Den psykiska belastningen är högst på akutmottagningar med svårt sjuka och döende patienter, säger Agneta Grimby. Foto: Ragnhild Larsson
Akut- och ambulanspersonal ska både kunna ge fysisk omvårdnad och trösta sörjande anhöriga. Den psykiska belastningen är högst på akutmottagningar med många svårt sjuka och döende patienter.
Det visar en ny studie från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.
Logga in, klicka ‒ och öka ditt lugn. Ett aktuellt forskningsprojekt har målet att producera ett webbaserat e-hälsoprogram som ska hjälpa stressade att ändra sina beteenden.
Den psykiska ohälsan ökar bland unga, säger överläkare Kristina Glise, på Institutet för stressmedicin i Göteborg.
Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Osäkra anställningar och högre krav på att vara känslomässigt engagerad i jobbet, kan vara delar av förklaringen, tror överläkare Kristina Glise, på Institutet för stressmedicin i Göteborg.
Restaurangchefen Lena Adolfsson åter i arbete tack vare företagshälsan. Foto: Roland Cox
Stress hemma. Stress på jobbet. Dödsfall i familjen.
Till slut blev belastningen för hård för Lena Adolfsson, 39.
Nu är hon på banan igen, bland annat tack vare coachning från S:t Erikshälsan. Men kommer hon tillbaka till samma jobb efter mammaledigheten?
Fredric Bergström, webbutvecklare, gillar det gränslösa jobbet. Foto Ragnhild Larsson
– Jag har världens roligaste jobb med tillräckligt stor frihet och tillräckligt hög lön. Fredric Bergström jobbar som webbutvecklare på den personalägda kommunikationsbyrån Rabash i Göteborg, där gränserna mellan jobb och fritid ibland flyter ihop. Samtidigt har medarbetarna noga koll på att ingen jobbar för mycket.
Ghassan Kadhim visar ett av krossverken. Materialet har begjutits med vatten. Foto: Roland Cox
Ghassan Kadhim visar hur tung den fuktiga sanden blir när man har vattenbegjutit den i krossverket.
– Om vi inte gjorde det skulle det damma jättemycket här, säger han.
Trots all försiktighet smyger sig det fina stenmjölet in i hytter och bodar. Alla tycks medvetna om hotet mot hälsan.
Olof Fernquist och Peter Stenerhag är nöjda med investeringen. Foto: Eva Ekelöf
En noggrann riskvärdering och kravspecifikation inför en investering i arbetsmiljön är väl använd tid. Det visar erfarenheter från SSAB i Borlänge. Genom att personalen var engagerad och fick utbildning blev resultatet det bästa möjliga.
Katharina Kloditz hanterar nanoämnen i en så kallad glove box på Karolinska Institutet.
Att hålla ett stycke kol i handen är inte farligt. Men vad händer om du andas in en nyskapad kolfiber som är några miljondels millimeter stor?
Nanopartiklar har alltid funnits i vår miljö, men nu konstrueras ständigt nya material med delvis okända egenskaper. Forskning pågår om vad som kan skada oss och hur vi bäst skyddar oss på jobbet.
Ulrika Carlander (tv) och Heike Hellmold binder samman kunskaper om nanopartiklar. Foto: Roland Cox
En grupp experter i Södertälje arbetar med att knyta samman de i Sverige som vet något om nano och de som behöver veta något.
‒ Tanken är att bygga ett nätverk bland aktörer i Sverige och att få ihop alla inom området, säger Heike Hellmold, projektledare för SweNanoSafe som är på gång att öppna en webbportal.
Förutom Maria Hedén, Karin Lovén och Joakim Pagels har också Christina Isaxon arbetat med studien.
Förenklade mätmetoder kan visa på om det finns utsläpp av nanopartiklar i arbetsmiljön. Vill man gå
djupare med eventuella risker behövs däremot ett batteri av olika mätmetoder. Det visar en studie gjord vid Lunds tekniska högskola. Nano i pulverform visar sig vara mest risk fyllt.
Man var medveten om riskerna men visste inte hur stora de var eller hur de skulle hanteras. Därför tackade företaget Swerea Sicomp i Piteå ja till att ingå i en studie vid Lunds tekniska högskola om arbetsmiljörisker med nanomaterial.Förbättringar pågår.
Christian Smith, robotforskare på KTH.
Nya typer av robotar klarar mycket mer än tidigare. De blir fler och fler även utanför industrin, på byggen och inom handel, vård, omsorg och skola. Det här påverkar arbetsmiljön för många, på kort och lång sikt.
Robotforskaren Christian Smith ser många möjliga förbättringar, men också vissa risker.
Plåtniklas och hubotar – robotar som vandrar runt med armar och ben – fanns länge bara i filmens och leksakernas värld. Nu börjar de komma i robotföretagens utvecklingslabb.