Forskaren Jindan Gong har undersökt vad yrkesförarnahar för farhågor och förhoppningar inför den gröna omställningen. Foto::Sabine Pixabay
Elektrifieringen av transportsektorn står för dörren. För yrkesförare innebär omställningen flera fördelar, som mindre avgaser och buller. Samtidigt oroas många förare av att jakten på laddstationer ska pressa tidsschemat ännu mer.
Hans Lindell har jobbat i över 30 år med att minska vibrationsskadorna. Här visar han en mejselmaskin som används i stenbrott för att spräcka stenblocken. Foto: Ragnhild Larsson
Vibrationsskador är den vanligaste anmälda arbetssjukdomen i Sverige.
– Det är ett onödigt problem. Med ett regelverk som säger hur mycket en maskin får vibrera hade problemet varit löst, säger Hans Lindell, forskare på vibrationsskador på RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.
För att minska exponeringen är det bra att ha lägre vibrationsnivå
på maskinerna som utgångspunkt. Foto: Hans Lindell
Genom att undvika de mest vibrerande maskinerna och i stället använda skonsammare alternativ kan skador förebyggas. Vi listar de värsta maskinerna och bättre alternativ till dem.
Johannes Lindén fascinerades av att mäta det som var ”omöjligt” att
mäta och halkade in på ljusforskning. Här undersöker han ljuset på
Kungliga biblioteket i Århus tillsammans med Thomas Dau
Larsen på biblioteket. Foto: DTU
Ljusforskarna har en annan och alldeles egen definition av flimmer än den gängse. Den har sina rötter i tidig forskning om ljussvängningar – i biograferna. Detta kan ibland göra det lite krångligt när de vill kommunicera med allmänheten.
Mobilens kamera synliggör den dåliga LED-lampans flimmer, som du själv inte kan se – men som kan
ge dig huvudvärk. Foto: Johannes Linden, LTH
Lampor som flimrar, utan att du själv kan se det, kan ge dig huvudvärk och koncentrationssvårigheter, och i värsta fall migrän. Du kan själv göra en första flimmerkoll med din mobil, och det finns flimmerfria lampor. Detta ett enkelt arbetsmiljöproblem att lösa.
Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, forskare i ljusdesign vid KTH, befinner sig på Arkitekturmuseet, där de förbereder udervisning för studenter. Här finns en kreativ miljö att testa både ljus och skuggor i. Foto: Enikö Arnell Szurkos
Dagsljuset måste utnyttjas mer och belysningen anpassas till olika miljöer. Det tycker Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, forskare i ljusdesign på KTH, som ser fram emot att bygga upp en ny plats för ljusdesignforskning i Sverige.
Det är viktigt att tänka igenom ljusmiljön från början, så att det sedan flexibelt kan anpassas efter olika behov, enligt Jörgen Eklund på KTH. Foto: Unsplash
Ljussätt en arbetsplats så att det kan justeras efter olika behov. Det är viktigt att göra rätt från början, enligt Jörgen Eklund, professor i ergonomi på KTH, som har varit med och skrivit nya riktlinjer för synergonomi.
Arbetsgivare har ansvar för beredskap och hantering av kriser. Det handlar om förebyggande arbete, men också om att ha rutiner och planera för krisstöd om något väl händer.
I höstas tog sig aktivister in i ett grisstall. Det väckte oro. Foto: V. Meadu (CCAFS)/Flickr
Svenskt lantbruk utsätts för djurrättsaktivism. Många av gårdarna har anställda som är oroade. – Det är ett stort psykosocialt arbetsmiljöproblem, säger professor Peter Lundqvist, en av författarna bakom den första vetenskapliga studien om hot och brott i lantbruket.
Verktyget Human Factor Tool används bland annat i sjöfarten. Foto: Michael Kazarnowicz/Flickr
Den mänskliga faktorn spelar en viktig roll i krishantering på arbetsplatserna, visar forskning. Ändå hamnar den lätt i skymundan. Det vill den finska professorn Anna-Maria Teperi ändra på. Hon har tagit fram ett konkret verktyg för att beakta den mänskliga faktorn.
Tsunamin i Thailand 2004 är en händelse som kom att påverka
många människor även i Sverige. Foto: Telemal/Flickr
Precis som vi måste öva hjärt-lungräddning regelbundet, måste vi uppdatera våra kunskaper om hur våra hjärnor klarar extrem stress i en krissituation. Sunt förnuft räcker inte när vi behöver ta hand om oss själva, våra arbetskamrater, och andra som berörs. Kunskap vi en gång förvärvat, finns inte självklart kvar.
Akutvården behöver öva mer på att hantera osäkerhet, säger Jason
Murphy som forskat på krishantering inom vården.
Jason Murphy står på Drottninggatan, gågatan i centrala Stockholm. Här mejade en terrorist i en vansinnesfärd i lastbil, ner människor en fredagseftermiddag våren 2017. Jason Murphy har studerat hur beredskapssamordnare på akutsjukhus hanterade läget.