”Jaget, laget och uppdraget” – så heter projektet som är tänkt att öka hälsan bland de anställda i Nynäshamns kommun.
Där har en genomsnittlig heltidsanställd tre timmars sjukfrånvaro i veckan.
– Projektet ska leda till en tydligare organisation, som i sin tur kan minska ohälsan, säger projektledare Linda Öhman.
Den senaste arbetshälsorapporten från Centrum för arbets- och miljömedicin visar att Nynäshamn hör till de delar av Stockholms län där invånarna utsätts för allra mest belastningar i arbetet och där sjukskrivningar är vanligast.
Men Nynäshamn satsar också för att minska problemen.
Kommunen, som är den största arbetsgivaren, har startat ett projekt för att göra organisationen mer hälsosam.
Jaget och laget
En bärande tanke är att hälsan kan förbättras med en större klarhet i vad ”jaget” och ”laget” ska göra och vad som behöver bollas högre upp i organisationen.
– Att jag vet vad jag ska göra på jobbet, vet vad min arbetsgrupp har för uppdrag och vad som gäller för hela organisationen, säger Linda Öhman som leder det treåriga projektet som under hösten kickar igång på allvar.
Projektet hade alltså redan inletts när det i våras utbröt något så ovanligt som en arbetsmiljödebatt i lokala Nynäshamns-Posten.
”Arbetsglädjen har försvunnit och arbetsbelastningen är för hög. Jag har blivit en bricka som cheferna tror att de kan göra vad som helst med”, skrev en olycklig undersköterska. En anonym tjänsteman vittnade om ”misstro, hot, trakasserier och utfrysning”.
Skiljer sig inte från andra orter
Det var inte denna debatt som ledde till projektet, berättar Linda Öhman, som normalt jobbar med HR-frågor.
Hon tror inte att Nynäshamn och kommunen som organisation skiljer sig så mycket från andra liknande småorter i landet.
–Mitt uppdrag är att försöka vända ökningen av sjukfrånvaron och att få ner den psykiska ohälsan. Det är mer stress i arbetslivet, mer stressrelaterade besvär, oro, ångest, sömnproblem, svårigheter att koncentrera sig. Det är trender som inte är unika för Nynäshamn, utan finns i samhället i stort, säger hon.
Psykiska diagnoser står för de flesta av de långa sjukfallen i landet, enligt Försäkringskassan. Den psykiska ohälsan har ökat även bland invånarna i Nynäshamn i flera år.
Det finns pengar att spara
Hos kommunen, som är största arbetsgivaren, låg den totala sjukfrånvaron 2014 på 7,6 procent, när riksgenomsnittet var 6,3. Enligt projektdirektiven som kommunstyrelsen klubbade kostar detta över 14 miljoner om året och då är inte vikariekostnader eller bortfall av produktion medräknat.
Det finns alltså pengar att spara.
Dessutom vill kommunen stärka sig som attraktiv arbetsgivare.
Sex miljoner får projektet kosta, pengar som tas av folkhälsomedel. Kommunen har en så stor andel
av de arbetande i Nynäshamn och kvaliteten i servicen påverkar dessutom stora delar av samhället, så att på sätt och vis är arbetsmiljöfrågan även en folkhälsofråga, anser kommunstyrelsen.
Pilot för hela landet
Pengarna ska gå till att utveckla en metod som kan sprida sig i hela kommunen och även utanför. Två förvaltningar ingår i pilotprojektet, en grundskola och hemtjänsten. Projektet siktar in sig på otydliga arbetsbeskrivningar, att personer kan ha olika bilder av målet och olika förväntningar.
Det här är saker som orsakar konflikter, bristande kvalitet, stress och känslor av otillräcklighet, menar Linda Öhman.
Arbetsgrupperna ska få jobba med sina vardagliga problem och utmaningar.
– Det handlar om att se vad som kan lösas direkt av laget och vad som behöver tas upp högre upp. Det kan gälla att hemtjänsten inte tycker sig hinna med bilrutterna, att det saknas cykelhjälmar, att lärare behöver mer stöd för att det är många elever i klasserna.
Uppdragsdialog löser knutar
Verktyget man ska använda kallas uppdragsdialog. Det har kommunen plockat upp från Stockholms universitet och det har provats i flera andra kommuner.
Det utgår från tanken att arbetsvillkoren bestäms redan när ett uppdrag formuleras. Med hjälp av uppdragsdialog ska anställda och chefer klara ut var knutarna finns och på vilken nivå i organisationen de ska lösas.
Metoden har beskrivits som ett sätt att flytta arbetsmiljöfrågorna från sidovagnen in i verksamheten.
Alla steg
Projektet i Nynäshamn blir en variant som ska omfatta alla trappsteg, från politikerna via ledare och chefer ner till arbetsgrupper och enskilda medarbetare.
– Det finns förebilder inom industrin, där man kan ha stormöte på morgnarna med chefer och medarbetare. Det som ska uppåt i organisationen ska tas vidare samma dag
eller någon dag senare. Ett arbetsmiljöproblem får inte ta månader, säger Linda Öhman.
– Jag tror att en tydlig organisation gör att vi får ner sjukfrånvaron, säger hon.
I paketet ingår också nytt utbildningsmaterial, kurser för enskilda och grupper, chefsutveckling och coachning.
Fler chefer och anställda?
Uppdragsdialogerna kan mycket väl leda till ökad bemanning, menar Linda Öhman.
Ett parallellt projekt, ”Nära ledarskap”, ska särskilt titta på ledarfrågor. Aktuell forskning visar att kvinnodominerade branscher ofta har betydligt färre chefer än mansdominerade. Och att chefsunderskott bidrar till sämre arbetshälsa.
– Man kan inte ha 80 medarbetare på en chef. Satsningen som vi gör på dialog och utbildning är inte hela medicinen, säger Linda Öhman.
Bättre balans
Dialogerna kan bidra till bättre balans mellan krav och kontroll, mellan ansträngning och belöning, ambitioner och resurser, kvalitet och kvantitet. Allt sådant som forskningen visar är hälsoskapande. Så är tanken.
Linda Öhman tycker att projektets arbetssätt går väl i linje med OSA, den nya föreskriften från Arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö, och hand i hand med föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Tydliggöra uppdraget
Jenny Ohlsson är enhetschef för de cirka 120 anställda i hemtjänsten, med fyra gruppchefer under sig. Numera har man ett tak på 30 anställda per gruppchef. Tidigare kunde det vara ända upp till 70.
Hon berättar att sjuktalen är ”jättehöga”. I en av grupperna har det varit 19 procents sjukfrånvaro.
– Det är mycket som är stressrelaterat, men när vi får in läkarintyg står det sällan att det enbart beror på jobbet. Man kan ha det jobbigt hemma
också.
Jenny Ohlsson har stora förhoppningar om att projektet ska tydliggöra uppdraget och hjälpa till att klara ut de krockar som uppstår när personalens arbetsscheman ska matchas mot brukarnas behov.
– Schemat är väl egentligen det vi diskuterar mest, och det är en orsak till stress, säger hon.
Klara ut
Projektet ska förhoppningsvis göra det klarare vad medarbetarna ska kunna påverka i sitt jobb, så att balansen mellan krav och kontroll blir bättre, menar hon.
– Det ska bli kul att jobba med det här. Jag ska få coachning också. Man kan känna sig ensam som chef, det är inte alltid man har någon att ta upp saker med, säger Jenny Ohlsson.
”Jaget, laget och uppdraget – en strategi för ett friskt arbetliv” startar i år och avslutas hösten 2018. Satsningen utvärderas av Centrum för arbets- och miljömedicin, CAMM.
– Det projektet är viktigt för oss, säger Gun Johansson, epidemiolog på CAMM.
Outsinliga behov
I kontaktyrken inom vård, skola och omsorg finns ofta outsinliga behov, menar hon. Det blir tungt om det saknas en samsyn i organisationen och den anställda själv måste sätta gränserna.
–Det kan bli oerhört stressande. De flesta vill ju hjälpa, säger Gun Johansson.
Projektet hade redan dragit igång när CAMM kopplades in för att följa resultaten. De ska göra upprepade enkäter i Nynäshamn och följa sjuktalen.
– Vår roll är att vara en oberoende part som utvärderar projektet, säger Gun Johansson.
Hösten 2016 gör forskarna enkäter med de anställda på olika nivåer i kommunen och följer sedan upp med motsvarande frågor efter en tid.
Om projektet blir lyckosamt tänker man sprida metoderna till andra kommuner i länet och ut i landet.
Och kanske kan den insändarskrivande undersköterskan bli bönhörd:
”Rädda arbetsglädjen i kommunen! Gör någonting nu!”
Roland Cox