Irene Jensen är psykoterapeut och arbetsmiljöforskare. 1983 doktorerade hon om personskadeprevention vid Karolinska institutet. 2011 fick hon Sveriges första professur i metoder för företagshälsa.
– Jag såg tydligt att hur mycket jag än kom fram till som forskare så kom resultaten aldrig till användning. Därför ville jag utveckla evidensbaserade metoder för företagshälsovården, säger hon.
Idag leder Irene Jensen ett forskarteam på KI som arbetar med att utveckla vetenskapligt grundade metoder för hälsofrämjande insatser på arbetsplatser.
På 1980- och 90-talet forskade hon om nack- och ryggbesvär, som då var de stora problemen i arbetslivet. Då sökte och fick forskarna på KI medel från Afa försäkring för ett forskningsprogram om arbetsmiljö och hälsa. Det ledde fram till det så kallade AHA- projektet. Det genomfördes på arbetsplatser inom process- och verkstadsindustrin, bland annat i samarbete med företagshälsorna på Volvo Lastvagnar och på Sandvik Steel.
Ett kanonprojekt
Där tog forskarna tog fram vetenskapligt grundade enkätfrågor för att kartlägga företagshälsan. I samarbete med denna lade de upp åtgärdsprogram som var vetenskapligt prövade på individ- och företagsnivå. I tre år tränade forskarna chefer och anställda i hur de tillsammans med företagshälsovården skulle jobba med arbetsmiljö och hälsa.
– Vi såg att det gav väldigt bra resultat både på hälsan och arbetsmiljön och dessutom ökade produktiviteten. Det var ett kanonprojekt! säger Irene Jensen.
Ett resultat av det så kallade AHA-projektet blev att Afa försäkring anställde arbetsmiljökonsulter. Med stöd av forskarna erbjöd de Afas medlemmar den så kallade AHA-metoden med evidens-baserad metodik för arbetsgivare och företagshälsovård. Afa försäkring lade senare ner verksamheten med egna
arbetsmiljökonsulter.
– Då startade SKR också Sunt arbetsliv, som en avknoppning av Afas satning på AHA-programmet, säger Irene Jensen.
Forskarna fick medel från Forte och Afa försäkring att jobba vidare.,, denna gång med specifikt fokus på att utveckla metoder för företagshälsa.
– Det blev en rivstart för vårt nya forskningsprogram om företagshälsovård, säger hon.
I forskningsprogrammet utvecklade forskarna tillsammans med praktiker från
företagshälsovården evidensbaserade riktlinjer för företagshälsa.
Irene Jensen var redan professor i metoder för personskade-prevention vid KI. 2011 fick hon en helt ny professur i metoder för företagshälsa. Den finansierades av Forte och av regeringens delegation för kunskapsområdet företagshälsovård.
Delegationen lyckades även med att få in utbildning i företagshälsovårdens yrken på högskolor och universitet i Sverige, bland annat magisterutbildningar på Karolinska institutet för företagssjuksköterskor och – psykologer.
2018 bildades Mynak, myndigheten för arbetsmiljökunskap. Mynak fick i uppdrag att vara ett kompetensstöd till företagshälsovården genom att förvalta och fortsätta med att utforma nationella evidensbaserade riktlinjer för företagshälsovården.
– Vi var otroligt glada att Mynak fick detta uppdrag, säger Irene Jensen.
Pressat läge i branschen
Idag hösten 2024 är läget för företagshälsan komplicerat. Stora företag och alla offentliga arbetsgivare har företagshälsovård. Men branschen är pressad. De privata företag som bedriver företagshälsovård måste kämpa för att överleva.
– Vi forskare har svårt att rekrytera företagshälsor till våra projekt. Vi brottas med att de flesta företagshälsor är externa och upphandlas bara för några år i taget. De måste leva på marknadens villkor, säger Irene Jensen.
På uppdrag av regeringen omprövas nu hösten 2024 Mynaks framtid. Det troliga är att Mynak läggs samman med Arbetsmiljöverket. Vad som ska hända med med uppdraget kompetensstöd och riktlinjerna för företagshälsa är ovisst.
– Vi på Karolinska svarade på regeringens remiss. Vi tryckte på att det är jätteviktigt att riktlinjerna för evidensbaserade metoder ska finnas kvar och att man får resurser att ta fram dem. Vi vill också att den blivande myndigheten ska få en tillsyn av företagshälsan. Det har inte Arbetsmiljöverket idag.
Svenskt Näringsliv, PTK och LO är eniga om det inte ska ingå i Arbetsmiljöverkets uppdrag att följa och främja företagshälsovårdens utveckling. Inte heller Mynaks arbete med riktlinjerna för evidensbaserad praktik bör ingå, enligt parterna. De vill ta fram en annan lösning i samverkan mellan regeringen, de arbetsmiljömedicinska klinikerna och Sveriges Företagshälsor.
Holland en förebild
Inför framtiden för företagshälsovården har Irene Jensen en vision.
.- Jag har en stark tro på att vi borde forma ett system som de har provat i Holland. De har företagsläkare integrerade inom husläkarmottagningar. Det har varit ett framgångsrecept för att få ner sjukskrivningarna i Holland, säger hon.
Här i Sverige vore det idealiska att ha företagsläkare på vårdcentralerna, anser hon.
Företagshälsorna skulle mer ha ansvar för att stödja arbetsgivare i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Sjukskrivning skulle hanteras på vårdcentralerna av utbildade företagsläkare, föreslår Irene Jensen.
Text: Anna Holmgren