Innehållstyp: Intervju

Bild på kvinna med huvudet i händerna framför en datorskärm. Vem har sett? Att inte veta vem som har läst påhoppen i sociala medier kan vara plågsamt.

Negativa beteenden flyttar ut på nätet

Mobbning pågår inte bara öga mot öga på våra arbetsplatser. Kritik och aggressioner levereras minst lika effektivt digitalt. Forskning visar att var tionde yrkesarbetare har utsatts för någon form av nätmobbning kopplat till sin arbetsplats.

Driftteknikerna Magnus Karlsson och Mats Carrin på förvaltningen Kretslopp och vatten i Göteborg står framför sin servicebil. Trevligt på jobbet. Driftteknikerna Magnus Karlsson och Mats Carrin på förvaltningen Kretslopp och vatten i Göteborg tycker att arbetsklimatet har blivit bättre. Foto: Lotta Engelbrektson

Norsk utredningsmetod mot mobbning i Göteborg

Göteborg Stad har tagit ett krafttag mot kränkande särbehandling och trakasserier. Hittills har ett hundratal HR-specialister, chefer och fackliga representanter utbildats i den norska metoden Faktaundersökning. På förvaltningen Kretslopp och vatten har 150 medarbetare fått en grundkurs i trivsam kommunikation. Stämningen på jobbet har blivit bättre. Folk ser varandra i ögonen och hälsar i korridorerna.

Stockholm var snabb med att införa stängda framdörrar för att begränsa smittspridning. Foto: Roland Magnusson/iStock

Krisberedskapen behöver bli bättre i busstrafiken

När covid-19 slog till lyste beredskapsplanerna med sin frånvaro i busstrafiken. För att begränsa virusspridningen sattes åtgärder in – men de var mer grundade i oro än smittspridningseffekt. Bussförare var extra utsatta för smittspridning, visar forskning.
‒ Det är svårt att vara snabb och göra rätt utan en tydlig plan, säger Anna Sjörs Dahlman, forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

- Företaget kräver mycket, det är mycket vi ska leverera. Vad behöver man då för kunna bidra på bästa sätt? säger Åsa Göthlin. Foto: Scania

Omställning till distansarbete på Scania

– Hela cykeln av teknologiska förändringar går på högvarv globalt. Häng med och bli inte rädd, försök inte springa tillbaka. Du måste våga utveckla och förstärka de fina delarna! Det säger Åsa Göthlin. Hon är ekonom i grunden, men kom in på personalfrågor tidigt i sin karriär. På Scania i Södertälje är hon ansvarig för People experience.

 

 

 

 

 

Ensam är inte stark. Stöd från familj, kollegor, vänner och staten var avgörande. Det visar forskning på hur småföretagen klarat sig under pandemin. Foto: Pexels/Pixabay

Friskfaktorer till hjälp för småföretagen

Före pandemin låg småföretagens chefer och ägare i framkant i hela EU när det gällde hälsa och välbefinnande. Mittuniversitetet har studerat småföretagarnas erfarenheter av covid och lärdomar inför framtida kriser.

- För hållbara arbetstider krävs scheman som möjliggör återhämtning., säger Anna Dahlgren. Foto: Stefan Schranz

På jakt efter hållbara arbetstider inom sjukvården

Covid-19-pandemin medförde stora påfrestningar på vårdpersonalen. Det var många långa arbetspass, för lite återhämtning och stor risk för smitta. Docent Anna Dahlgren leder ett projekt som ska ta reda på om det går att skapa hållbara arbetsvillkor i sjukvården under pandemier och andra kristider.

Covidpandemin ledde till en extrem arbetsmiljö på IVA. Foto: Rickard Kihlström

IVA-personalen pressades hårt under pandemin

Personalen på landets intensivvårdsavdelningar utsattes för hård press under Covidpandemin. Forskare vid Karolinska institutet har undersökt vilka faktorer som orsakade mest utmattning. Det visar sig att rädslan för att göra fel var det som stressade mest.

Det gällde att skydda personalen från smitta. Plexiglas framför kassorna blev en av åtgärderna. FOTO: iStock

Bättre arbetsmiljöarbete i butiker efter pandemin

Arbetsmiljöarbetet i butikskedjorna förbättrades under pandemin. Det visar en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet. Riskanalyserna blev fler och arbetsmiljöfrågorna kom upp på bordet. Samverkan mellan ledning och skyddsombud blev bättre. Butiker med ett redan utvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete hade lättast att anpassa sig.

Distansarbete gör det svårare att sätta en gräns mellan arbete och fritid. Foto: t-lorien

Distansarbete – en utmaning för chefer och företagshälsa

Under pandemin flyttades stora delar av tjänstemännens arbete hem till den privata bostaden. Det visade sig att det minsta problemet var själva den digitala tekniken. Tvärtom var det den som öppnade hemmets dörr för distansarbete. Frågan är hur företagen och de anställda klarade den radikala omställningen.

När kontoren blir mindre läggs mycket vikt vid de sociala ytorna. Men behovet av lugn och ro finns fortsättningvis. Foto: simonkr/iStock

Arbetsro kan locka tillbaka anställda till kontoret

Kontor som gapar tomma får organisationer att skala ner på ytorna. Men utgångspunkten är alltför ofta kontorsutrymmet i sig – inte verksamhetens eller de anställdas behov. Det säger sakkunniga Suvi Hirvonen vid finska Arbetshälsoinstitutet.

Hemtjänstpersonalen utsattes för mer stress under pandemin. FOTO: iStock

Mer arbetsbelastning i hemtjänsten under covidpandemin

Det krävs fler fasta tjänster och mer stöd till personalen. Det är några av de preliminära slutsatserna från en studie om hemtjänstpersonalens villkor under pandemin. Fredrik Norström vid Umeå universitet har tillsammans med kollegor frågat anställda om deras upplevelser.

Alla anställda tas med i KI-studien för att jämföra skillnader mellan män och kvinnor. Foto: Arbetsmiljöverket.

KI-studien utvidgas till hela den arbetande befolkningen

Vid Karolinska Institutet pågår ett femårigt projekt som ska undersöka hur fysisk och kemisk exponering på jobbet påverkar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Från början ingick tre stora grupper i projektet. Nu har studien utvidgats till att omfatta hela den arbetande befolkningen.