Arbetsrelaterad stress är en svår fråga, men viktig att fånga i arbetsmiljörätten, enligt forskaren Peter Andersson.
Foto: Francisco Moreno
Ökad bemanning, mer återhämtning och högre kompetens – på allt detta ställer Arbetsmiljöverket nu krav grundat i OSA. Men ännu saknas praxis om dessa krav håller i rätten, enligt Peter Andersson, forskare i arbetsmiljörätt vid Göteborgs universitet.
Ett sätt att minska stressen är att öka bemanningen - vilket Arbetsmiljöverket ställde specifika krav på i Lund.
Foto: Unsplash
På akutmottagningen i Lund var arbetsbelastningen hög med personalflykt som följd. Arbetsmiljöverket har ställt krav om att öka bemanningen, grundat på skyddsombudens beskrivning av situationen.
Specifika formuleringar har blivit vanligare i Arbetsmiljöverkets förelägganden, visar Peter Anderssons forskning. Ett exempel han lyfter i sin artikel ett föreläggande som rör akutmottagningen, Skånes universitetssjukhus, i Lund. Där hade arbetsbelastningen varit hög länge och en stor andel av sjuksköterskorna hade sagt upp sig som följd.
Skyddsombudet Ulrika Källsvik har anmält arbetsgivaren för alltför snäv tid mellan besöken hos dem som har hemtjänst.
Ullrika Källsvik är skyddsombud för hemtjänstpersonalen i Strömstad. Trots att hon är ny i sin roll, har hon redan hunnit lämna två skyddsombudsanmälningar på grund av ökad stress till Arbetsmiljöverket.
– Paragraferna är absolut viktigast i anmälan.
Stressen hade under en lång tid varit stor hos de anställda vid hemtjänsten i Strömstad när Ullrika Källsvik valdes till skyddsombud för ungefär fyra månader sedan.
– Bristen på personal var påtaglig, och det trycktes in flera besök under en arbetsdag, säger Ullrika Källsvik, hemtjänstpersonalens skyddsombud.
Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, gjorde en utvärdering av 6:6a-anmälningar som nått Arbetsmiljöverket. Hon märkte att skyddsombuden missar möjligheter i OSA-föreskriften.
FOTO: Michael Steinberg
När skyddsombuden anmäler arbetsgivaren för att inte åtgärda psykosociala brister på arbetsplatsen till Arbetsmiljöverket används föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Men föreskriften utnyttjas inte fullt ut, och skyddsombuden missar många möjligheter. Det visar en ny utvärdering.
På en fabrik i Kambodja som tillverkade kläder för HM kunde det vara 39 grader varmt i fabriken. (Bilden är hämtad från fabrik i Vietnam) Foto: Unsplash
Arbetsmiljön och arbetsförmågan blir allt sämre i takt med att klimatkrisen blir mer akut och den globala temperaturen stiger.
Framför allt drabbas människor i tropiska länder med låg medelinkomst, där både HM och IKEA har tillverkare.
Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa i Sverige på flera olika sätt. Bland de största riskerna finns värmeböljor. Foto: John Kakuk
Den senaste rapporten från FN:s senaste klimatpanel visar hur extremväder blir allt vanligare. I Sverige är fler och längre värmeböljor den största risken för folkhälsan och arbetsmiljön.
Värst utsatta är arbetare i de gröna näringarna, byggnadsarbetare och vägarbetare där man jobbar utomhus, men också vårdpersonal.
Chefer behövert mer kunskap om psykisk sjukdom. Foto: Kevin Ku/Unsplash
Chefernas kompetens påverkar vilket stöd medarbetare får vid psykisk sjukdom. Mer kunskap behövs och stigmatiseringen måste minska genom större öppenhet, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Till skillnad från vården har chefer i arbetslivet oftast ingen eller liten kunskap i ämnet, säger en forskare.
Det här projektet ska bland annat studera hur gravida kvinnors kärl och hjärtan påverkas av arbetsmiljön. Foto: Hjärt- och lungfonden
Att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar i arbetslivet står i fokus för en femårig studie vid Karolinska Institutet (KI). I denna studie tar forskarna ett helhetsgrepp. De vill undersöka hur en rad olika fysiska och kemiska faktorer i arbetsmiljön påverkar risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
Alla anställda tas med i KI-studien för att jämföra skillnader mellan män och kvinnor. Foto: Arbetsmiljöverket.
Vid Karolinska Institutet pågår ett femårigt projekt som ska undersöka hur fysisk och kemisk exponering på jobbet påverkar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Från början ingick tre stora grupper i projektet. Nu har studien utvidgats till att omfatta hela den arbetande befolkningen.
Säkerheten i gruvan gäller både den fysiska arbetsmiljön och hur man kommunicerar risker till varandra, säger Magnus Nygren, LTU. Foto: Fredrik Alm/ LKAB
En allt större andel av arbetet i gruvbranschen, uppåt 40 procent, bedrivs numera av underleverantörer, inte av gruvföretagen själva.
– Jag skulle önska att fler fick mer tid att utföra sina arbetsuppgifter, säger Lotta Rizzo. Foto: Enikö Arnell Szurkos
Misstag är okej och vissa arbetsuppgifter kan väljas bort. Om ledarskapet är öppet och flexibelt öppnas dörrarna för fler, enligt Lotta Rizzo, konsultchef på it-företaget Left is Right där många medarbetare har funktionsnedsättningar.
Det har blivit betydligt svårare
att rekrytera folk. Ett sätt kan vara att få in fler
kvinnor i den traditionellt manliga stålbranschen. Här styr Jenny Hagemalm och Peder Keisu processen i masugnen. Foto: SSAB Luleå
Svensk metallindustri står inför ett tekniksprång. Det ställer stora krav på nya kunskaper och ny utformning av jobben. Jonna Barsk är verksamhetsstrateg på SSAB i Luleå, med fokus på arbete och säkerhet. Det har blivit allt svårare att rekrytera kunnig personal till en industri som upplevs som traditionell och riskfylld. Det ser Jonna Barsk.
Hon organiserar kontakterna mellan forskarna på Luleå tekniska universitet, LTU, och de anställda på stålverket i projektet Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0.