Luftrenare med HEPA-filter kan reducera antalet smittämnen och andra farliga partiklar till nära noll. Ändå har luftrenare inte använts i någon större utsträckning inom hälso- och sjukvården.
– Det var i och med covidpandemin vi kom att börja använda mobila luftrenare på våra två sjukhus. Men erfarenheten var så god att vi har fortsatt att använda dem, tyvärr ännu i mindre skala än vad vi skulle kunna, berättar Peter Ryd, arbetsmiljöspecialist på Hälsocentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Sjukhuset började använd luftrenarna under pandemin – egentligen utan vetenskaplig evidens, men kom senare att få stöd för åtgärden av aerosolforskarna i Lund.
Idag står det luftrenare på några avdelningar med lite extra behov. Till exempel står en i väntrummet på barnakuten i Solna, en på en bronkoskopiavdelning (där patienter med tuberkulos kan förekomma) och en på en nyföddavdelning.
Fler luftrenare ska tas i bruk
Peter Ryd jobbar för att alla de inköpta luftrenarna ska komma i användning även då det inte är pandemitider.
– Att inte fler används nu är helt enkelt en logistisk fråga. Eftersom vi inte har haft dem i vår organisation förrän under pandemin så diskuteras det fortfarande var i organisationen ansvaret ska ligga. Hos medicinteknik, hos lokalansvariga – eller hos mig? Just nu så är det jag som ansvarar för de vi har igång, men de behöver komma in någon annanstans i organisationen, säger han.
I mars 2020 när pandemin drog igång på allvar i Sverige letade Karolinska som många andra vårdinrättningar med ljus och lykta efter personlig skyddsutrustning till personalen. Man greppade efter allt. Trots att Folkhälsomyndigheten vid den tiden underströk att covid inte var en luftburen smitta köpte man in de första mobila luftrenarna, vars effektivitet man samtidigt testade ihop med företaget som levererade det.
Eftersom luftrenare – konstigt nog, säger Peter Ryd – just inte hade använts för smittreducering inom vården var evidensen från början i princip noll. Men så arbetade man med smittskydd under pandemin. ”Vi ritade kartan under resans gång” konstaterar han.
Ganska snart fann Peter Ryd att han och kollegorna nog hade tänkt ganska rätt.
– Vi kunde mäta hur mycket partiklar luftrenarna samlade, och vi kunde mäta storleken på partiklarna. Vi kunde inte detektera specifika virus vid den här tiden, men vi såg att luftrenarna fångade många partiklar i covidvirusets storlek.
Det nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna är bara några år gammalt och byggt med en god ventilation i grunden, därtill med förstärkt ventilation där HEPA-filter ingår i operationssalar. Ett antal vårdplatser på det nya sjukhuset finns också i salar med undertryck och luftsluss just för att smitta inte ska spridas.
– Av det skälet ställde vi ungefär 60 procent av luftrenarna på det andra sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, som är äldre och inte har lika modern ventilation.
Mätningarna som gjordes internt och i samarbete med tillverkaren blev facit på att de behövdes. Antalet partiklar i luften reducerades markant. Resultaten kom också att bekräftas av aerosolforskarna i Lund.
Hörs nästan inte alls
– För att luftrenarna ska göra den nytta som behövs räcker det med att ha dem på en effekt där de nästan inte hörs alls. Det är ju också viktigt att se till sådana praktiska saker, att de inte stör genom buller eller hur de är placerade.
Normal god ventilation renar inomhusluften så att den byts ut två gånger i timmen. Med de mobila luftrenarnas HEPA 14-filter renas luften fem till sex gånger i timmen.
Peter Ryd tycker att detta talar för sig självt. Överallt där människor som potentiellt bär på sjukdomsframkallande virus eller bakterier vistas gör dessa luftrenare nytta.
– På sjukhus, på vårdcentraler, i väntrummen – och även på andra arbetsplatser i samband med virusutbrott gör de nytta.
Birgitta Ländin