Arbetsgivare har ansvar för beredskap och hantering av kriser. Det handlar om förebyggande arbete, men också om att ha rutiner och planera för krisstöd om något väl händer.
Innehållstyp: Intervju
I höstas tog sig aktivister in i ett grisstall. Det väckte oro. Foto: V. Meadu (CCAFS)/Flickr
Djurrättsaktivism oroar lantbrukare
Svenskt lantbruk utsätts för djurrättsaktivism. Många av gårdarna har anställda som är oroade. – Det är ett stort psykosocialt arbetsmiljöproblem, säger professor Peter Lundqvist, en av författarna bakom den första vetenskapliga studien om hot och brott i lantbruket.
Verktyget Human Factor Tool används bland annat i sjöfarten. Foto: Michael Kazarnowicz/Flickr
Räkna med mänskliga faktorn
Den mänskliga faktorn spelar en viktig roll i krishantering på arbetsplatserna, visar forskning. Ändå hamnar den lätt i skymundan. Det vill den finska professorn Anna-Maria Teperi ändra på. Hon har tagit fram ett konkret verktyg för att beakta den mänskliga faktorn.
Tsunamin i Thailand 2004 är en händelse som kom att påverka
många människor även i Sverige. Foto: Telemal/Flickr
Krisberedskap är en färskvara
Precis som vi måste öva hjärt-lungräddning regelbundet, måste vi uppdatera våra kunskaper om hur våra hjärnor klarar extrem stress i en krissituation. Sunt förnuft räcker inte när vi behöver ta hand om oss själva, våra arbetskamrater, och andra som berörs. Kunskap vi en gång förvärvat, finns inte självklart kvar.
Terrordåd är exempel på en "extraordinär händelse" som påverkar arbetsmiljön för många.
Bilden är från dagen efter terrorattacken på Drottninggatan. Foto: Tommy Feldt/Flickr
Vi behöver öva för nya typer av kriser
Kriser och katastrofer påverkar arbetsmiljön, men det är alltför vanligt att de som arbetar med krisberedskap inte gör den kopplingen.
Det säger Jonas Borell, som är forskare i arbetsmiljöteknik och har doktorerat på samhällets krishantering.
Akutvården behöver öva mer på att hantera osäkerhet, säger Jason
Murphy som forskat på krishantering inom vården.
Dålig beredskap i vården
Jason Murphy står på Drottninggatan, gågatan i centrala Stockholm. Här mejade en terrorist i en vansinnesfärd i lastbil, ner människor en fredagseftermiddag våren 2017. Jason Murphy har studerat hur beredskapssamordnare på akutsjukhus hanterade läget.
Arbetsrelaterad stress är en svår fråga, men viktig att fånga i arbetsmiljörätten, enligt forskaren Peter Andersson.
Foto: Francisco Moreno
Nya krav på åtgärder mot stress
Ökad bemanning, mer återhämtning och högre kompetens – på allt detta ställer Arbetsmiljöverket nu krav grundat i OSA. Men ännu saknas praxis om dessa krav håller i rätten, enligt Peter Andersson, forskare i arbetsmiljörätt vid Göteborgs universitet.
Ett sätt att minska stressen är att öka bemanningen - vilket Arbetsmiljöverket ställde specifika krav på i Lund.
Foto: Unsplash
Arbetsmiljöverkets krav: Öka bemanningen
På akutmottagningen i Lund var arbetsbelastningen hög med personalflykt som följd. Arbetsmiljöverket har ställt krav om att öka bemanningen, grundat på skyddsombudens beskrivning av situationen.
Specifika formuleringar har blivit vanligare i Arbetsmiljöverkets förelägganden, visar Peter Anderssons forskning. Ett exempel han lyfter i sin artikel ett föreläggande som rör akutmottagningen, Skånes universitetssjukhus, i Lund. Där hade arbetsbelastningen varit hög länge och en stor andel av sjuksköterskorna hade sagt upp sig som följd.
Skyddsombudet Ulrika Källsvik har anmält arbetsgivaren för alltför snäv tid mellan besöken hos dem som har hemtjänst.
Skyddsombudet: Lär er OSA-föreskriften
Ullrika Källsvik är skyddsombud för hemtjänstpersonalen i Strömstad. Trots att hon är ny i sin roll, har hon redan hunnit lämna två skyddsombudsanmälningar på grund av ökad stress till Arbetsmiljöverket.
– Paragraferna är absolut viktigast i anmälan.
Stressen hade under en lång tid varit stor hos de anställda vid hemtjänsten i Strömstad när Ullrika Källsvik valdes till skyddsombud för ungefär fyra månader sedan.
– Bristen på personal var påtaglig, och det trycktes in flera besök under en arbetsdag, säger Ullrika Källsvik, hemtjänstpersonalens skyddsombud.
Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, gjorde en utvärdering av 6:6a-anmälningar som nått Arbetsmiljöverket. Hon märkte att skyddsombuden missar möjligheter i OSA-föreskriften.
FOTO: Michael Steinberg
Paragraferna i OSA hårdvaluta som missas
När skyddsombuden anmäler arbetsgivaren för att inte åtgärda psykosociala brister på arbetsplatsen till Arbetsmiljöverket används föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Men föreskriften utnyttjas inte fullt ut, och skyddsombuden missar många möjligheter. Det visar en ny utvärdering.
På en fabrik i Kambodja som tillverkade kläder för HM kunde det vara 39 grader varmt i fabriken. (Bilden är hämtad från fabrik i Vietnam) Foto: Unsplash
Extremhetta drabbar arbetare i tropiska länder
Arbetsmiljön och arbetsförmågan blir allt sämre i takt med att klimatkrisen blir mer akut och den globala temperaturen stiger.
Framför allt drabbas människor i tropiska länder med låg medelinkomst, där både HM och IKEA har tillverkare.
Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa i Sverige på flera olika sätt. Bland de största riskerna finns värmeböljor. Foto: John Kakuk
Värmeböljor påverkar arbetsmiljön
Den senaste rapporten från FN:s senaste klimatpanel visar hur extremväder blir allt vanligare. I Sverige är fler och längre värmeböljor den största risken för folkhälsan och arbetsmiljön.
Värst utsatta är arbetare i de gröna näringarna, byggnadsarbetare och vägarbetare där man jobbar utomhus, men också vårdpersonal.