Lastning är ett tungt och besvärligt arbete. Foto: Eva Ekelöf
AFA Försäkring har gett en miljon kronor till ett fortsättningsprojekt om flygplanslastarnas arbetsmiljö. Forskare har tillsammans med parterna undersökt arbetsmiljön ur en rad olika aspekter. Resultatet har blivit en katalog av förbättringsförslag. Nu ska dessa införas.
Förutom hjälpmedel behövs det också kroppskrafter för lastare. Foto: Tya
Umeå flygplats har inte deltagit i forskningsprojektet eller Tyas utbildningssatsningar. Men resultaten därifrån har använts som verktyg och vägledning för att förbättra och utveckla verksamheten, berättar Ibrahim Al-Turk. Han är hållbarhetschef på flygplatsen.
Ryggen tar stryk. Foto: Eva Ekelöf
Tuffa arbetsställningar, trötthet och brist på inflytande. Studien om flygplanslastarnas arbetsmiljö är unik – även internationellt sett. Den listar 13 användbara åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.
I ett kontorslandskap kan du störas av allt från prat till ventilation. Ofta märker vi det inte. (Foto: Pixabay)
En del ljud är så låga att vi rycker på axlarna åt det. Det kan vara brus från ventilationen eller ljud från serverhallen. Andra ljud tar vi för givet, som samtal mellan kollegor en bit bort. Men forskning visar att även sådant ”tyst” buller påverkar koncentration och prestation.
- Det är viktigt att personalen får prova ut vad som passar just för dem, säger Sofie Fredriksson. Foto: Privat
I forskargruppen Ljudmiljö och hälsa vid Göteborgs universitet pågår ett pionjärarbete för att studera och förbättra ljudmiljön inom kvinnodominerade yrken. Forskning om ljud och buller i arbetsmiljön har främst bedrivits inom mansdominerade yrken i industrin. Även lagstiftning och föreskrifter om buller är anpassade för industriarbete.
Prat och ljud kan vara svåra att koppla bort för de flesta. För den som har adhd blir det änn värre. Foto: Lukas Bieri, Pixabay
Personer med adhd har svårare att stänga ute distraherande ljud. Skillnader i hjärnas kontrollsystem ligger bakom. Detta kan få konsekvenser på jobbet.
Den som har adhd tappar lätt tråden när hen störs av till exempel prat och telefonsamtal. Detta har man vetat länge. Men ny forskning ger ledtrådar till vilka mekanismer i hjärnan som egentligen leder till svårigheterna.
Som många andra musiker drabbades Nisse Söderqvist av tinnitus. Foto: Jonas Fogelqvist
Musiker drabbas ofta av hörselskador. Hörselskydd minskar risken för detta, men kan leda till att man får svårare att höra sina medmusiker. Arne Nykänen vid Luleå tekniska universitet forskar i om in ear-monitorer kan vara lösningen. Han tror även att hörselproppar med liknande teknik kan bli ett alternativ på andra arbetsplatser.
- Det är viktigt att tänka på hela ljudbilden med frekvenser och ljudtoppar, säger Jenny Selander. Foto: KI
Det är viktigt att man tänker på hela ljudmiljön på arbetsplatsen och inte bara sätter en enda gräns vid dagens medelvärde på 80 decibel under åtta timmar. Det säger Jenny Selander, forskare vid Institutet för miljömedicin, IMM, på Karolinska Institutet.
Ett barns skrik kan vara farligt för förskolepersonalens hörsel. Foto: Zanuck/iStock.
Förskolelärare är den yrkesgrupp som anmält flest arbetssjukdomar orsakade av buller. I vilka arbetssituationer har förskolepersonalen låg eller hög risk att utsättas för höga impulsljud? Det vill forskaren Fredrik Sjödin vid Umeå universitet ta reda på. Det skulle hjälpa de anställda att skydda sig.
De finska forskarna överraskades av att buller inte bekämpas mer i industrin. Foto: eyesfoto/iStock
Höga ljudnivåer i industriarbete är känt sedan länge, liksom kunskapen om hur man kan skydda sig. Ändå fortsätter oljudet att skada de anställda. Ny finsk forskning visar att det finns en tyst acceptans för buller inom industrin.
– Det överraskade oss hur lite det görs för att bekämpa buller, och hur lite man talade om buller och oljud på fabrikerna med tanke på hur allvarligt det är, säger Anu Järvensivu.
Helen Warg-Friberg är arbetsledare och hälsopedagog. Hon var med om att göra en videokurs om städarbete och arbetsteknik. Foto: Anna Holmgren
TS Lokalvård är ett av Allt om städs åtta mönsterföretag. Helen Warg-Friberg är arbetsledare och hälsopedagog på företaget och var med om att göra den videokurs om städarbete och arbetsteknik som togs fram i ett forskningsprojekt på Svenska Miljöinstiutet. Nu finns videokursen på hemsidan www.alltomstad.se. Företaget TS Lokalvård använder den i sin utbildning.
Gudrun Linn, kontroversiell badrumsforskare
Gudrun Linn, 77, är den kontroversiella forskaren som på 80-talet lade fram en omlarmad avhandling om att städa badrum. Hennes forskning var kontroversiell när den kom, men med tiden har Linns forskning påverkat hela byggbranschen. Gudrun Linn har varit expert i Svenska Miljöinstitutets projekt Allt om städ.