Sandviken Energi besiktigar sina högspänningslinjer med hjälp av helikopter. Foto: Sandviken Energi

På spaning efter friskfaktorer i Gästrikland

Goda – God arbetsmiljö och frisk arbetsplats – heter ett flerårigt projekt på högskolan i Gävle. Projektet testar man en modell som sammankopplar arbetsmiljö, anställdas välbefinnande och företagsutveckling.

 

-Vi ville se vad som gör jobbet extra stimulerande, att man lämnar jobbet med ökat välbefinnande, säger Per Lindberg, projektledare för Goda-projektet och forskare på Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, vid Högskolan i Gävle.

Per Lindberg har tidigare jobbat som ergonom inom företagshälsovården och som sakkunnig på Arbetsmiljöverket. Goda-projektet baserar sig på hans mångåriga sökande efter friskfaktorer.

-När jag kom ut på arbetsplatser som hade en bristfällig fysisk miljö, men där folk ändå mådde bra, då funderade jag på om det finns det friskfaktorer i arbetet som lyfter hälsan över ”normalhälsa”, faktorer som kanske buffrar mot riskfaktorer, säger han.

Excellent hälsa

Det tog lång tid att hitta en metod att särskilja friskfaktorer. Tillsammans med professor Eva Vingård har han genomfört ett stort projekt om hållbart arbete i kommuner och landsting, Hakul-projektet.

-Vi letade efter friskfaktorer som lyfter hälsan mot excellent hälsa. Ett riskperspektiv räcker inte. Det finns tusentals studier och åtgärder gjorda utifrån riskperspektiv, men fortfarande har vi mycket problem på arbetsplatserna. Ett modernt arbetsliv kräver andra saker än sådant som fångas med ett klassiskt riskperspektiv, till exempel kreativitet och samarbete.

Som ett komplement bör fokus sättas på vad som skapar en god arbetsmiljö. På uppdrag av Arbetsmiljöverket gjorde Per Lindberg tillsammans med Eva Vingård en litteraturgenomgång om sådan forskning. Genomgången omfattade 19000 vetenskapliga studier.

Modell från USA

De hittade en modell från USA, den så kallade Path-modellen, en strategi för friska företag, som tagits fram på uppdrag av psykologförbundet i USA. Denna modell prövas nu i Goda-projektet.

– Jag såg att Path-modellen sammanfattade mina egna tankar och erfarenheter, så jag ville föra över och pröva den i Sverige.

Path-modellen är tvärvetenskaplig. Den handlar om hälsofrämjande strategier på arbetsplatsen. De åtgärder företag använder sig av för att få medarbetare att må bra och för att uppnå effektivitet i organisationen ordnas i fem främjande strategier:

 

1) Hälsa och säkerhet – traditionellt arbetsmiljöarbete

2) Arbete-livsbalans

3) Kompetensutveckling

4) Erkännande

5) Inflytande och delaktighet.

 

Syftet med Goda-projektet är att testa om ett utvecklingsarbete enligt denna modell medför ökat välbefinnande bland arbetstagarna och organisatoriska förbättringar på företaget.

Tre kommunala företag

Forskarna valde att testa modellen på ett kommunalt företag i Gästrikland – Sandviken Energi AB, och två kontrollföretag, Gävle Energi AB och Gästrike Vatten AB. För att testa modellen behövdes ett företag som ville pröva modellen och två kontrollföretag som själva fick välja metod för sitt utvecklingsarbete.

Sandviken Energi AB är ett kommunalt bolag med 146 anställda, som levererar ström, värme, bredband och vatten hem till invånarna i Sandviken. Företaget sköter också gator, gång- och cykelvägar i kommunen.

Varför valde ni just Sandviken Energi AB för att pröva Path-modellen?

-Deras personalchef Pär Gussman kom en dag till högskolans grupp kring hälsofrämjande och ville ha vårt stöd för att få en friskare arbetsplats, säger Per Lindberg.

Stöd för friskare företag

Per Lindberg fick medel av högskolan till en förstudie. Därefter sökte han och fick tre miljoner av Afa Försäkring för ett projekt i full skala.

Under 2012 genomförde forskarna intervjuer på de tre företagen. Därefter genomförde de två medarbetarenkäter 2013 och 2015 på företagen. Parallellt samlade forskarna in uppgifter om företagens utvecklingsarbete, produktion och personaldata.

På Sandviken Energi AB diskuterade alla anställda sin grupps resultat av en gemensam enkät vid tolv tillfällen om året vid de sedvanliga arbetsplatsträffarna under två år.

På varje träff diskuterade deltagarna ett av tolv teman. För varje tema gav de ett konkret och uppföljningsbart förslag till förbättring. Dessa förslag samlades i en tidssatt handlingsplan.

De teman som forskarna sållat fram var: ledarskap, medarbetarskap, sjuknärvaro, egen utveckling, arbete-privatliv, relationer och samarbete, kommunikation, bemötande, kompetens och beslutsutrymme, stress, fysisk arbetsmiljö och värderingar.

Svåra samtal

Det blev en mödosam process. Företaget har en inriktning på teknik och det fanns en ovana vid samtalsgrupper.

-Vi underskattade tyvärr svårighetsgraden för cheferna att genomföra sådana här gruppdiskussioner så vi var inte så noga med inskolning av dem. De tyckte att detta var jättesvåra samtal att föra. De var killar som blivit första linjens chefer utan särskild utbildning för att leda, säger Per Lindberg.

Resultatet är inte klart när det gäller de företagsekonomiska delarna i modellen, som handlar om ökad produktivitet och sänkta kostnader.

-Vi har samlat in så mycket företagsdata som vi kunnat, och personalcheferna har svarat på våra enkäter två gånger om året. Men de ekonomiska delarna är svår att läsa av, det är mängder av variabler. I grundstudien handlade det framför allt om att titta på kommunikationen, säger Per Lindberg.

-Kommunikation är grundpelaren i hela modellen. Kan man inte kommunicera internt då vet inte ledning vad de anställda har för behov, och de anställda vet inte vad företaget kan hjälpa till med, säger Per Lindberg.

Det blev tvärtemot det förväntade resultatet en lägre andel i interventionsföretaget än i kontrollföretagen, som ansåg att kommunikationen förbättrats under projektet.

-Det kan bero på att man på Sandviken Energi AB under testet var utsatt för mycket förändringar och fått en ny vd, säger han.

En användbar metod

Trots allt var det 58 procent av cheferna på Sandvik Energi AB som tyckte att temana var i högsta grad relevant för gruppen och hela 70 procent som ansåg att Goda-metoden var framgångsrik.

Goda-metoden är användbar, är Per Lindbergs slutsats av projektet.

-Man får teman att diskutera och utifrån det gör man en plan för att angripa något som man vill förbättra med en konkret åtgärd och med någon ansvarig. Det blir systematik i arbetssättet, det blir tydligt, enkelt och man kan uppleva framgång i förändringsarbetet, säger han.

Hans förhoppning är att metoden kan leva vidare när forskarna lämnat företaget.

-Jag tror att det är en möjlig väg att jobba mer systematiskt med arbetsmiljöfrågor och att det går att använda den här metoden med vilken medarbetarenkät som helst.

Vid årsskiftet ska Per Lindberg slutrapportera Goda-projektet till Afa Försäkring. Framöver har han tänkt samla sina erfarenheter från projektet och annan forskning i en lärobok om friskfaktorer och ledarskap.

 

Anna Holmgren

 

Länk till Path-modellen (Practices for Achievement of Total Health):

Grawitch MJ, Gottschalk M, Munz DC. The path to a healthy workplace: A critical review linking healthy workplace practices, employee well-being, and organizational improvements. Consulting Psychology Journal. 2006;58(3):129-47.