Stressad. För många unga blir det första mötet med arbetslivet en chock. Bild: jakoblund Istock

Unga chefer saknar stöd uppifrån

Att bli chef kan vara en dröm som går i uppfyllelse. Men för den som är ung och oerfaren väntar ofta ett stålbad. Forskning visar att unga chefer upplever större krav och mår psykiskt sämre än sina äldre kollegor.

Sverige har lägst andel unga chefer i hela EU. Bara var fjärde person i chefsposition är under 40 år. Många av de unga cheferna ger dessutom upp i ett tidigt skede, eftersom de upplever rollen som alltför otydlig och emotionellt krävande.
Värst är det för unga, kvinnliga chefer. De drabbas i större utsträckning av stress, utbrändhet och psykisk ohälsa jämfört med de manliga cheferna.

– De kvinnliga cheferna är oftast väldigt ambitiösa och uppskattade. Men själva kan de ha svårt att sätta gränser och kontrollera sin arbetsmängd, säger Christina Björklund, senior forskare och forskargruppsledare vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.

Christina Björklund, senior forskare vid KI. Bild KI


Två olika forskningsprojekten vid Umeå universitet och Karolinska Institutet har undersökt hur unga chefer upplever sin arbetsmiljö. Projekten ingår i i Afa Försäkrings FOU-program Ung i arbetslivet som totalt har finansierat åtta forskningsprojekt om ungas förutsättningar i arbetslivet, https://www.afaforsakring.se/om-oss/pressrum/ung-i-arbetslivet-ny-aktuell-forskning-presenteras

Tufft att vara ung chef

Studierna om unga chefers villkor uppvisar samma resultat – yngre arbetsledare mellan 19 och 29 år har en tuffare arbetssituation än äldre chefer.

– Framförallt saknar de unga cheferna en tydlighet i sitt uppdrag. De vet inte alltid vad som förväntas av dem och de känner inte tillräckligt med stöd från organisationen, säger Susanne Tafvelin legitimerad psykolog och docent vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet.
Forskningsprojektet i Umeå bygger på en nationell enkätstudie som samlats in tillsammans med Statistiska Centralbyrån. Enkäten gick ut till fem tusen chefer inom privat sektor och tusen av dem svarade på frågorna. 400 av cheferna var under trettio år. Därefter jämfördes de äldres och yngres uppgifter med varandra.
– Vi kunde se att de yngre upplever sin arbetssituation som mer krävande och stressande, vilket också påverkar deras hälsa, säger Susanne Tafvelin.

Susanne Tafvelin, legitimerad psykolog. Bild: Umeå universitet


I de kvalitativa intervjuerna som följde på enkäten beskriver flera av de unga cheferna sin första tid som chef som ett stålbad. Att tilldelas en ledande roll i en så pass ung ålder bryter mot normen och de blev inte automatiskt accepterade av medarbetarna. Under en inledande period tvingades de kämpa för att balansera såväl krav och förväntningar som sin egen arbetsinsats. De flesta upplevde personalansvaret som den svåraste biten.
– Personalfrågorna tog mycket kraft, särskilt svåra samtal och mellanmänskliga relationer. Eftersom de inte hade samma livserfarenhet som sina äldre kollegor tog de ofta ett steg tillbaka, säger Susanne Tafvelin

Energiska och kunniga

För dem som höll ut och stannade kvar på jobbet blev däremot uppdraget lättare efter hand. När de unga cheferna blivit varma i kläderna kunde de framhäva det positiva med sin ålder: Att de till exempel var förändringsbenägna och tekniskt kunniga.
– Det här är en grupp som har mycket energi och som ofta jobbar väldigt hårt. Tyvärr är det många som slutar redan efter en kortare tid.
Även forskarna på KI genomförde ett antal kvalitativa intervjuer, med såväl de unga cheferna som deras medarbetare. Samtliga arbetade inom den privata sektorn och en del av cheferna hade rekryterats internt, andra kom utifrån.
– Trots att de yngre cheferna upplevde en otillräcklighet var de uppskattade av medarbetarna. Deras självbild skilde sig mot hur andra uppfattade dem, säger Christina Björklund.
Eftersom många organisationer står inför stora pensionsavgångar är det extra viktigt att måna om de yngre cheferna, tycker hon. Därför uppmanar hon arbetsgivaren att ge de unga ledarna tid att växa in i sina roller med rätt stödinsatser.
– De bör ha någon de kan bolla med hela tiden, en överordnad, coach eller HR. Risken är annars att de upplever ensamheten som övermäktig, vilket i sin tur kan leda till psykisk ohälsa och stress, säger hon.
De båda forskningsprojekten, har resulterat i en guide för organisationer hur de kan ta vara på sina unga chefer. Christina Björklund och Susanne Tafvelin bjuder på handfasta tips som kan stötta yngre ledare, och därmed förhindra att de lämnar sina jobb eller utvecklar psykisk ohälsa.
– Våra viktigaste förslag är att utöka introduktionen och göra chefsrollen tydligare. Samt att satsa på en god arbetsmiljö, där de som har det kämpigt fångas upp. Hjälp de unga cheferna att utvecklas och ge dem stöd när de behöver, säger Susanne Tafvelin.

Text: Lotta Engelbrektson

Förslag på åtgärder:

Arbeta med att göra chefsrollen så tydlig som möjligt, vilket ansvar och mandat som ingår, vilka
förväntningar som finns till exempel inom ramen för en rollbeskrivning.
Erbjud mentorskap som en strategi för att balansera upplevelsen av emotionella krav, otydlig
roll, och brist på stöd.
Utveckla instegsroller: begränsa initial roll och utöka ansvar allt eftersom. Undersök möjligheten att gå bredvid “pre-boarding” innan fullt chefsansvar.
Hjälp unga chefer att hitta en balans mellan att vilja framåt och att stanna upp och lära så ökar
möjligheterna för dem till en hållbar chefskarriärutveckling.
Följ kontinuerligt upp unga chefers arbetsmiljö och hälsa och erbjud unga chefer hjälp att hitta
vägar till återhämtning och strategier för att åtgärda den belastning de upplever.

Källa: Ung och chef
https://www.umu.se/globalassets/organisation/fakulteter/samfak/institutionen-for-psykologi/diverse/guide_unga_chefer.pdf