Innehållstyp: Intervju

Arbetet som chef inom kvinnligt genusmärkt vård- och omsorg kännetecknas av ansträngd ekonomi, begränsat organisatoriskt stöd och många underställda. Foto: Emelia Emmanuelz

Sluta undersök kvinnors arbetsmiljö

Ansträngd ekonomi, begränsat organisatoriskt stöd och många underställda medarbetare. Så ser vardagen ut för många chefer i kommunala vård- och omsorgsverksamheter, medan chefer inom tekniska verksamheter har ett bättre organisatoriskt stöd.

– Sluta undersöka kvinnors arbetsmiljö. Då blir det en könsfråga istället för en arbetsmiljöfråga. Titta istället på skillnader mellan olika branscher, säger Annika Härenstam, som i sin forskning synliggör skillnaderna i arbetsmiljön mellan kvinnodominerade och mansdominerade branscher.

 

Äldre kvinna står bakom och håller om annan äldre kvinna. – Direktiven för oss i hemtjänsten var att behandla de boende som om de hade en vanlig säsongsinfluensa, säger Elisabeth Antfolk. Foto: Eberhard Grossgasteiger

– Vi tvingades arbeta utan skydd hos smittade

Brist på skyddsutrustning, sjuktal på mellan 40 och 60 procent.
Rädsla och kaos. Arbetsgivare som tvingat anställda att jobba hos smittade personer utan adekvat skyddsutrustning. Så beskriver Elisabeth Antfolk arbetsmiljön sedan coronapandemin bröt ut.

Säkerheten i gruvan gäller både den fysiska arbetsmiljön och hur man kommunicerar risker till varandra, säger Magnus Nygren, LTU. Foto: Fredrik Alm/ LKAB

I gruvan växer en ny säkerhetskultur fram

En allt större andel av arbetet i gruvbranschen, uppåt 40 procent, bedrivs numera av underleverantörer, inte av gruvföretagen själva.

Cykelbud Vem är arbetstagare och vem är uppdragstagare? Det är frågan som domstolen ska ta ställning till. Foto: Georg Arthur Pflueger

Striden inledd om giggarnas arbetsmiljö

Är den som arbetar åt ett plattformsföretag arbetstagare eller uppdragstagare? Svaret avgör vem som är ansvarig för giggarnas arbetsmiljö, något som i dag är oklart.

Men en anställning är ingen garanti för en god arbetsmiljö, enligt forskaren Niklas Selberg.

 

Hur långt kan man gå utan att tekniken blir integritetskränkande? Det är en av de frågor som Jan Johansson, professor vid LTU ställer sig.

”Teknikerna måste hållas i örat”

Industri 4.0 är här och beskrivs ofta visionärt och positivt. Enligt arbetsvetenskaplig expertis behöver våra nya system analyseras ur flera perspektiv. Annars riskerar vår arbetsmiljö att försämras istället för att förbättras.

Med det som kallas den nya industriella revolutionen, Industri 4.0, tar utvecklingen avgörande kliv framåt, enligt Jan Johansson, professor emeritus vid Luleå tekniska universitet, LTU.

– Hur tekniken och människan interagerar i de här nya systemen utmanar våra sinnen på ett helt nytt sätt. Med hjälp av ”augmented reality”, AR, och VR-glasögon kan vi blanda verklighet med fiktiv verklighet. Vi kan sätta externa skelett på människor. Allt detta kommer väldigt nära inpå kroppen.

Läs mer…

Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön måste planeras vid robotisering, menar Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

– Våra forskare tar ett brett grepp

Fyra frågor till…

…forskaren och processledaren Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, om en pågående kunskapssammanställning om AI, robotisering och arbetsmiljö.

Läs mer…

Tidigare arbetsmiljöforskning kan svara på frågor när nya system ska införas på arbetsplatsen.

Ny teknik utmanar som förr

Tidigare arbetsmiljöforskning kan ge goda råd, när AI och robotisering ska införas på våra arbetsplatser. Industri 4.0 skiljer sig från tidigare industriella revolutioner, ändå är utmaningarna liknande, enligt två professorer i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet. 

Läs mer…

Ung chef Foto: Unsplash Unga chefer skulle kunna slappna av mycket mer - deras ledarskap är mer uppskattade än de tror. Både unga och äldre medarbetare trivs bäst med de unga cheferna, enligt studie vid Karolinska Institutet. Foto: NeONBRAND/Unsplash

Unga chefer uppskattas mer

Unga chefer är mer självkritiska i sitt ledarskap, men det är obefogat, enligt en ny studie vid Karolinska Institutet. Unga chefer är nämligen mer uppskattade än äldre. 

Unga ledare mår sämre och upplever mer stress än äldre. De har också mindre tro på sig själva, underskattar sin förmåga att leda, och riskerar i högre grad utmattning och depression.

Lotta Rizzo – Jag skulle önska att fler fick mer tid att utföra sina arbetsuppgifter, säger Lotta Rizzo. Foto: Enikö Arnell Szurkos

– Ta hänsyn till att folk är olika

Misstag är okej och vissa arbetsuppgifter kan väljas bort. Om ledarskapet är öppet och flexibelt öppnas dörrarna för fler, enligt Lotta Rizzo, konsultchef på it-företaget Left is Right där många medarbetare har funktionsnedsättningar.

 

Läs mer…

Chefer behövert mer kunskap om psykisk sjukdom. Foto: Kevin Ku/Unsplash

Chefer saknar kunskap om psykisk sjukdom

Chefernas kompetens påverkar vilket stöd medarbetare får vid psykisk sjukdom. Mer kunskap behövs och stigmatiseringen måste minska genom större öppenhet, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.

– Till skillnad från vården har chefer i arbetslivet oftast ingen eller liten kunskap i ämnet, säger en forskare.

 

Läs mer…

Klädfabrik i Vietnam På en fabrik i Kambodja som tillverkade kläder för HM kunde det vara 39 grader varmt i fabriken. (Bilden är hämtad från fabrik i Vietnam) Foto: Unsplash

Extremhetta drabbar arbetare i tropiska länder

Arbetsmiljön och arbetsförmågan blir allt sämre i takt med att klimatkrisen blir mer akut och den globala temperaturen stiger.

Framför allt drabbas människor i tropiska länder med låg medelinkomst, där både HM och IKEA har tillverkare.

 

Läs mer…

Vägarbetare som jobbar i gassande sol Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa i Sverige på flera olika sätt. Bland de största riskerna finns värmeböljor. Foto: John Kakuk

Värmeböljor påverkar arbetsmiljön

Den senaste rapporten från FN:s senaste klimatpanel visar hur extremväder blir allt vanligare. I Sverige är fler och längre värmeböljor den största risken för folkhälsan och arbetsmiljön.

Värst utsatta är arbetare i de gröna näringarna, byggnadsarbetare och vägarbetare där man jobbar utomhus, men också vårdpersonal. 

 

Läs mer…