Ett hårt arbete för unga välutbildade invandrare

Vi möter gig-arbetarna när de cyklar förbi på väg till en kund med en matväska. Åker vi en billig taxi är det oftast en gig-arbetare som kör.

– Många gig-arbetare är väldigt exponerade för svårt väder och saknar skyddsutrustning, säger Filippa Lundh, 27 år, folkhälsovetare och doktorand på institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet.

Filippa Lundh arbetar med ett forskningsprojekt som heter GigHealth. Det handlar om gig-arbete, eller plattformsarbete, som branschen kallar det.

Arbetsmiljö intresserade henne tidigt, redan när hon läste sociologi. Då kom intresset för prekariatet, prekära anställningar och gig-arbeten.

-Det var något nytt och det hängde ihop med hur det är att vara ung. Vi unga börjar på prekära jobb och hankar oss fram. För mig och många andra är det inte teoretiskt, säger Filippa Lundh.

I Stockholm har hon och kollegorna på Karolinska institutet genomfört en studie med 17 cykelbud, taxiförare och frilansar. De dokumenterade sitt arbete med stöd av forskarna, som fick testa olika metoder för att nå gig-arbetarna.

-Vi sökte arbetarna på sociala medier, men det mest effektiva var att gå ut på stan och fråga dem man mötte om de ville delta.

Under hösten 2022 tog 17 gig-arbetare 105 bilder av sitt arbete. På fem träffar diskuterade de med forskarna hur arbetet påverkar deras hälsa. Resultatet blev en fotobok och en utställning på Arbetets museum i Norrköping.

I boken visar arbetarna sina egna bilder och berättar om sitt arbete. De för också fram rekommendationer för bättre arbetsvillkor, bättre hälsa och välmående.  

Taxiförarna upplevde risker i trafiken, brist på tid för privata behov, fysisk och mental stress. De ville att plattformsföretagen ska sänka sin avgift till 10 procent av förarnas inkomst och se till att förarna ska få tillräcklig vila mellan arbetspassen.

Frilansarna hade ofta sömnproblem och värk i kroppen och en press att alltid vara aktiva. De ville bland annat få bättre sjukförsäkring, snabbare tillgång till sjukvård och betald ledighet.

Cykelbuden beskrev ett monotont arbete med ensamhet, utmattning, stress, oro och humörsvängningar. De ville att plattformsföretagen ska ge dem skyddsutrustning, en samlingslokal, bättre leveranstider, svenskundervisning och stöd för stresshantering.

GigHealth är ett projekt som sträcker sig över tre år och finansieras av Forte. En del av projektet är gruppinterjuer där 17 plattformsarbetare delar med sig av erfarenheter från arbetet.

– Majoriteten av gig-arbetarna är unga, ofta invandrare, ofta välutbildade på universitetsnivå i något annat land än Sverige, säger Filippa Lundh.

– En anledning till att folk blir cykelbud eller kör taxi är att vem som helst kan börja jobba med det. Det finns inga krav på svenska eller på en validerad utbildning, säger hon.

En tredje part

Plattformsarbete är allt arbete som utförs via digitala plattformar. Totalt uppskattar forskarna att det rör sig om 1,5 procent av arbetskraften i Sverige, åtskilliga tiotusentals. De flesta plattforms­företagen ansvarar inte för kvaliteten på arbetet eller tar arbetsgivar­ansvar. De erbjuder inte redskap eller skyddsutrustning. Och de betraktar gig-arbetarna som egenanställda utan arbetsplikt, inte som anställda av plattformsföretagen.

– Företagen säger sig vara en tredje part, varken arbetare eller arbetsgivare. De säger att det enda de gör är att underlätta för kunder och arbetare att hitta varandra, säger Filippa Lundh.

 Alla gigarbetare får kontakt med kunderna via en digital plattform, som kan vara till exempel Foodora eller Bolt. Man arbetar antingen på nätet, Stressigt

Online-arbete 

On line-arbete kan kräva viss utbildning till exempel som frilansfotograf eller designer. Det kan också bestå av enkel kodning. Ett exempel är kodning av stolar. När man googlar bilder av stolar på nätet finns det människor som arbetar med att tagga bilder av just stolar så att algoritmerna lär sig vad som är en stol. Online-arbetarna sitter hemma. De får inte tillgång till ett kontor med en miljö som är ergonomiskt anpassad för deras arbete.

– De säger att arbetet leder till stress. De har svårt skilja arbetstid och privat tid, de arbetar alltid och vet inte hur mycket de kommer att tjäna, säger Filippa Lundh.

Online-arbetet är utsatt för internationell lönekonkurrens. Det medför låga inkomster.

– Den låga betalningen får stor påverkan för deras liv, leder till stress och sämre möjligheter att leva hälsosamt, säger Filippa Lundh.

Onsite-arbete

Onsite-arbete innebär att arbetet utförs på plats, till exempel av cykelbud eller taxiförare. Taxiarbete medför mycket stillasittande. Det är inte bra för hälsan. Cykelbuden riskerar fallolyckor, trafikolyckor och förslitningsskador av spring i trappor.

– Den fysiska utsattheten de lever under är ett direkt hot mot deras hälsa. Det är också ett indirekt stressmoment och en stor källa till ångest och nedstämdhet. Om man bryter benet blir det flera månader som man inte kan jobba, säger Filippa Lundh.

– Om du jobbar som cykelbud tränar du inte svenska, du får inga kontakter och du gör inte arbetsuppgifter som förbereder dig för andra arbeten, säger hon.

Text: Anna Holmgren