Katharina Kloditz hanterar nanoämnen i en så kallad glove box på Karolinska Institutet.
Att hålla ett stycke kol i handen är inte farligt. Men vad händer om du andas in en nyskapad kolfiber som är några miljondels millimeter stor?
Nanopartiklar har alltid funnits i vår miljö, men nu konstrueras ständigt nya material med delvis okända egenskaper. Forskning pågår om vad som kan skada oss och hur vi bäst skyddar oss på jobbet.
Ulrika Carlander (tv) och Heike Hellmold binder samman kunskaper om nanopartiklar. Foto: Roland Cox
En grupp experter i Södertälje arbetar med att knyta samman de i Sverige som vet något om nano och de som behöver veta något.
‒ Tanken är att bygga ett nätverk bland aktörer i Sverige och att få ihop alla inom området, säger Heike Hellmold, projektledare för SweNanoSafe som är på gång att öppna en webbportal.
Förutom Maria Hedén, Karin Lovén och Joakim Pagels har också Christina Isaxon arbetat med studien.
Förenklade mätmetoder kan visa på om det finns utsläpp av nanopartiklar i arbetsmiljön. Vill man gå
djupare med eventuella risker behövs däremot ett batteri av olika mätmetoder. Det visar en studie gjord vid Lunds tekniska högskola. Nano i pulverform visar sig vara mest risk fyllt.
Man var medveten om riskerna men visste inte hur stora de var eller hur de skulle hanteras. Därför tackade företaget Swerea Sicomp i Piteå ja till att ingå i en studie vid Lunds tekniska högskola om arbetsmiljörisker med nanomaterial.Förbättringar pågår.
Christian Smith, robotforskare på KTH.
Nya typer av robotar klarar mycket mer än tidigare. De blir fler och fler även utanför industrin, på byggen och inom handel, vård, omsorg och skola. Det här påverkar arbetsmiljön för många, på kort och lång sikt.
Robotforskaren Christian Smith ser många möjliga förbättringar, men också vissa risker.
Plåtniklas och hubotar – robotar som vandrar runt med armar och ben – fanns länge bara i filmens och leksakernas värld. Nu börjar de komma i robotföretagens utvecklingslabb.
Förlossningsläkare och barnmorskor kan drabbas av posttraumatisk stress när ett barn dör. Beredskapen bör förbättras, menar forskaren Åsa Wahlberg.
När det som skulle bli det lyckligaste ögonblicket i livet vänds till katastrof. När ett barn dör på förlossningen.
Då finns en barnmorska och ofta en läkare där som kan drabbas av skuld och skam och kan få psykiska skador på liknande sätt som krigsoffer.
De som följer Kemiguidens handfasta råd lever upp till föreskrifterna, även om de inte förstår
vad det står där, säger Ann-Beth Antonsson. (Foto: Mats Utbult)
– På många småföretag upplever man att det är svårt att jobba med kemiska risker. Och om man inte klarar av att bedöma riskerna, kan man faktiskt utsättas för farliga ämnen i farliga halter, säger AnnBeth Antonsson, som har utvecklat verktygen Kemiguiden och Kemirisk.
Om man med ett beräkningsverktyg närmar sig risknivåer måste man göra riktiga mätningar.
För att få en uppfattning om hur det ser ut med kemiska hälsorisker på arbetsplatsen kan man ha nytta av beräkningsverktyg som bygger på modeller av verkligheten. Men det gäller att användaren har kunskap om verktygen. Man måste veta något om det man ska beräkna. Och de fungerar bättre och sämre inom olika områden. Det menar yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg, som lett en rad studier om flera olika verktyg.
Faktiska
mätningar av farliga ämnen, som här på ett varv, är svårare, dyrare
och tar mycket mer tid än att använda beräkningsverktyg som Stoffenmanager. (Foto: Ing-Marie Andersson)
Med det nederländska verktyget Stoffenmanager kan man få en uppfattning om nivån på farliga ämnen i luften, mycket enklare och billigare än med faktiska mätningar. Det menar forskaren Ing-Marie Andersson som har studerat erfarenheterna av verktyget. Hon hoppas att det kan få en spridning också i Sverige.
Den här metoden för att bedöma risker ingår inte bland dem som beskrivs i artikeln: "Luktar det inte illa är det inte farligt." Från en kampanj mot farliga
myter inom arbete och hälsa, som Rigas
medicinska universitet genomfört.
För att komma igång med att riskbedöma farliga ämnen behöver många mindre företag hjälp med att ta fram underlag.
Tre svenska forskargrupper har arbetat med två verktyg, Stoffenmanager och Kemirisk, som de hoppas ska vara billigare och enklare, och därför gå att använda oftare än de traditionella mätningarna.
I filmen om vibrationsskador berättar arbetare om hur de drabbats av arbetsskador – som en ung billackerare som kanske måste lämna sitt yrke.
Foto: CAMM/HINTA
Hur ska man nå ut till ungdomar med forskningsbaserad kunskap om arbetsmiljörisker? Vid Arbets- och miljömedicin i Örebro bestämde de sig för att höra vad eleverna vid yrkesprogrammen själva ville ha. Resultatet blev en film som nu ligger på Youtube, tillgänglig för såväl gymnasier som praktikarbetsplatser.
I Maria Boströms studie vittnar unga anställda om att deras arbetsförmåga ökar tack vare hjälpsamma kollegor som de kan samarbeta med.
Foto: Pixabay
Ungas inställning till sitt arbete har förändrats. De ser inte chefen eller facket som viktiga för sin arbetsförmåga. I stället anser de unga att ansvaret för arbetsförmågan vilar på deras egna axlar. Det menar Maria Boström, som skrivit en avhandling om ämnet.