Innehållstyp: Intervju

Nu reser sig svensk företagshälsovård, från ett prisdumparläge.

Svensk företagshälsa i förnyelse saknar stöd från parterna

Svensk företagshälsovård har en tuff vandring åter till sin gamla position. Mer kraftfullt statligt stöd, mer tillsynskrav och fler drivkrafter behövs för att företagen ska välja företagshälsovård och betala för ett aktivt och förebyggande arbete, menar Lars Hjalmarsson, vd för Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF.

– Arbetsgivare och fack har inte varit speciellt aktiva för att stärka företagshälsovårdens roll, anser han.

Håkan Hammarström saknar forskarkontakter

TYA har svårt att hitta transportforskning

Transportbranschen har stort behov av kunskap i ett brett fält. Det handlar om allt från logistik, hot och våld, udda arbetstider, avgaser, buller till ergonomi, mat och hälsa. Men man har svårt att hitta forskning, och få forskare söker kontakt.

– Vi bygger mest utbildning och information på beprövad praktik, säger Håkan Hammarström, chef för projekt och utveckling på TYA. Mer forskning som ger bättre arbetsmiljö, kanske kan behålla den äldre arbetskraften längre, och dessutom få fler kvinnor som söker till yrkesförarjobb.

Mer dialog behövs mellan företagshälsovård och forskare

Att arbeta med vetenskapligt utarbetade bedömningsinstrument och dialogstrategier är viktigt för företagshälsovården, liksom att ha ett ökat samarbete med forskare.

– Själva arbetsplatsdialogen mellan medarbetare och närmaste chef finns i företagshälsovårdens grundarbetssätt, och det kändes därför naturligt att testa dialogmodellen ADA, menar företagsläkare Eva Sjöberg på Arbetsmiljöenheten i Kristianstads kommun.

Goda argument är skyddsombudens maktmedel

– Det finns få skurkar. De flesta chefer är
anständiga människor, men de är ofta omedvetna om riskerna i
arbetsmiljön och om sitt ansvar för dem, säger sociologen Kaj Frick, som numera är en pigg pensionerad professor i arbetsmiljöstyrning. I en rad studier om arbetsmiljöarbetet har han uppmärksammat skyddsombudens roll och möjligheter.

Karl Gummesson forskar om arbetsmiljö. Foto: Eva Ekelöf

Ung doktorand fick drömjobb

För Karl Gummesson var erbjudandet att få doktorera inom området arbetsvetenskap en dröm som gick i uppfyllelse.

– Det är roligt att forska fram ny kunskap och föra ut den, men också att undervisa i ett intressant ämne, säger han.

Den psykiska belastningen är högst på akutmottagningar med svårt sjuka och döende patienter, säger Agneta Grimby. Foto: Ragnhild Larsson

Stress på akuten och i ambulansen

Akut- och ambulanspersonal ska både kunna ge fysisk omvårdnad och trösta sörjande anhöriga. Den psykiska belastningen är högst på akutmottagningar med många svårt sjuka och döende patienter.

Det visar en ny studie från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.

Utvecklar webbtjänst mot stressen

Logga in, klicka ‒ och öka ditt lugn. Ett aktuellt forskningsprojekt har målet att producera ett webbaserat e-hälsoprogram som ska hjälpa stressade att ändra sina beteenden.

Den psykiska ohälsan ökar bland unga, säger överläkare Kristina Glise, på Institutet för stressmedicin i Göteborg.

Stressen i arbetslivet drabbar unga

Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Osäkra anställningar och högre krav på att vara känslomässigt engagerad i jobbet, kan vara delar av förklaringen, tror överläkare Kristina Glise, på Institutet för stressmedicin i Göteborg.

Restaurangchefen Lena Adolfsson åter i arbete tack vare företagshälsan. Foto: Roland Cox

Återfick hälsan med tidig coachning ”Nu mår jag bra igen”

Stress hemma. Stress på jobbet. Dödsfall i familjen.

Till slut blev belastningen för hård för Lena Adolfsson, 39.

Nu är hon på banan igen, bland annat tack vare coachning från S:t Erikshälsan. Men kommer hon tillbaka till samma jobb efter mammaledigheten?

Fredric Bergström, webbutvecklare, gillar det gränslösa jobbet. Foto Ragnhild Larsson

Frihet med struktur på kommunikationsbyrån

– Jag har världens roligaste jobb med tillräckligt stor frihet och tillräckligt hög lön. Fredric Bergström jobbar som webbutvecklare på den personalägda kommunikationsbyrån Rabash i Göteborg, där gränserna mellan jobb och fritid ibland flyter ihop. Samtidigt har medarbetarna noga koll på att ingen jobbar för mycket.

Ghassan Kadhim visar ett av krossverken. Materialet har begjutits med vatten. Foto: Roland Cox

Kampen mot stendammet

Ghassan Kadhim visar hur tung den fuktiga sanden blir när man har vattenbegjutit den i krossverket.

– Om vi inte gjorde det skulle det damma jättemycket här, säger han.

Trots all försiktighet smyger sig det fina stenmjölet in i hytter och bodar. Alla tycks medvetna om hotet mot hälsan.

Olof Fernquist och Peter Stenerhag är nöjda med investeringen. Foto: Eva Ekelöf

Noggrann upphandling avgörande vid investeringar

En noggrann riskvärdering och kravspecifikation inför en investering i arbetsmiljön är väl använd tid. Det visar erfarenheter från SSAB i Borlänge. Genom att personalen var engagerad och fick utbildning blev resultatet det bästa möjliga.