- Det krävs att man förtydligar var arbetsgivaransvaret ligger så att någon tar ansvar för plattformsarbetarnas arbetsmiljö,, säger Filippa Lundh. Foto: Anna Holmgren

Vem tar ansvar för gig-arbetarna?

Gigarbetare har ofta stressiga, otrygga, fysiskt tunga jobb. Vad kan man göra för att förbättra deras situation i Sverige och internationellt?

– Det viktigaste är att gig-arbetarna får rätt till en bra arbetsmiljö och en ekonomiskt dräglig situation, säger Filippa Lundh, folkhälsovetare och doktorand i projektet GigOSH.

Detta är ett projekt om gig-arbetare i Europa. OSH står för occupational safety and health. Projektet bedrivs i samarbete med forskare i sju europeiska länder; Sverige, Danmark, Finland, Polen, Belgien, Spanien och Storbritannien.

Filippa Lundh

– Det krävs att man förtydligar var arbetsgivaransvaret ligger så att någon tar ansvar för plattformsarbetarnas arbetsmiljö, så att de får bra verktyg, bra säkerhetsutrustning och utbildning för att använda dem, säger Filippa Lundh.

Ett syfte med GigOSH är att kartlägga arbetsvillkoren för gig-arbetare i de sju länderna. Projektet leds av Theo Bodin på institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet. Arbetet i Sverige finansieras av Forte. Planen är att samla in 500 enkäter och 20 intervjuer med gig-arbetare i varje land, ta reda på deras arbetsvillkor och hur stor andel som upplever problem med hälsa och skador. I projektet ingår också att rapportera om hur lagstiftningen ser ut i varje enskilt land. Därefter ska forskarna ta fram rekommendationer för politiker, arbetsgivare och fackföreningar hur de kan främja en säker och hälsosam arbetsmiljö för gig-arbetare.

– Arbetet som gig-arbetare är sig ganska likt i alla sju länderna. Villkoren liknar varandra och de möter ungefär samma svårigheter och utmaningar i sitt arbete, säger Filippa Lundh.

Det som skiljer sig åt mellan länderna är att det är väldigt olika regler för arbetsgivare och helt olika sanktioner i lag och avtal i olika länder. Det är en större klyfta här i Norden mellan gig-arbetarna och dem som har vanliga standardjobb.

– Anställda i Norden har ganska bra rättigheter och starkare skydd än i en del andra EU-länder, till exempel Polen, säger hon.

Arbete pågår i EU med att bestämma vad som ska gälla för gig-arbetarnas villkor. Plattformsdirektivet är ett omdebatterat förslag till EU-direktiv som är ute på remiss till medlemsländerna.

– Det intressantaste just nu för gig-arbetare i Europa är hur det ska gå med plattforms­direktivet, säger Filippa Lundh.

Förslaget innebär att den som uppfyller ett antal kriterier ska klassas som anställd. Då skulle plattformsföretagen bli arbetsgivare. Idag är läget att alla EU-länder har definierat vem som är anställd, men gig-arbetarna räknas inte dit. Frågan som nu diskuteras är hur många och vilka kriterier som ska finnas för att gig-arbetarna ska betraktas som anställda.

– De olika parterna, som fackföreningar och politikerna i Europa är oeniga om vilka kriterierna ska vara. Just nu verkar det som om den nya EU-direktivet inte kommer att gå igenom, säger Filippa Lundh.

I Sverige vill LO-förbunden att även plattformsarbetare ska omfattas av arbetsrätten. Men LO är emot att lagar på EU-nivå ska avgöra Sveriges arbetsrätt. Förslaget till plattformsdirektiv ska beslutas i februari 2024.

Text: Anna Holmgren

Läs mer här om GigOSH på projektets hemsida:

Chanse är ett samarbete mellan 27 forskningsfinansiärer i 24 länder i Europa.