Vad betyder den gröna omställningen för sysselsättningen? Blir jobben fler eller färre när tekniken utvecklas och miljöreglerna skärps? Ett nytt forskningsprojekt visar att skillnaden i princip är – noll.
Just nu är forskarna i full färd med att knyta ihop säcken till sitt projekt. Under tre år har nationalekonomerna, med stöd av Forte, undersökt hur arbetskraften kommer att påverkas av den gröna omställningen. Allt för att få svar på tiotusenkronorsfrågan: Hur många nya jobb tillkommer och hur många går förlorade när industrin ställer om?
En av forskarna är Mattias Vesterberg, nationalekonom på Umeå universitet, som berättar att han blev överraskad av svaret.
– Det finns effekter, men de är förvånansvärt små. I princip inga alls, konstaterar han.
Nya jobb tilkommer
Många har oroat sig för hur att stigande elpriser och hårdare miljökrav ska leda till färre arbetstillfällen inom industrin. Men det verkar inte, enligt forskarnas analyser, vara det troligaste scenariot. Istället ser det ut som att företagen hittar andra sätt att hantera kostnaderna, till exempel genom att anpassa sin produktion eller öka effektiviteten.
– Vi hittar varken positiva eller negativa effekter från ökade miljöinvesteringar. Vissa faktorer kan leda till att företagen minskar antalet anställda, men då finns det andra faktorer som innebär att de behöver anställa fler, säger Mattias Vesterberg.
Genom att undersöka både omedelbara effekter och effekter över en femårsperiod, upptäckte forskarna att arbetskraftsefterfrågan inte minskade nämnvärt, inte ens i energiintensiva sektorer.
En rimlig förklaring, enligt Mattias Vesterberg, är att företag efterfrågar fler anställda för att hantera den extra arbetsbörda klimatregleringen innebär, men samtidigt minskar sin efterfrågan på anställda då de drar ner på produktionen.
– Våra resultat tyder på att dessa effekter tar ut varandra och att den totala effekten på arbetskraftsefterfrågan är noll, säger han.
Miljösatsningar och teknik
En annan farhåga är den tekniska utvecklingen. Teknik och effektivisering ses ofta som nyckeln till att minska klimatpåverkan, men många oroar sig för hur förändringen ska påverka arbetsmarknaden.
Nu visar nationalekonomernas forskning att det inte är skillnader i teknik eller effektivitet som påverkar sysselsättningen mest. I stället spelar företagets val av produktsortiment och hur och i vilken kombination man använder insatsfaktorer i produktionen större roll för hur många jobb som skapas eller försvinner.
– Det verkar som att industrin har en god förmåga att anpassa sig utan att kraftigt minska arbetskraften, trots utmaningar som höga energipriser och strängare miljöregler, säger Mattias Vesterberg.
Lotta Engelbrektson