Stora industriföretag anlitar ofta underentreprenörer för underhåll och reparationer. Arbetet är inte riskfritt, särskilt om det sker under tidspress och stora värden står på spel.
Frågan är vad industriföretagen kan göra för att skapa en god arbetsmiljö.
I en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet berättar forskarna Ann-Beth Antonsson och Sanny Shamoun om hur arbetsmiljön kan bli säkrare för entreprenörer inom gruv-, stål- samt pappers- och massaindustrin.
– Det är komplexa risker, arbetsmiljön kan vara farlig, men man kan hantera det med tydliga regler, bra introduktion och uppföljning av att säkerhetsrutinerna följs, säger Ann-Beth Antonsson.
För att förstå varför entreprenörer råkar ut för arbetsskador intervjuade forskarna 20 arbetsskadade entreprenörer och gick igenom ett stort antal rättsfall. De hittade en rad riskfaktorer som bidragit till arbetsskadorna.
Några exempel är otillräckliga arbetsmiljökrav vid upphandlingen av entreprenaden (eller att kraven inte gick att följa upp), bristande kunskaper om risker i arbetsmiljön, bristande samordning, dålig uppföljning av tillbud och arbetsskador, samt att man struntade i regler och god praxis till exempel för att det var bråttom.
– Vi tycker att det måste finnas sätt att följa upp att man inte avviker från reglerna, säger Ann-Beth Antonsson.
Forskarna har sållat fram sju företag som de bedömer är goda exempel på arbete med säkerhet för entreprenörer i industrin. Där har de intervjuat bland annat chefer för arbetsmiljö, säkerhet och inköp, samt arbetsledare och huvudskyddsombud.
I sin rapport har forskarna samlat erfarenheter och goda råd från dessa företag, från upphandling till uppföljning och feedback. I slutet av artikeln finns länkar till rapporten och till en kortversion.
Upphandling och avtal
Grunden för en god arbetsmiljö läggs redan vid upphandlingen. Tre saker är då extra viktiga:
Avtala om ansvaret. Kundföretaget bör tänka på att från början avtala om vilket ansvar entreprenören har för arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete när denne arbetar hos kundföretaget.
– Det är bra om dessa krav går att verifiera så att det inte bara blir ett pappersdokument som sedan kanske inte följs, säger Sanny Shamoun.
Eftersträva långa kontrakt med få entreprenörer. Med många korta kontrakt blir det svårt att ge en god introduktion av alla entreprenörer.
Undvik entreprenörskedjor. Då blir det ofta kommunikationsmissar. Eventuella underentreprenörer måste följa samma regler och rutiner som övriga på arbetsplatsen.
Tydliga gemensamma regler
Enligt lagen är både entreprenören och kundföretaget ansvariga för sina egna anställdas arbetsmiljö. Kundföretaget är ansvarigt för samordningen av sådana frågor som rör både kundföretag och entreprenör.
– Då gäller det att alla vet vilka regler som gäller och att man följer dem. Det kräver ett ganska omfattande arbete, säger Ann-Beth Antonsson.
För att samordningen av arbetsmiljöarbetet ska vara möjlig är kommunikationen mellan företagen viktig. Det kan ske vid olika tillfällen, till exempel vid:
* Startmöten när entreprenören börjar ett nytt arbete.
* Möten i arbetsgruppen och mellan chef och arbetsledare för att kolla upp samordningen av arbetsmiljöarbetet.
* Daglig kontroll av närvaron på arbetsplatsen.
* Gemensamma skyddsronder för att bedöma risker och diskutera åtgärder.
* Arbetsmiljöforum där kundföretaget och entreprenörerna möts för att utbyta kunskaper om arbetsmiljön.
Skapa gemensamma värderingar
Arbetsmiljöforum har enligt forskarna visat sig vara väldigt lyckat.
– Det är ett sätt att skapa gemensamma värderingar om arbetsmiljöarbetet, säger Ann-Beth Antonsson.
Ett stålföretag i studien hade jobbat i många år med att utveckla ett gemensamt arbetsmiljöforum.
– Först var entreprenörerna lite skeptiska till att medverka, berättar Sanny Shamoun.
Det var också svårt för dem att vara öppna inför sina konkurrenter. Kanske var de rädda för att kritisera kunden och att förlora sina uppdrag.
Men stålföretaget ansträngde sig för att visa att här var det högt i tak. De sade till entreprenörerna: ”Detta gör vi tillsammans, vi vill att ni talar om hur vi kan förbättra oss. Vi vill att ni ska tillföra ert perspektiv på hur vi kan jobba mer säkert.
I början var det svårt att få loss entreprenörerna i en timme, nu har företaget utökat forumet till en halvdag, närvaron har ökat och
forumet har gett resultat.
– Numera finns det en tydlig organisation av arbetsmiljöarbetet på företagen och alla vet vem som ska göra vad, säger Sanny Shamoun.
En alternativ modell var när ett kundföretag åkte ut och besökte sina största entreprenörer.
– Kundföretaget tyckte dialogen fungerade bättre när entreprenörerna var på sin hemmaplan. Fler än arbetsledaren kunde då komma till tals om sin arbetsmiljö och det blev ett bra samtal om risker och om hur de skulle lösa sina problem, säger Sanny Shamoun.
Beröm eller stäng av!
Enligt forskarna är det viktigt att följa upp skador och tillbud. Särskilt om det uppstår en konflikt mellan säkerhet och att undvika produktionsstörningar eller att uppnå produktionsmål.
– Ibland väljer folk att avvika från säkra regler och rutiner när det är bråttom. Om det kostar en miljon i timmen måste det gå fort, säger Ann-Beth Antonsson.
Många av de 20 arbetsskadade entreprenörer som forskarna har intervjuat visste inte överhuvudtaget vad som hänt efter deras olycka, eller vilka åtgärder företaget hade vidtagit.
– Det förekom också att entreprenören fick åka ut på ett nytt arbetsställe och sätta igång och jobba utan någon introduktion. I bästa fall fick de följa med en kollega som varit där tidigare, säger Sanny Shamoun.
Forskarna föreslår både positiv och negativ återkoppling:
Beröm entreprenörer som följer gällande regler och man märker att riskerna minskar.
Men stäng av och sluta anlita de entreprenörer som struntar i arbetsmiljöreglerna på arbetsplatsen.
Anna Holmgren