdelning i södra Skåne. Efter ett år som vikarie blev han invald för en ny treårsperiod – och på den vägen är det.

Som regionalt skyddsombud är han förtroendevald inom Transport, som alltid har betonat och koncentrerat sig starkt på arbetsmiljöfrågor, utbildningar, försäkringar och rehabilitering. De regionala skyddsombuden inom Transport arbetar renodlat med arbetsmiljöfrågor. De är helt avlönade och administrerade av Transportbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, TYA, som har till uppgift att höja statusen på utbildning och arbetsmiljö.

Samverkande styrka

TYA är en gemensam organisation för arbetsgivare och facket. Det innebär att båda parterna är uppdragsgivare. Att arbeta för TYA kan vara splittrande mellan lojaliteterna, men främst har samverkan mellan parterna varit en tillgång, tycker Gerhard.

– Det har inneburit att båda parter drar åt samma håll i frågorna. Det är en fördel både för transportarbetarna och för cheferna.

Men Gerhard är ändå bekymrad över läget när det gäller arbetsmiljön idag, han tycker den är satt lite mer på undantag.  När någon är sjukskriven så tänker man på företagen ofta bara att detta kostar pengar. Men man funderar inte tillräckligt  över om sjukskrivningen har något samband med arbetet och arbetsmiljön, och om man kan göra något för att förhindra att anställda blir sjukskrivna och ordna en bra rehabilitering och återkomst.

Finns kunskaper

Han konstaterar att det är så här trots att det finns så mycket kunskaper hos såväl arbetsgivare som fack, och ofta även ute bland anställda och hos cheferna. TYA har massor av utbildningar i allt från ergonomi till att organisera arbetet och ta pauser för vila och mat, och så vidare i långa banor.

Så redskap och kunskap inom arbetarskyddet finns ju i stora mängder! Problemet är att kunskapen får stå tillbaka för hetsen och konkurrensen, säger Gerhard och pekar på ett exempel:

– Kina lastar de för hand in i containrar. Den lasten måste man sedan lossas manuellt även här i Sverige, för att få ekonomi i lossningen – trots att man vet att man riskerar olyckor och skador när man springer och stressar och lyfter för hand.

Skadlig nattarbete

Det är inte helt lätt att få anställda och chefer att satsa på arbetsmiljön och se den som viktig, även när kunden ställer krav och tiden att göra jobbet blir alltmer knapp.

Gerhard efterlyser därför mer forskning om vad det är som hindrar människor att prioritera en god arbetsmiljö. Även om det finns såväl chefer som anställda som har känsla för god och skyddande miljö, tycker att han detta blir alltmer ovanligt i dagens stressiga läge.

– Det finns en stark lojalitet med arbetsgivaren, men även en rädsla över att förlora  jobbet, som gör att man inte jobbar rätt. Många menar att man för att stå emot den billiga arbetskraftimporten inte ska skapa konflikter, utan samarbeta.

– Ofta är det arbetsgivaren som ställer felaktiga och orimliga arbetskrav, men inte alltid arbetsgivarens fel. Ibland orsakar anställda sin skada genom att medvetet inte följa lagar och förordningar, förklarar Gerhard. Allt fler får anpassa hela sitt liv efter sitt yrkesliv, konstaterar han.

En del får kanske ihop sitt livspussel, andra får större problem eftersom de får ställa upp på alla möjliga tider.

– Vi vet att nattjobb är skadligt, men inte minskar nattjobben i mängd för det.

Ägare på distans

Chefernas ledarskap är tyvärr ofta allt för ensidigt inriktat på affärer, pengar, och har sällan sikte på personlig utveckling tycker Gerhard, som ibland känner att chefer ställer sig vid sidan om ett problem: de menar att de inte har med det att göra,  eller ingen makt att påverka just arbetsmiljön.

Detta är även en effekt av allt fler transportföretag har sina ägare finns på distans och även utomlands. Inte ens de verkställande direktörerna har pengar att använda till investeringar i bättre miljö, utan måste de ansöka om medel från en styrelse som är på långt avstånd från arbetsplatsen.

– Vissa arbetsgivare är dock väldigt aktiva i arbetsmiljöfrågor och nyfikna på vad som gäller och vilken kunskap som finns.

TYA har mycket utbildning och teknikutvecklade läromedel, som bärbara simulatorer för lasta med kranbil, hamnlastning, skogsmaskinhantering, avfallslastning, flygplanslastning, att pröva på i direkt miljö.

TYA-folket kan företagen också anlita för organisationsutveckling. Men det missar arbetsgivare, som i stället anlitar dyra konsulter utan kunskap om branschens specifika problem.

Arbetsmiljöfajter om rån

En arbetsmiljöfajt som Gerhard är ganska nöjd med handlar om säkerhet på bensinstationerna.

Det startade 1997 med bråk, stöld och smitningar vid en bensinstation på Rosengård utanför Malmö. Kritiska punkten var ensamarbetet, i en nattöppen mack. Det fackliga kravet var nattlucka och stängd dörr vid ensamarbete, men framför allt att förbjuda ensamarbete.

Efter mycket kamp blev det ett säkerhetssystem, där den ensamarbetande har rätt att stänga dörren och öppna nattluckan.

– Det gick dock inte dit vi på Transport ville med förbud för ensamarbete, utan tyvärr blev det mer av ensamarbete på mackarna.

Värderån

En annan fajt gällde värderånen, som eskalerade år 2005. Gerhard med kollegor tog till konflikt och stoppade en helg transporter av höga värden, mest i form av pengar.

– Det ledde inte till nya säkrare sätt att arbeta, men branschen fick en väckarklocka och skärpte sig, säger Gerhard. Faktiskt minskade antalet rån efter den helgen.

Gerhard tycker att det viktigaste i arbetsmiljöarbetet är att alla små men viktiga och ömsesidigt lärorika möten med de tiotusentals kollegorna i Transports olika branscher, och de utbildningar av medlemmar som han genomför.

Misslyckande

– Ibland känner jag det som ett misslyckande att allt detta ger så lite avtryck i form av bättre arbetsmiljö. Då får jag tänka på de goda exemplen, de som satt avtryck och som gett värdefulla lösningar, som vårt projekt ”Kollegan hjälper”, där förare som rånoffer får kamratstöd.

– Värdefullt är även fackliga utbildningar, som Transports kurs för nya medlemmar, ”Medlemskapets värde”, där det ingår en arbetsmiljödel. Förr var det bara skyddsombud som fick den kunskapen.

Gerhard återkommer till detta att det finns väldigt mycket kunskap och forskning om arbetsmiljön, som skulle kunna ge betydligt friskare arbetsplatser.

Han önskar sig fler studier av hur man gör för att genomföra forskningsresultaten och se till att kunskapen verkligen kommer till användning:

– Varför tar vi inte till oss resultaten? Varför ignorerar vi den kunskap som finns? Hur ska vi skapa en förståelse av den goda arbetsmiljöns värde, och se till att den förståelsen får praktiska genomslag? Nu när kollektiven försvagas och solidariteten ofta är frånvarande –  vilka drivkrafter och metoder kan vi då nyttja i stället, för att skydda och värna om arbetstagarens hälsa?

Sist men inte minst efterlyser han mer kunskap om den ekonomiska nyttan med att ha ett bra arbetarskydd, där man arbetar förebyggande och analyserar risker.

 

Torbjörn Uhlin

 

 

 

 

Personligt:

Ålder: 57 år

Familj: Fru och tre utflugna barn. Frun är sjuksköterska
och har en forsknings/doktorandtjänst i Vårdvetenskap.

Fritid: Teater (såg nyligen Lifsens rot med
Västerbottensteatern). Konserter (senast Pink på Ullevi i Göteborg). Köra
”nedkabbat” med vår bil i sommarsverige. Resa inom och utomlands.

Okänd förmåga: Laga mat, köttfärssås senast. Det vill han
satsa mer på framöver

Borde göra mer: Motionera. Läsa litteratur, ”tyvärr
snackar jag alldeles för mycket så att jag inte hinner läsa…..”

Goda egenskaper: Bra på att lyssna på medmänniskor och
känner empati. Värnar om familjen.

Så vill jag bli firad: Jag hatar att bli firad, nu får
det vara slut. Senast firade vi vårt 25-åriga äktenskap med att äntligen
förlova oss.

Sitt inte still! Det är farligt också med för litet belastning

Bygg om kontorsarbetsplatser så att folk måste röra sig mycket mer! Möten skulle till exempel kunna vara gående och inte sittande. Det skulle vara bra för alla. Detta anser Svend Erik Mathiassen,  professor och forskningsledare vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle. Han förklarar att problemet med för litet belastning blir en allt viktigare arbetsmiljöfråga. Inaktivitet kan leda till väl kända välfärdssjukdomar som diabetes och övervikt. Då gäller det att öka aktiviteten, inte minska den ytterligare. Han ser att arbetsgivarna nu är intresserade av att hjälpa anställda att bli friskare och må bättre, som att sluta röka och börja motionera, trots att det inte ingår i själva arbetet.  Detta är en attitydförändring, anser han, som säkert kommer att sprida sig till fler hälsofrågor och fler arbetsgivare framöver. På ett callcenter i Sundsvall ingår till exempel träning på arbetstid i arbetsuppgifterna. Det får alla veta vid anställningsintervjun.  Och han berättar att det i Holland finns förslag till riktlinjer för hur man bör röra sig mera i kontorsjobb, och spännande experiment med rörliga kontor.

Brister i hur man mäter

För mycket eller för litet belastning – båda finns rikligt i arbetslivet och är orsak till många problem. Men hur ska man mäta belastningar – och vad ska man mäta? Detta är en fråga som sysselsätter forskarna i Gävle. Resultaten kan ge kunskap som gör det lättare för människor att få sina belastningsskador godkända som arbetsskador. Belastningsbesvär orsakar många sjukskrivningar, men det kan ändå vara svårt att få kopplingen till arbetet fastslagen. Det beror bland annat på att det finns stora brister när det gäller hur man på arbetsplatserna dokumenterar ergonomiska faktorer idag. Hur mäter man till exempel hur många kilo en flygplanslastare i genomsnitt lyfter per dag och i vilka ställningar, och vilka effekter som lyften får? Svend Erik Mathiassen tror att kraven i framtiden blir strängare på hur företag och företagshälsovård dokumenterar belastningar i arbetslivet. Annars kan man inte veta vilka förändringar som man behöver genomföra, och inte heller om förändringarna sedan har haft någon effekt.

Bruksanvisning för trovärdigt resultat

Det finns regler och anvisningar för hur man ska mäta skadliga effekter av kemiska ämnen. Svend Erik Mathiassen anser att samma kvalitetskrav borde gälla när man mäter  belastningar. Han arbetar nu tillsammans med andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning för att ta fram bruksanvisningar för hur och vad man behöver mäta, för exempelvis företagshälsovården.  – Det finns många olika verktyg för att mäta, men det finns få anvisningar för hur många personer eller hur länge man ska mäta för att få ett trovärdigt resultat.  Det överlåts helt åt den som använder verktyget, säger Svend Erik Mathiassen. Men belastningen måste man kunna bedöma på ett korrekt och säkert sätt. Hur många människor ska man mäta för att resultatet ska bli trovärdigt? Vad, när och hur länge ska man mäta? Det finns få och spretiga svar på de frågorna från forskningen idag. Arbetsmiljöverkets föreskrift om belastningsergonomi innehåller endast några få gränsvärden. Den är bara delvis grundad på tung vetenskap och formulerar mer allmänna riktlinjer.

Arbetet avgör

Det är arbetet som avgör hur vi ska samla in uppgifter. Ett bildskärmsarbete, där rörelserna inte varierar något särskilt under dagen kräver en annan mätinsats än ett omväxlande men tungt byggjobb. För att få tillförlitliga resultat måste man studera  flera personer och göra det under en längre tid. – Man kan bara förstå om en viss skada kommer från arbetet, om man har koll på hur arbetet som ger en viss skada ser ut. Det kan handla om arbetsställningar, kraftansträngning, pauser, med mera. Det gäller att fastställa sambanden mellan skador och vad det är i arbetet som orsakar dessa skador. Idag är det svårt att fastställa sådana direkta samband utom vid arbete med armarna över huvudet. Då vet man att ju längre och ju oftare man arbetar med armarna över huvudet desto större är risken att få ont.

Variationer och pauser

Ett annat intressant arbetsområde är pauser och variationer i arbetet. Idag tror de flesta att mer variation i arbetet i gynnsamt. Men egentligen finns det få vetenskapliga bevis för detta. – Det finns förbluffande få studier där man aktivt har jämfört olika upplägg när det gäller pauser och variation. Bara en handfull studier har trovärdigt lyckats visa att variationer i arbetslivet är bättre än icke–variationer. Men ändå talar många fysiologiska experiment för att det är så. Vid kontorsarbete eller lätt monteringsarbete ligger den genomsnittliga belastningen på runt 10 procent av maxförmågan. Är det variationer i arbetet man behöver då? När två personer gör ett och samma jobb, med upprepade moment, kan de utföra arbetsuppgifterna på olika sätt, men ändå vara lika effektiva. Den ena gör arbetet mer varierat än den andra och belastar därmed kroppen på ett bättre sätt, förklarar Svend–Erik Mathiassen.  – Nu vill vi veta om detta är något som man kan förutsäga och utnyttja. Det handlar alltså om avancerad arbetsteknik. Vi bör stimulera individens egen förmåga att använda sin kropp på ett varierat sätt.

Mental uppgift

Vilopauser, passiva avbrott, hjälper inte när man har ett ”lätt” arbete med låga belastningar. Om en person som sitter och arbetar vid datorn tar en paus för att göra något liknande, som att dricka kaffe, blir skillnaden i belastning obefintlig.  Då händer inte mycket i musklerna. Man måste göra något drastiskt i pauserna, så att musklerna belastas ordentligt. – Vilopauser inlagda i arbetet ger nyttig fysisk variation bara om arbetet är fysiskt tungt. Vid psykisk stress däremot kan det naturligtvis vara bra med pauser även i lätta arbeten, förklarar Svend Erik Mathiassen. Psykisk press innebär att förutom den rent kroppsliga stressen innehåller arbetet också till exempel tidspress, en känsla av osäkerhet, brist på tillit och så vidare. Resultat från Centrum för belastningsskadeforskning visar att den som har ett fysiskt rätt tungt arbete och tar ett avbrott då han eller hon löser en mental uppgift som inte är för svår, kan återgå till det fysiska arbetet och känna sig mer återhämtad än den som inte gör något särskilt under avbrottet. Det kan handla om att spela kort eller lösa korsord, något som många gör under sina raster. – Varför det är så vet vi inte än. Kanske räcker inte bara fysisk vila för att återhämta sig när man har ett fysiskt tungt arbete?

”Var rädd om mig, jag jobbar för dig”

Under fem år, 2003-2007, inträffade tio vägarbetsolyckor per månad, i genomsnitt. Kampanjer för lägre farter vid vägarbeten kan hjälpa för en tid, ibland. Men vägarbetarna tycker det är bättre när man leder om trafiken.

Trafikmängden har gått upp. Trafikmoralen gått ner. Trafikolyckorna vid vägarbeten har varit en het fråga ända sedan 1970-talet. Man har satsat på att utveckla nya sätt att skydda vägarbetarna.  Gång på gång har facket, branschen och myndigheter kampanjat för att påverka hur trafikanterna beter
sig. Under fem år, 2003-2007, inträffade tio vägarbetsolyckor per månad, igenomsnitt.

Under årens lopp är det alldeles för många vägarbetare, transportarbetare och privatbilister som har mist livet och ännu fler har fått skador för livet vid dessa olyckor.  För vägarbetarna är det inte bara de
olyckor som verkligen inträffar som är hemska. Eftersom man vet hur katastrofala följder en olycka kan få när bilister alldeles för fort och för nära visslar förbi arbetsplatsen, är det skräckinjagande upplevelser när det nästan händer något.

Flera undersökningar som vägarbetarnas fack Seko har genomfört visar att nio av tio arbetare på grund av trafiken är oroliga inför att arbete på väg. En majoritet tycker att alla eller de flesta trafikanterna är dåliga på att respektera dem. De anger att incidenter inträffar ofta eller flera gånger per år.

Kampanjer med paroller som ”Var rädd om mig, jag jobbar för dig” och ”Arbetar vi för dig eller är vi bara i vägen?” har ofta verkat leda till en viss förbättring – för en tid. Men så småningom har olyckorna, tillbuden och incidenterna ökat igen, när farterna och nonchalansen hos en del av trafikanterna åter tilltagit. Den höga farten är dubbelt farlig:

  • Den minskar tiden från det att förarna upptäcker vägarbetet tills de passerar.
  • Vid  en olycka blir följderna värre ju högre farten är.

Den alltför höga hastigheten vid arbetsplatserna är därför mycket viktig, den finns med i åtta av tio olyckor. Värsta exemplet är 164 km i timmen där det var 70! De som ligger högst ligger ofta på dubbla hastigheten. Det är fler som kör för fort, än de som kör enligt begränsningen.

Kontrollerande och lugnande

Förutsättningarna för vägbyggen har varierat genom åren. Vägarbetarna och deras fack förespråkar lösningen att leda trafiken förbi vägarbete på andra vägar, vilket också var vanligare förr. Men arbetarnas intressen av trygg arbetsmiljö står mot trafikanternas intresse av enkel framkomlighet utan omvägar – och mot boende som inte vill ha ökad trafik i sitt bostadsområde.

När man inte leder trafiken på andra vägar, kan man vidta trafikkontrollerande eller trafiklugnande åtgärder, eller kombinationer av dessa.

• Trafikkontrollerande åtgärder är exempelvis trafiklotsar som kör i täten för förbipasserande och rent fysiskt anger takten – dyrt men effektivt. Andra kontrollåtgärder är flaggvakter och tillfälliga
ljussignaler.

• Trafiklugnande åtgärder är olika former av skyltning, fartdämpande åtgärder som mobila gupp av olika slag och avsmalnande körfält.

Det finns också fysiska skydd mot påkörning, som tunga lastbilar. Nu kommer även elektroniska hjälpmedel. Förare möts av meddelandet ”du kör för fort” på digitala tavlor, när de överskrider hastighetsgränsen.

Man har genomfört försök med vibrerande armband som varnar vägarbetare för annalkande fordon som kör för fort.

Fler olyckor än man trodde

Trots alla ansträngningar inträffar olyckorna. Men de ansvariga har haft förvånansvärt dålig koll på omfattningen. Det visade en noggrannare undersökning av olyckorna under fem år, 2003-2007, som Vägverket genomförde. Man hittade hela 30 procent fler olyckor än de som man tidigare angivit. Och ändå tror man att det därutöver finns ett stort mörkertal, eftersom många olyckor inte blir registrerade som vägarbetsolyckor. Många olyckor rapporteras inte och rörligt vägarbete, som snöröjning, är inte med alls.

Antalet döda under de fem åren mer än fördubblades, från nio till tjugo, vid den mer noggranna genomgången. Av de döda var två vägarbetare. Eftersom det finns många gånger fler trafikanter än vägarbetare innebär det att risken för vägarbetare är mycket större än för trafikanterna.

Totalt var 1 440 personer inblandade i 635 olyckor. Vanligast var ”upphinnande-olyckor”,  där förare som höll hastighetsbegränsningen blev påkörda bakifrån av trafikanter som körde för fort. Näst vanligast var singelolyckor och där var skadorna värst.

Yrkestrafikanterna är överrepresenterade när det händer något: de utgör 10 procent av trafikanterna, men 25 procent av de olycksdrabbade.

De vägarbeten som är värst drabbade av incidenter och olyckor, enligt en sammanställning 2004, är vinterväghållning, vägmarkering, vägvakt och reparation av räcken.

Kunskapsbrister i fokus

I januari 2010 startade en ny stor satsning, där de största entreprenörerna på väg, som Skanska, NCC, Peab och Svevia (f d Vägverket produktion), samarbetar med facket och Vägverket (som i år gått upp Trafikverket).

En rad kontroller som Vägverket hade genomfört 2009 och tidigare visade att entreprenörerna alltför ofta inte följde de regler och överenskommelser om säkerheten i samband med vägarbete, som finns i upphandlingarna.

En viktig delorsak till den nya storsatsningen är ett EU-direktiv som ställer hårdare krav på arbetsmiljösamordnare mellan de olika aktörerna i ett vägarbete, och på att arbetsmiljöfrågorna ska komma in i ett tidigare skede.

I samband med den här nysatsningen konstaterade parterna att det finns bristande kunskaper om varför olyckorna inträffade och i vilken omfattning vägarbetare eller utrustning för vägarbete drabbades vid olyckan. Det finns ingen samordning mellan hur olika entreprenörer rapporterar olyckor. Incidenter med oskyddade trafikanter rapporteras inte.

Allt detta tar man nu itu med. Trafikverket genomför en förstudie om ett gemensamt inrapporteringssystem och företaget Vectura, som är sammanslagning av det som tidigare var ”Vägverket konsult” och ”Banverket projektering”, förbättrar systemen för att anmäla arbetsskador och rapportera tillbud.

Trafikverket satsar fyra miljoner kronor på att utveckla hjälpmedel för arbeten på vägarbetsplatser och Svevia fortsätter sitt påbörjade arbete med att utveckla elektroniska system för information och varning.

Skanska har tidigare arrangerat en årlig fokusvecka med aktiviteter inriktade på säkerhet vid arbete på väg – nu gör man en gemensam vecka tillsammans med Trafikverket, NCC, Peab och Svevia. Trafikverket tar initiativ till ett branschråd inom programmet ”Förnyelse i anläggningsbranschen”, som ska följa upp satsningarna och se om de får avsedda effekter.

”Fler omledningar ger störst resultat”

Björn Inge Björnberg, SEKOI satsningen ingår också att göra en genomgång av var och  hur man kan göra omledningar av trafiken. Så vägarbetarnas mångåriga krav tycks nu möta ett större gensvar. Detta glädjer Björn-Inge Björnberg, själv asfaltarbetare från början och nu förbundsombudsman på Seko:

– Fler omledningar av trafik är det som kommer att ge störst resultat för att minska antalet olyckor. Vid vägarbete på de största vägarna, Europavägarna, är det idag mycket enklare att göra omledningar jämfört med för 20-30 år sen, eftersom vi har byggt så många nya sträckningar och det finns de gamla vägarna att ta till.

– Vid minst tre fjärdedelar av sträckorna på de största vägarna går det praktiskt att göra omledningar, enligt bedömningar från våra skyddsombud. Det är bra att man gör den här kartläggningen, sen återstår det att i praktiken se till att också leda om trafiken oftare.

Björn-Inge Björnberg tycker att det pågående forskningsprojektet i Norrbotten är spännande och ser fram mot att få del av resultaten.

– Det är riktigt intressant att man tittar på nästan-olyckorna och djupdyker i incidenterna. Det är bra forskning, det är ett sätt att se in framtiden, för när trafiktrycket på vägnätet ökar är risken stor att incidenterna blir riktiga olyckor. Det är också jättebra att få kunskap om vilken utmärkning som får verklig effekt. Vi lägger ner enorma summor på fasta och rörliga utmärkningar, men vi vet för lite om vilket nytta de gör!

Råd från Holland till alla stillasittare

Undrar du hur mycket du ska röra på dig under dagen, för att inte riskera problem för att du belastar din kropp för lite i ditt arbete? Här får du råd från en rad holländska forskare.Rekommendationerna för fysiska aktiviteter i arbetet är grundade på forskningsfakta och diskussioner med experter. Råden gäller arbeten där människor står eller sitter på samma ställe, har litet fysisk aktivitet, få rörelser och få variationer i rörelserna av huvudet, nacken och skuldrorna, låg kraftansträngning i händerna, händer som ofta är fixerade vid uppgiften och ögon som är fixerade vid resultatet. Det är många typer av arbete som berörs av rekommendationerna: allt datorarbete, arbete med mikroskop, lätt monteringsarbete, kassör, musiker, tandläkare, kirurger, förare av tåg, buss, bil och tunnelbana, maskinförare. Råden berör alla som arbetar minst 75 procent av dagen med sådant arbete .

Rekommendation 1:

Den som arbetar åtta timmar ska under sammanlagt minst 30 minuter om dagen ägna sig åt måttligt intensiv fysisk aktivitet, antingen på jobbet, under lunchen, eller på väg till eller från jobbet. De som är överviktiga ska ägna en timma åt måttligt intensiv fysisk aktivitet. Under arbetet ska man stå högst en timme i sträck, och sitta högst två timmar i sträck. Totalt ska man inte stå mer än fyra timmar om dagen.

Rekommendation 2.

Under en 8-timmars arbetsdag ska en anställd ta ett återställande avbrott på minst 7,5 minuter på morgonen och tio minuter på eftermiddagen, efter en arbetscykel på 1,5 timmar, förutom vanliga lunch- och kaffepauser. Inom en arbetscykel om 1,5 timmar ska den anställda efter högst 20 minuter ta ett avbrott på minst 30 sekunder.  Rekommendationerna gäller genomsnittlig, lågintensiv, arbetsrelaterad belastning vid genomsnittlig mental stress. Strängare rekommendationer behövs om belastningen är högre när det gäller krav på precision i arbetet eller om man exempelvis behöver anstränga sig mer i händerna.   Som vetenskapliga källor till dessa rön finns 35 olika forskningsartiklar och rapporter och rekommendationerna är publicerade i en vetenskaplig tidskrift.