Företagshälsovården har blivit en orättvis resurs. En unik studie på 420 000 arbetstagare visar på växande ojämlikheter mellan olika grupper.
Nu vill forskare vid Idrottshögskolan i Stockholm utveckla en mer inkluderande företagshälsovård.
En av de vanligaste hälsoundersökningarna, så kallade hälsoprofilbedömningar, som erbjuds i företagshälsovården, utvecklades redan under 1970-talet och används fortfarande. Inledningsvis får arbetstagaren fylla i en enkät om bland annat sin livsstil och sitt mående, därefter mäts vikt, längd och midjemått. Blodtrycket kontrolleras och oftast ingår ett konditionstest på cykel.
Sedan trettio år tillbaka finns också en central databas där genomförda hälsoprofilbedömningar samlas för att utvärdering. På senare år har också bedömningarna använts i flera studier som velat undersöka hur den arbetande befolkningen mår. Eller åtminstone den del av befolkningen som har tillgång till en hälsoundersökning via sin arbetsgivare, vilket långt ifrån alla har.
Stora skillnader
Förra året påbörjades ett forskningsprogram, där den första delen bygger på data från genomförda hälsoprofilbedömningar. Ambitionen är att ta reda på vilken räckvidd hälsoprofilbedömningarna har haft, vilka grupper som har varit över- respektive underrepresenterade, och om de varit till någon nytta.
Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap vid idrottshögskolan i Stockholm, leder forskningsprogrammet WORK TOGETHER som finansieras av Forte.
– Vi är precis i slutskedet av den första artikeln. Totalt innehåller den data från nästan 420 000 individer som sedan 1995 har gjort hälsoprofilbedömningar, berättar hon.
Antalet undersökningar som genomförs av företagshälsovården ökade under 1990- och 2000-talet, med det största antalet under tidigt 2010-tal. Sedan dess har antalet hälsoprofilbedömningar varit ganska konstant.
– Däremot ser vi skillnader mellan olika sociodemografiska och arbetsrelaterade grupper. Vissa skillnader har varit desamma genom hela perioden, andra har blivit mer tydliga i slutet av studieperioden, säger Elin Ekblom Bak.
Viktiga jämförelser
Det finns även branscher som, i princip, står utanför företagshälsovården som till exempel hotell- och restaurang och transportsektorn. Plus att en del av befolkningen inte arbetar alls.
För att kunna se hur representativa de som gör hälsoprofilbedömningarna är för den arbetande befolkningen har forskarna valt att samarbeta med SCB.
– Vi har begärt ut data om alla som arbetat i Sverige under de här åren, med samma sociodemografiska och arbetsplatsrelaterade information som vi har på de som genomfört hälsoprofilbedömningarna, säger Elin Ekblom Bak..
Genom att jämföra grupperna hoppas forskarna få svar på frågeställningen om vilka som är och har varit under- eller överrepresenterade under studieperioden. Nästa steg kommer bli att undersöka om ett deltagande i en hälsoprofilbedömning hänger ihop med någon förändring i hälsa och livsstil.
Omkring 40 000 hälsoprofilbedömningar genomförs varje år via landets olika företagshälsovårdsmottagningar. Många av dem är återbesök med jämförande kontroller. Den här är informationen kan vara en guldgruva för forskarna, som därmed kan följa arbetstagarna under längre tid.
– Nästa steg är att prata med folk. Vi vill intervjua arbetstagare om, bland annat, varför de valt eller inte valt att delta i en hälsoundersökning, samt vilka hinder och möjligheter som har funnits för att göra skillnad i deras hälsa, säger Elin Ekblom Bak.
Även arbetsgivare och representanter för företagshälsovården ska få komma till tals. Hur resonerar de runt ansvar och arbetsmiljö och kan man förbättra samarbetet.
Ett nytt program
I de två sista delarna av WORK TOGETHER ska man tillsammans med arbetsgivare, arbetstagare och företagshälsor försöka utveckla och uppdatera den befintliga hälsoprofilbedömningen. Därefter är tanken att den uppdaterade versionen ska testas ute i verksamheterna.
– Vi hoppas på en ännu mer inkluderande, effektiv och evidensbaserad företagshälsovård. Ambitionen är att minska hälsoklyftor och skapa ett mer hållbart arbetsliv över tid, säger Elin Ekblom Bak.
Lotta Engelbrektson