Nästan ingen undervisning alls i arbetsmiljö. Det är verkligheten för majoriteten av eleverna som går i grundskolan och gymnasiet, enligt en rapport från Mynak.
– Det har visat sig i att många unga människor skadar sig i arbetet, säger forskaren och rapportförfattaren Jörgen Tholin.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap gav honom i uppdrag att undersöka omfattningen av utbildning i arbetsmiljökunskap i den svenska skolan, mot bakgrund att unga under 25 år är mer drabbade av arbetsskador jämfört med andra åldersgrupper. Rapporten ”Arbetsmiljökunskap i grund- och gymnasieskolan” kom ut 2022.
Unga är dåligt rustade med kunskap om arbetsmiljö och vilka rättigheter och skyldigheter de har på jobbet.
– Det är alldeles klart att skolan inte lyckas med att inplantera ett grundtänk hos eleverna att tänka efter, ifrågasätta och ställa krav. Det visar sig i statistiken över arbetsplatsolyckor, säger Jörgen Tholin.
Han betonar att det inte handlar om att eleverna ska lära sig paragrafer i arbetsmiljölagen, utan att de ska bli medvetna om och reflektera kring både fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
En kvart om arbetsmiljö i grundskolan
Undervisning i arbetsmiljö finns här och var i styrdokumenten för skolan, alltså kursplan, läroplan och examensmål, men det finns skillnader mellan skolorna. Det framkom när Jörgen Tholin granskade grund- och gymnasieskolans styrdokument där arbetsmiljö nämns. Han intervjuade också lärare och yrkesvägledare.
Unga som går i årskurs sju till nio får lära sig om arbetsmiljö ur ett mer teoretiskt perspektiv i samhällskunskap. Utöver det lyfts arbetsmiljö i samband med idrott och hälsa, hemkunskap och slöjd. Samhällskunskap är ett överfullt ämne, och utrymmet smalt för arbetslivsfrågor: ”Med lite tur kan jag avsätta en kvart åt arbetsmiljö”, konstaterade en av lärarna i samhällskunskap som intervjuades i rapporten.
– Ingen har ett övergripande ansvar för att koppla ihop kunskapen från de olika ämnena, utan det faller på eleven själv, säger Jörgen Tholin.
Sämst på gymnasiets högskoleförberedande program
I gymnasiet skiljer sig undervisningen i arbetsmiljöfrågor åt beroende på om det är ett högskoleförberedande eller yrkesförberedande program.
– I princip finns ingen undervisning alls om arbetsmiljö på de högskoleförberedande programmen, konstaterar Jörgen Tholin.
Enligt honom finns det övergripande formuleringar om att eleverna ska ha kännedom om arbetsvillkor, men det klargörs inte vem som är ansvarig eller var det ska ske.
En av slutsatserna i rapporten är att arbetsmiljöaspekter nästan inte alls finns i dagens styrdokument för de högskoleförberedande gymnasieprogrammen, och att det inte är i hållbart i längden att eleverna på de här programmen inte får någon undervisning om arbetsmiljö.
Mer fokus på psykosocial arbetsmiljö
Däremot ser det ljusare ut för de eleverna som går på yrkesförberedande program. För yrkesprogrammen finns skrivningar som berör arbetsmiljön i såväl läroplanen och examensmålen som i ämnesplanerna. Arbetsmiljöfrågorna spänner över flera kurser.
– Framförallt fysisk arbetsmiljö är tydligt utskrivet i styrdokumenten när man ser på respektive program, konstaterar Jörgen Tholin.
Dessutom ingår också 15 veckor arbetsplatsförlagt lärande, apl, där eleven praktiserar inom sitt kommande yrke i arbetslivet.
Tholin ser ändå förbättringspotential i arbetsmiljöundervisningen också i de yrkesförberedande programmen.
– Det är alltför lite fokus på den psykosociala på den sociala arbetsmiljön, konstaterar han.
En annan förbättring vore att undervisa eleverna mer generellt om arbetsmiljö, så att undervisningen inte blir alltför yrkesspecifik, eftersom alla elever inte kommer att jobba inom den bransch de utbildar sig till.
Hur gå vidare?
Jörgen Tholin anser att styrdokumenten för de högskoleförberedande programmen behöver ses över och revideras, så att ansvaret för undervisningen förtydligas. Han tror också att en väg framåt är att fortbilda lärare i arbetsmiljöfrågor.
– Den dystra delen av rapporten är att arbetsmiljö är så bortglömt och få som tar ansvar för det., Man lyfter upp att det är viktigt, men det händer ingenting.
Han nämner regeringens arbetsmiljöstrategi som säger att kunskaper om arbetsmiljö förmedlas också genom undervisning i samhällskunskap både inom grundskolan och gymnasieskolan och motsvarande skolformer.
– Det är ett paradexempel på fina ord men där inga konkreta förslag på hur det ska ske finns, säger han.
För att en nollvision om arbetsplatsolyckor för unga ska omvandlas till verklighet krävs kraftfulla åtgärder för att hålla samman arbetet med arbetsmiljökunskap och arbetsmiljömedvetenhet under elevernas hela skolgång, slår rapporten fast.
Text: Jonna Söderqvist
TIPS! Myndigheten för arbetsmiljökunskap har tagit fram ett utbildningsmaterial om arbetsmiljö för elever mellan 13 och 16 år. Det går att ladda ner på Nordiska ministerrådets webbplats.