Socialsekreterare utsätts ofta för hot. Bild:iStock
Socialsekreterare har ett utsatt arbete. De råkar allt oftare ut för hot och våld på jobbet. Monica Kaltenbrunner på Mynak leder ett forskningsprojekt vars syfte är att stärka säkerhetskulturen på socialkontoren.
Ambulanspersonalen kan sällan förutse när det blir hotfullt. Bild: iStock
Det finns många gånger alkohol och droger med i bilden när ambulanssjuksköterskor utsätts för hot och våld. Magnus Viking har själv råkat ut för alltifrån mordhot till blottning. Nu deltar han i ett projekt där syftet är att förebygga att hotfulla situationer spårar ur. Det gäller att behålla lugnet, säger han.
Forskaren Fredric Sjöberg studerar våldet i intensivvården, ett våld som oftast inte blir anmält. Foto: Birgitta Ländin.
Hot och våld förekommer i intensivvården – men har ofta normaliserats så mycket att det sällan leder till någon anmälan. För sjuksköterskor och undersköterskor handlar det ofta om rent fysiskt våld – avsiktligt eller oavsiktligt. För läkare är verbala hot vanligare, ibland när patientens anhöriga är missnöjda med en vårdinsats.
Hälsningar. Utskrivningsträd på avdelning 80 på Sahlgrenska. Foto: Veikko Pelto-Piri
Personal inom psykiatrisk tvångsvård utsätts ofta för hot och våld. En ny studie från Örebro universitet visar att det brittiska programmet Safewards kan öka tryggheten på psykiatriska avdelningar. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har en avdelning lyckats minska användningen av tvångsåtgärder med 80 procent.
Kartläggningen om hot och våld på universiteten visar att problemet är större än man trott. Foto: Thelester, Pixabay
Forskare och undervisande personal på universiteten har en utsatt position. En ny rapport från Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet visar att fyra av tio forskare och universitetslärare utsatts för hot, hat eller trakasserier på grund av sitt arbete.
Att chefen ordnar föreläsning om alkoholkonsumtion i förebyggande syfte är ovanligt.
Bild:iStock/JackF
Sju av tio chefer anser att arbetsplatsen är en bra arena för alkoholförebyggande arbete – men det resulterar inte alltid i åtgärder. Ny forskning har tagit reda på vad som leder till konkret handling.
PEth-testerna, som mäter överkonsumtion av alkohol, tas som ett blodprov. Bild: iStock/kasto80
Alkohol- och drogtesterna går upp på de svenska arbetsplatserna – liksom de positiva testsvaren. Det visar statistik från företagshälsovården.
– Bland yngre ser vi att alkohol minskar, medan droger ökar, säger företagsläkaren Fredrik Sparring.
En policy är ett resultat av ett samarbete med chefer och representanter för arbetstagare. Bild: Nadezhda Kurbatova/iStock
Finska Arbetshälsoinstitutet har tagit fram ett konkret och lättanvänt verktyg för att skapa en policy för alkohol, droger och hasardspel på arbetsplatsen.
Skyddande faktorer i arbetsmiljön var framför allt bra ledarskap, möjligheten att själv styra sitt arbete och att kunna sköta arbetet med patienterna.
Foto. iStock
Läkare och sjuksköterskor berättar att det inte går att utföra det arbete de vill. De rapporterar att det inte finns möjlighet att ge en god vård. För dåliga resurser, underbemanning och en trög organisation leder till stress som bidrar till att man använder alkohol och droger. Det är en övergripande slutsats forskaren Emma Brulin har dragit av sina studier av svensk sjukvård.
Kvinnor som utsätts för dubbel stress blir oftare långtidssjukskrivna. (Bild: Pixabay)
Kvinnor som har vårdnadsansvar för barn med svårigheter löper en ökad risk för att bli sjukskrivna länge för utmattningssyndrom. Den slutsatsen drar en forskargrupp vid Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen.
Marie Åsberg och Alexander Wilczek har följt utmattade patienter under många år. Foto: Birgitta Ländin.
För snart 30 år sedan steg sjukskrivningstalen för depression tydligt i Sverige. Det skedde några år efter 90-talskrisen. Professorn i psykiatri, Marie Åsberg, som i många år forskat om depression fick i uppdrag att titta närmare på orsakerna genom tillgång till de stora avtalsförsäkringarnas databaser.
Men när hon mötte patienterna kände hon inte igen symptomen.
– Jag kunde ju ganska snart se att de här patienterna egentligen inte var deprimerade. De såg inte allt i svart, de tyckte inte att världen skulle vara bättre utan dem.
Med fokus på mening och vad som är roligt i livet kan de gå snabbare att komma tillbaka till jobbet, enligt Jakob Clason van de Leur. Foto: Filip Jovicic.
Lång sjukskrivning och fokus på vila var länge modellen för behandling av personer med arbetsrelaterad utmattning. Idag provas helt andra metoder, och psykologen Jakob Clason van de Leur fann i sin doktorsavhandling 2024 att en KBT-metod med fokus på meningsfullhet kan vara till stor hjälp. Nu går han vidare med ett större forskningsprojekt.