Det behövs: bra introduktion, handledare på arbetsplatsen, som ett stöd och som har kunskap om de risker som finns. Foto: Arbetsmiljöverket
Åtta unga dog på jobbet i fjol, och 5 394 skadade sig.
– Vi ser utan tvekan att unga skadas och far illa i större utsträckning än andra anställda, säger Kristian Hansson på Arbetsmiljöverket.
Myndigheten vet ännu inte vad ökningen beror på.
En bra start på jobbet bottnar i att kolleger och chefer på arbetsplatsen kan ta den nyanställdas perspektiv och att den nya känner att det är okej att vara just ny.Bild: iStock/SDI Productions
Ju snabbare den nyanställda blir på det klara över sin nya roll, får utveckla sin kompetens och blir en del av gänget, desto mindre blir stressen enligt Elin Frögéli vid Karolinska Institutet. Tillsammans med kollegor har hon forskat i vilka introduktionsinsatser som har effekt.
Forskarna mätte virus och bakterier både på ytor och i luften på tandvårdskliniker.
Foto: Michelle Nerentorp.
Vad riskerar tandvårdspersonalen i sitt arbete?
Under pandemin aktualiserades arbetsmiljön på tandvårdskliniker, med tanke på hur nära patienten man arbetar.
Det fanns en oro för covidsmitta, och man ville också veta mer om kvicksilverfaror.
Michelle Nerentorp på IVL initierade ihop med kollegor ett projekt för att mäta såväl virus och bakterier som metallförekomst i samband med borrningar.
Alexander Hedbrant leder projektet ”Partikelexponering i Arbetslivet” och han anser att forskningen inte tillräckligt uppmärksammat hur farliga partiklar på arbetsplatsen påverkar hjärta och kärl, lever och andra organ. Foto: Privat.
Forskning på senare år visar att ”bara vanligt damm” inte är så ”bara”. Och små, små partiklar kan gå längre in i kroppen än lungorna och via blodet hamna i andra organ som lever, hjärta och njure. Alexander Hedbrant leder ett tvärvetenskapligt projekt om partiklar i luften på jobbet och ger det här rådet till skyddsombud och chefer: Vänta inte på nya gränsvärden! Gör redan nu allt som går att göra för att minska mängden damm på arbetsplatsen. På sikt hoppas och tror han att projektets forskningsresultat kommer att bidra till sänkta gränsvärden.
Forskaren Christina Isaxon med en modell av ett kolnanorör – en komponent i bland annat betong. Materialet hyllas – men kan vara en hälsorisk. Foto: Lennart Lundquist.
Nanopartiklar – de supersmå stoftkornen – används nu vid tillverkning av betong som själv säger till om den fått mikrosprickor och på sikt riskerar att krackelera. Partiklarna gör betongen starkare och kan göra den konduktiv – ledande. Uppstår en lite spricka bryts konduktiviteten.
I betongen används så kallade kolnanorör. Vissa typer har orsakat lungcancer – på försöksdjur.
Vad händer om de frigörs och människor exponeras för dem när man bearbetar betongen eller när byggnaden en gång ska rivas?
Det finns en risk att kontorsarbete får hög prioritet medan andra yrkesgrupper glöms bort när företagshälsovård upphandlas, säger utvecklarna bakom FHV Metodik. Foto: Pixabay.
Mätmetoder för vibrationer och ergonomi, konkreta råd om medicinska kontroller av arbetstagare och anvisningar för hur luftmätningar ska göras. Detta och mycket annat stöd för en förebyggande företagshälsovård finns sedan några år tillbaka samlat på webbplatsen FHVmetodik.se.
Företagshälsovård på pappret är ingen garanti. Foto: Lukas Bieri, Pixabay
Företagshälsovården finns där när något går snett på jobbet. Det kan handla om arbetsskador, stress eller kränkande särbehandling.
Men minst lika viktigt är det förebyggande arbetet. Företagshälsans uppgift är att fånga upp tidiga signaler på ohälsa i arbetsmiljön.
Ett nytt forskningsprojekt, finansierat av Afa Försäkring, ska ta reda på vilka hälsorisker batterierna innebär i verkstäderna. Foto::Pixabay
På tio år har antalet eldrivna fordon mer än tiodubblats i Sverige. Den snabba elektrifieringen innebär nya hälsorisker för bilreparatörer.
Nu inleder forskare vid KTH en studie för att förbättra säkerheten i verkstäder under den gröna omställningen
Det finns många fördelar med att vara lantbrukare, tycker Peter Lundqvist. Samtidigt måste du klara av väldigt många
olika arbetsuppgifter och det är svårt att ha specialkompetens inom alla områden.
Sveriges bönder lever farligt. Inom jordbruk, jakt och skogsbruk är antalet dödsolyckor högre än i någon annan industri. Sverige har varit ett föregångsland, men nu satsas det allt mindre på att förebygga.
– Det är inte acceptabelt att man struntar i detta, säger Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap på SLU.
Byggbranschen har stor miljöpåverkan. Nu ska professor Ida Gremyr forska i hur KMA-chefer, som ansvarar för att utveckla och driva kvalitets-, arbetsmiljö- och miljöarbetet upplever sin roll.
Bild: iStock/dardespot
Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling vid Chalmers tekniska högskola, ska forska i kvalitetschefers arbetsmiljö för att göra hållbarhet till en naturlig del i organisationers beslutsfattande.
Anställda i återvinningsbranschen utsätts för damm och metaller. Bild: iStock/vm
Unik forskning visar att återvinningsarbetare i Sverige utsätts för farliga nivåer av damm och vissa metaller, vilket ökar risken för allvarliga sjukdomar. Professor Karin Broberg leder banbrytande studier som kartlägger arbetsmiljörisker inom metall- och plaståtervinning.
Ny forskning studerar hur automatisering i lantbruket påverkar arbetsmiljön och arbetet. Bild: istock/deimagine
Mjölkproducenterna är nöjda med automatiserade mjölkningsystem, som gör arbetsmiljön bättre. Men de tyngre arbetsuppgifterna faller på migrantarbetare. Det visar ny preliminär forskning.