Under pandemin flyttades stora delar av tjänstemännens arbete hem till den privata bostaden. Det visade sig att det minsta problemet var den digitala tekniken. Tvärtom var det den som öppnade hemmets dörr för distansarbete.
Frågan är hur företagen och de anställda klarade den radikala omställningen från arbetsplats till hemmet. Forskaren Andrea Eriksson och hennes kollegor har följt ett tjänsteföretag och ett industriföretag på deras resa genom hela pandemin.
Cirka 500 anställda på de båda företagen har svarat på forskarnas enkäter vid tre olika tillfällen. Nyckelpersoner på företagen har berättat hur de upplevde omställningen under pandemin.
Det fanns för- och nackdelar med att övergå till arbete på distans. Många upplevde arbetet som friare och effektivare.
– Det blev en bättre livsbalans mellan arbete och familj. Man fick lättare att få ihop livspusslet med barn och familj och man slapp lägga tid på resor till och från jobbet, säger Andrea Eriksson, som är lektor på institutionen för medicinsk teknik och hälsosystem på KTH.
genom hela pandemin. Foto: Anna Holmgren
Nackdelar fanns också. För dem som bodde ensamma fanns det en risk att bli socialt isolerad. Det fanns också personer som mådde dåligt av att inte komma till arbetsplatsen.
– Hemarbetet medförde en ökad risk för fysisk och kognitiv belastning. Det blev svårare att sätta en gräns mellan arbete och fritid och svårare att koppla av, säger hon.
Det fanns inga större skillnader i hur de som arbetade på distans värderade samarbetsklimatet i sin grupp och sitt engagemang i arbetet jämfört med övriga. Produktiviteten verkade inte heller ha påverkats nämnvärt av hemarbetet, enligt enkätsvaren. Men de som jobbade mer på distans gav lägre betyg åt ledarskapet i sina enkätsvar.
Gränserna suddades ut
– Det kan bero på att de saknade kontakt och stöd från chefen och inte fick lika tydlig ledning. Gränserna mellan hem och arbete suddades ut för dem som jobbade hemma vid köksbordet. Och cheferna kunde inte fånga upp signaler om hur medarbetarna mådde, säger Andrea Eriksson.
Klassiska psykosociala faktorer som ledarskap och socialt klimat spelar minst lika stor roll om man jobbar på distans. Ett bra socialt klimat kommer inte av sig själv.
– Det gäller att hitta olika sätt att skapa ett bra gruppklimat. Kanske ha en dag i veckan när man samlas på jobbet då man inte bokar in andra möten utan har fokus på kvalitetstid i arbetsgruppen.
Andrea Erikssons råd till chefer är att vara mer närvarande och tillgängliga för sina medarbetare.
– Tappa inte dem som jobbar på distans. Ordna uppföljande möten med var och en, se till att träffa alla med jämna mellanrum, säger hon.
Särskilt viktigt kan det vara för nyanställda att träffa kollegor och chefer. När det mesta sker på distans är inte lika lätt för de nya att komma in i gruppen. Före pandemin när alla träffades dagligen var det enklare.
– Efter pandemin har vi sett att flera arbetsgrupper arbetar mer aktivt med mentorer för de nya och med riktlinjer om att de ska vara mer på arbetsplatsen i början.
IT-tekniken inget hinder
Det mesta av arbetet på distans skedde digitalt, såväl möten som övrigt arbete. För tjänstemännen visade sig att IT-tekniken fungerar tillräckligt bra för att inte vara ett hinder för en bra arbetsmiljö, anser Andrea Eriksson.
– Det viktiga är att diskutera hur vi ska använda de digitala verktygen och hur vi organiserar arbetet, säger hon.
Hon rekommenderar arbetsgrupper och chefer att har en levande dialog om när man kan jobba hemma, vilka möten som kan ske på distans, vilka som behöver ske på plats och inte minst vilka som bör delta.
Tjänstemännen använde redan datorer och kunde ställa om snabbt till distansarbete. Några som fått lägga på ett kol för att hänga med i utvecklingen är den inbyggda företagshälsovården. De har gjort en betydligt längre resa. De var inte vana att jobba digitalt. Det blev en stor omställning för dem att inte längre träffa sina patienter.
Text: Anna Holmgren