Gränsen mellan jobb och privatliv suddas lätt ut när man jobbar hemifrån. Men rutiner kan hjälpa människor att växla mellan jobbläge och privatläge, visar forskning.
En vanlig arbetsdag på kontoret innehåller en rad olika rutiner: Göra sig i ordning för jobbet på morgonen, ta sig till arbetsplatsen, fika och lunch. Och när arbetsdagen är slut: ner med datorskärmen, ett hejdå till kolleger och så hemåt. Men när anställda tvingades jobba hemifrån under pandemin var det inte längre lika tydligt när jobbet – eller privatlivet för den delen – började eller slutade.
– Vi ville ta reda på hur man hanterar gränsdragningen när jobbet flyttat hem, säger Calle Rosengren, som är lektor vid Lunds universitet och forskar i gränshanteringsstrategier.
Tillsammans med sina kollegor Kristina Palm och Gisela Bäcklander vid Karolinska Institutet har han forskat i hemarbete under pandemin. I projektet deltog 43 anställda vid två kommuner, varav en del inte hade jobbat nästan alls på distans före pandemin.
De anställda fick skicka bilder på sin arbetsdag hemifrån, och fotografierna var underlag för intervjuerna som forskarna gjorde vid två tillfällen.
Koncentrations- och sömnsvårigheter dök upp
Det fanns många bilder på högar av odiskade kärl som stod på diskbänken och som den anställda såg när hen satt vid köksbordet och jobbade. Eller en dator på köksbordet som satte igång jobbtankarna på kvällen. Jobb och privatliv flöt ihop.
– För de anställda visar det sig genom att de har svårt att sova eller svårt att koncentrera sig på jobbet, säger Calle Rosengren.
När otydliga gränser mellan jobb och fritid påverkar nedvarvning och återhämtning blir det ett arbetsmiljöproblem, enligt honom.
Rutiner ökar välmåendet
För att hantera utsuddningen av gränser började de anställda etablera rutiner som påminde om dem på kontoret. Vissa använde sig av dedikerade arbetsytor i hemmet. En del tog en morgon- och eftermiddagspromenad som symboliserade transportsträckan till och från jobbet. Andra gjorde sig i ordning för jobbet, och satte på sig kontorskläderna för att ställa om till jobbläge.
– En del packade till och med lunchlådor och lajvade kontor hemma, säger han.
De här vanorna och rutinerna bidrog till markeringen mellan jobb och fritid.
– De anställda upplevde att de hade en effekt och att de var viktiga för dem, konstaterar Calle Rosengren.
Saknad efter det vanliga samtalet
Det som däremot tydligt särskilde distansarbete under pandemin var den sociala biten, och risken för social och professionell isolering där utbytet och lärandet av varandra försvinner.
– Den sociala interaktionen var svår att ersätta, och många sade att de saknade det vanliga samtalet utan agenda med sina kolleger.
jobbet. Foto: Deltagare i studien.
På ett kontor hör man till exempel ljudet från kaffebryggaren och glada diskussioner. Det är signaler som triggar ett beteende, i det här fallet att ta en paus. I intervjuerna lyfte flera upp till exempel fikapausen på jobbet vid halv tio som inte blev av hemma. Trots att många arbetsteam försökte ha gemensam digital fika, rann de ofta ut i sanden när få deltog.
På basis av bilderna som de anställda tog verkade de kompensera avsaknaden av det sociala på andra sätt. Forskarna bad om bilder på arbete och arbetsmiljö hemma, och fick till sin överraskning många bilder på barn, natur, hundar och hönor och katter.
– Möjlighet att vistas ute i naturen och sällskapet från husdjur eller partner kan väga upp bristande socialt stöd. Det sociala utbytet tar kanske en ny form, säger Calle Rosengren.
Text: Jonna Söderqvist
Fotografierna i artikeln är tagna av kommunanställda som deltog i studien. Bilderna är en del av fotoutställningen, som sammanställdes som ett resultat av forskningsprojektet.