Den psykiska belastningen är högst på akutmottagningar med svårt sjuka och döende patienter, säger Agneta Grimby. Foto: Ragnhild Larsson
Akut- och ambulanspersonal ska både kunna ge fysisk omvårdnad och trösta sörjande anhöriga. Den psykiska belastningen är högst på akutmottagningar med många svårt sjuka och döende patienter.
Det visar en ny studie från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.
Ryggen tar stryk. Foto: Eva Ekelöf
Tuffa arbetsställningar, trötthet och brist på inflytande. Studien om flygplanslastarnas arbetsmiljö är unik – även internationellt sett. Den listar 13 användbara åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.
Karl Gummesson forskar om arbetsmiljö. Foto: Eva Ekelöf
För Karl Gummesson var erbjudandet att få doktorera inom området arbetsvetenskap en dröm som gick i uppfyllelse.
– Det är roligt att forska fram ny kunskap och föra ut den, men också att undervisa i ett intressant ämne, säger han.
Lastning är ett tungt och besvärligt arbete. Foto: Eva Ekelöf
AFA Försäkring har gett en miljon kronor till ett fortsättningsprojekt om flygplanslastarnas arbetsmiljö. Forskare har tillsammans med parterna undersökt arbetsmiljön ur en rad olika aspekter. Resultatet har blivit en katalog av förbättringsförslag. Nu ska dessa införas.
Det finns också hjälpmedel för flygplanslastarna.
Forskningsprojektet om flygplanslastarnas arbetsmiljö är nu färdigt och
en slutrapport är på väg. I den finns förutom resultaten en lång rad förslag till förbättringar. Om de genomförs kan ett bra jobb bli ännu bättre. ”Visst är jobbet tungt och tufft, men också fritt”, menade en lastare, som deltog i slutseminariet.
– Det finns få skurkar. De flesta chefer är
anständiga människor, men de är ofta omedvetna om riskerna i
arbetsmiljön och om sitt ansvar för dem, säger sociologen Kaj Frick, som numera är en pigg pensionerad professor i arbetsmiljöstyrning. I en rad studier om arbetsmiljöarbetet har han uppmärksammat skyddsombudens roll och möjligheter.
Att arbeta med vetenskapligt utarbetade bedömningsinstrument och dialogstrategier är viktigt för företagshälsovården, liksom att ha ett ökat samarbete med forskare.
– Själva arbetsplatsdialogen mellan medarbetare och närmaste chef finns i företagshälsovårdens grundarbetssätt, och det kändes därför naturligt att testa dialogmodellen ADA, menar företagsläkare Eva Sjöberg på Arbetsmiljöenheten i Kristianstads kommun.
Håkan Hammarström saknar forskarkontakter
Transportbranschen har stort behov av kunskap i ett brett fält. Det handlar om allt från logistik, hot och våld, udda arbetstider, avgaser, buller till ergonomi, mat och hälsa. Men man har svårt att hitta forskning, och få forskare söker kontakt.
– Vi bygger mest utbildning och information på beprövad praktik, säger Håkan Hammarström, chef för projekt och utveckling på TYA. Mer forskning som ger bättre arbetsmiljö, kanske kan behålla den äldre arbetskraften längre, och dessutom få fler kvinnor som söker till yrkesförarjobb.
Nu reser sig svensk företagshälsovård, från ett prisdumparläge.
Svensk företagshälsovård har en tuff vandring åter till sin gamla position. Mer kraftfullt statligt stöd, mer tillsynskrav och fler drivkrafter behövs för att företagen ska välja företagshälsovård och betala för ett aktivt och förebyggande arbete, menar Lars Hjalmarsson, vd för Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF.
– Arbetsgivare och fack har inte varit speciellt aktiva för att stärka företagshälsovårdens roll, anser han.
Möte praktiker - forskare
Thomas Tydén forskar om forskningskommunikation och samspel mellan forskare och praktiker.
Han menar att det gäller att skapa goda möten dem emellan, där alla kan ge av sina kunskaper och ta emot andras.
– Experter har mer kunskaper än andra. Men de har det inom ett smalt område. De ska ha
respekt för det som de kan. Men de måste också inse att de inte kan en massa
annat och visa ödmjukhet.
– Bra arbetsmiljö leder till bra produktion, kvalitet och ekonomi. Arbetsmiljöarbetet måste vara en självklar del av produktionen, inte något vid sidan av.
Det säger Björn Samuelson, som är partsgemensam expert vid byggbranschens centrala arbetsmiljöråd, samtidigt som han är partsföreträdare i arbetsmiljöfrågor för Svensk Byggindustri. Han har utbildning både som bergsingenjör och skyddsingenjör och har doktorerat på medicinsk fakultet, med en avhandling i ergonomi om metoder för att mäta belastning.
Som nybliven adjungerad professor i arbetsvetenskap planerar han nu ett projekt om ett bygg- och anläggningsarbete som inte är bara ofarligt, utan också tvärtom främjar hälsan.
”Herregud, är det problem nu igen!” eller ”Vad bra att du pekar på en risk”. Chefens bemötande skapar förutsättningar för ett bra eller dåligt säkerhetsklimatet och det kan vara avgörande för att undvika olyckor. Det visar forskning i Göteborg.