Med projektet ”Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0” vill forskarna skapa en vision för framtidens
industriarbete tillsammans med företag och anställda vid SSAB Luleå. Foto: SSAB/Onni Wiljami Kinnunen
Thomas Barsk är huvudskyddsombud på SSAB i Luleå där IF Metall har 850 medlemmar. Han har jobbat på stålverket sedan 1979 och kan många jobb i stålverket. Han har varit stränggjutare, traversförare och jobbat i kontrollrum.
Thomas Barsk tycker att projektet Industri 4.0 är intressant, men tror inte på någon revolution. Hans erfarenhet säger honom att förändringar inte kommer så snabbt på stålverket.
Åsa Nyblom från IVL och Pernilla Hagbert från KTH har studerat hur lokalsamhället påverkas av omställningen. Foto: Daniel Olausson/Follow the Light, Gällivare kommun
Den gröna omställningen inom industrin rör om i grytan. Vissa orter dräneras på arbetstillfällen medan andra får ett välkommet tillskott av nya jobb. Kommunerna ställs inför stora utmaningar när behovet av kompetens, grön energi och infrastruktur ska tillgodoses.
Forskning pekar på att begreppet samverkan och skyddsombudens roll behöver bli tydligare. Bild: iStock/yongyuan
Samverkansbegreppet behöver bli tydligare i arbetsmiljöregelverket, liksom skyddsombudens roll. Det är några av slutsatserna i en ny forskning om hur arbetsmiljöregler omsätts på arbetsplatserna.
Yrkesgrupper som är särskilt utsatta i byggbranschen är bland andra gjutare, svetsare, plåtslagare snickare och murare. Foto: Pixabay
Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige, med hög andel arbetsskador och dödsfall. Men trots ambitionerna att minska riskerna går det trögt att implementera nya lösningar.
Mynak arbetar med att ta fram nya riktlinjer för företagshälsovården. Dessa kan också vara användbara för arbetsgivarna, som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Bild: Mynak
Liv Nilsson är processledare på Mynak för att uppdatera och ta fram nya riktlinjer för företagshälsovården.. De två senaste handlar om synergonomi samt kränkande särbehandling och mobbning.
- Det behövs samverkansgrupper i skolan som kan arbeta mer långsiktigt med den psykosociala arbetsmiljön, säger Lydia Kwak. Foto: Nikada/IStock
Lydia Kwak forskar på Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, IMM. Sedan 2007 har hon arbetat på KI tillsammans med Irene Jensen med ett program för evidensbaserade metoder inom företagshälsovården. Deras forskning har i många år haft Holland som förebild.
- För hållbara arbetstider krävs scheman som möjliggör återhämtning., säger Anna Dahlgren. Foto: Stefan Schranz
Covid-19-pandemin medförde stora påfrestningar på vårdpersonalen. Det var många långa arbetspass, för lite återhämtning och stor risk för smitta. Docent Anna Dahlgren leder ett projekt som ska ta reda på om det går att skapa hållbara arbetsvillkor i sjukvården under pandemier och andra kristider.
Sofia Persson och Ilse Hakvoort letade upp skolor som lyckats vända trenden. Foto: Birgitta Ländin.
Skolan är en av de arbetsplatser där personalen löper stor risk att utsättas för hot och våld. De senaste tio åren har antalet rapporterade allvarliga händelser till Arbetsmiljöverket mer än fördubblats. En majoritet av landets högstadielärare har varit med om att elever hotat eller varit våldsamma.
Men det går att vända den dystra utvecklingen.
Vårdchefen Fredrik Warberg och sektionschefen Emma Jerkegren Olsson ser en fördel i att använda ett konkret instrument för att klassa faran för hot och våld på Södersjukhusets intensivvårdsavdelning. Foto: Birgitta Ländin.
Med hjälp av Bröset Violence Checklist – BVC – hoppas Södersjukhuset bättre kunna förebygga hot och våld inom akutvården och intensivvården. Projektet startar våren 2025 och introducerades för medarbetarna av forskaren och intensivvårdssjuksköterskan Fredric Sjöberg vid en studiedag i maj.
Sedan 2023 ska alla poliser i yttre tjänst vara utrustade med en kroppsburen kamera, som de själva väljer när den ska startas. Foto: Polisen.
”Nu slår jag på kameran!”
Alla poliser i yttre tjänst har sedan några år en kroppsburen kamera. När den aktiveras kan det bidra till en ökad trygghet för den som gör ingripandet – men det finns också våldssituationer som kamerorna i stället kan förvärra. Det visar en ny studie.
Utsatt miljö. Foto: Lisa Thanner
Trakasserier och hot är vanliga inslag i hotell- och restaurangbranschen. Många av de anställda är unga – ofta utlandsfödda – och extra utsatta eftersom de har begränsad kunskap om sina rättigheter.
Ett bra ledarskap är grunden för en trygg och säker arbetsmiljö.
Sofia Wikman forskar om utvecklingen av hot och våld på jobbet. Bild: Högskolan i Gävle
Varför har det blivit vanligare med våld och hot på jobbet? I övriga samhället är trenderna de motsatta, åtminstone om vi ser bortom gängkonflikterna. Kriminologen Sofia Wikman pekar på att det framför allt är inom välfärdsyrkena som fler blivit utsatta. Bakgrunden: slimmade organisationer, stress och dåligt med tid för att lära sig av händelser där det gått fel.