– Det är intressant att forskningen kan visa varför människor blir utbrända och varför känslan av sammanhang och samhörighet är så viktig för hälsan, tycker Roger Arnesson, ordförande för Fastighets avdelning i Örebro. Han är ett av de regionala skyddsombud, som har studerat och forskat vid Mälardalens högskola.
Kursen han gick på högskolan hette ”Hälsofrämjande arbetsmiljöutveckling ur ett folkhälsoperspektiv”. Studierna började med en översikt av modern arbetsmiljöforskning.
– Vi fick höra om stressforskarna Karasek ochTheorell och deras forskning om stress
och utbrändhet. Deras krav – stöd – kontrollmodell går att använda i vardagen. Har man ett gott stöd och inflytande över arbetet klarar man högre arbetsbelastning. Forskarna har kunnat visa vetenskapligt att så är det faktiskt.
– Vi fick förklaringar till varför man blir utbränd. Det var nytt för mig. Det finns så mycket rykten kring orsakerna till utbrändhet, säger Roger.
Teori om sammanhang
Kursdeltagarna fick läsa om känslan av sammanhang, hur viktig den är för att man ska trivas
och göra ett bra jobb. Den teorin är definitivt användbar, tycker Roger.
– Det är inte roligt att gå ensam och städa och bara ha en skyffel och en sopborste som sällskap, att aldrig få veta varför man gör saker, aldrig få komma in på kontoret eller träffa arbetskamrater. Allt blir lättare om man träffar jobbarkompisar, om man håller sig uppdaterad om företaget och dess ekonomi. Då får man en känsla av sammanhang och man förstår till exempel varför företaget behöver
flytta folk mellan olika arbetsuppgifter.
Studie av fastighetsskötare
I kursen ingick också att bedriva egen forskning om en arbetsmiljö. Roger valde att studera fastighetsskötarnas arbetsmiljö inom HSB i centrala Värmland, som han känner väl till. Roger bor själv i Karlskoga och är anställd på allmännyttan där.
– De hade haft lite struligt på HSB i Värmland, och de gick med på att jag använde
dem som min testgrupp i forskningen, säger Roger.
Ensamarbete
Deltagarna i hans studie bestod av två grupper. Den ena gruppen hade jobbat många år
tillsammans, flertalet var män, den andra bestod av ganska många nya, både kvinnor och män. Roger gjorde en enkät till båda grupperna och kom fram till fyra områden som behövde förändras. Det gällde ensamarbete, arbetsbelastning, inflytande och oro över förändringar.
Roger skrev en forskningsrapport om resultatet av enkäten med förslag till åtgärder. Där ingick att han som regionalt skyddsombud följer upp åtgärderna vid HSB i Värmland.
Jättekul
Roger tycker att han hade nytta av sin yrkeserfarenhet i utbildningen på högskolan.
– Vi gamlingar kunde berätta om våra praktiska erfarenheter på föreläsningarna och i samtalen före och efter, det var jättekul. Inte alla deltagare på kursen var regionala skyddsombud.
– Några var tjejer i 20-årsåldern, som skulle bli friskvårdskonsulenter, kanske hade de utbyte av oss gamlingar, säger Roger.
Personalbokslut
Roger håller själv utbildningar för skyddsombud. Då använder han gärna forskaren Paula Liukkonens metod med personalbokslut för att ge skyddsombuden argument för deras förebyggande arbete.
Roger har märkt att ekonomi ofta är bästa argumentet för att få företaget att förstå varför det lönar sig med en bra arbetsmiljö. Han tar arbetsskor som exempel: Ett par skor kostar kanske 800 kronor men kan spara många sjukdagar, och skorna betalar sig på mindre än enda sjukdag.
– Redan första dagen en anställd är hemma måste företaget sätta in en vikarie och det kostar 2 000 kronor, plus arbetet att sätta in vikarien i arbetet. De skriker på företaget om de måste lägga ut pengar för tio par skor – men inser inte att de anställda jobbar bättre och orkar mer när de får bra skor.
Vita fält
Roger är intresserad av forskning om arbetsmiljö, men tycker att det finns stora vita obeforskade fält, inte minst inom städning och fastighetsskötsel.
– Det finns så lite forskat på hur städning påverkar kroppen. Ta till exempel sambandet mellan arbete och besvär i rörelseorganen, det är väldigt lite forskat på kvinnor.
Roger är kritisk mot Försäkringskassans sätt att använda forskningsresultat när det gäller arbetsskador. Han berättar om en översikt hos Försäkringskassan av yrken med arbetsskador.
Yrken med arbetsskador
– Det är deras bibel. Är man inte med i den bibeln har man ingen möjlighet att få en
arbetsskada godkänd som arbetsskada.
– En bonde som har knäproblem får sin arbetsskada godkänd, men en fastighetsskötare som gjort exakt samma arbete får inte sin skada godkänd, för ”det är inte vetenskapligt bevisat” att fastighetsskötare skadas i sitt arbete. Det är konstigt att man inte kan överföra resultaten från bönder till fastighetsskötare, tycker Roger.
– De använder ju samma sorts traktorer och frekvensen ur- och ihoppning i traktorn är desamma!
Anna Holmgren
Läs mer
Roger Arnessons rapport heter Arbetsmiljön vid HSB i centrala Värmland. Här nedan finns också
några andra rapporter av elever på kursen vid Mälardalens högskola:
Kristofer Löfström, 2009, om arbetsmiljön vid RIMAB Facility Services i Umeå.
Angela Osorio, 2009, om arbetsmiljön vid Lassila & Tikanoja Service AB i Stockholm.
Göran Wattenberg, 2008, om arbetsmiljön vid Riksbyggen i Göteborg
Jan Clausen, 2008, om arbetsmiljön vid Landskronahem AB