Tema: Användbart nr 4 2016 Tema: Centrum för belastningsskadeforskning

Lastare Med ett rullbord slipper man lyfta väskorna mellan vagn och band. Foto: Tya

Forskningsrön blev till information och utbildning för alla

Projektet Skadefria flygplanslastare visade var problemen fanns. I ett nytt projekt Från ord till handling, fick Tya pengar för att informera och utbilda alla flygplanslastare om de nya rönen. 1 200 lastare runt om i Sverige fick information och utbildning.

 

– Alla företag i studien skulle få stöd med utbildning. Vi åkte runt och informerade om studiens resultat och om det nya projektet ”Från ord till handling”, säger Erik Alphonse, Tya, Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Han, Reidar Pettersson, Arbetsmiljölotsen och Dan Holmberg, regionalt skyddsombud inom Transport, arbetade alla tre på olika sätt med de två projekten. Finansieringen har kommit från AFA Försäkring.

– Vi gjorde vår del. Alla chefer, ledare och skyddsombud, varje grupp fick information, säger Reidar Pettersson.

Tya har också satsat mycket pengar på utbildningarna och de har varit uppskattade. I två år har arbetet pågått.

 

Pressade tider

Det finns en rad hjälpmedel, eller arbetsredskap, som flygplanslastare kan använda för att underlätta arbetet och spara på kroppen. Men ofta används de inte och förklaringen är att det går fortare utan, eller att de inte är tillgängliga, eller att de är trasiga.

Det kan vara vacuumlyftar för väskor, bagageband som powerstove och öppna bagagecontainrar i stället för slutna.

Arbetsgruppen

Reidar Pettersson, Dan Holmberg, Erik Alphonse

Resultatet av utbildningsprojektet blev att flygplatser skaffade nya hjälpmedel eller såg till att reparera de som var trasiga.

– Vi skulle gärna se ännu bättre effekt, men allting tar tid. Nya hjälpmedlen är ofta dyra att införskaffa, men underhållet av dem börjar bli bättre, säger Erik Alphonse.

Den stora knäckfrågan är hur de här kunskaperna hålls vid liv och förs vidare till nya, unga arbetstagare.

– Då handlar det om utvecklingsprojekt ute på arbetsplatserna. Hur ser det ut, vad kan vi förbättra måste bli frågor som diskuteras, liksom ledarskap och grupputveckling, menar Reidar Pettersson.

Handlingbolagen är pressade. Konkurrensen mellan bolagen kan vara tuff. Utmaningen är att pressa priser och om att garantera att snabbt få iväg bagaget till planen och till de väntande passagerarna vid varje ny upphandling.

 

Internationell spridning

Studien ”Skadefria flygplanslastare” har spridits internationellt, eftersom det har funnits få vetenskapliga rön tidigare. Det har bland annat lett till att lastcontainrar inte längre får byggas med stängt tak. Det finns nu en standard på hur de ska se ut, som rekommenderas av alla. De stängda containrarna medförda svåra arbetsställningar visade studien.

– Det börjar nu komma rekommendationer och standarder om hur arbetsmiljön ska se ut och vilka hjälpmedel som bör finnas inom EU, berättar Dan Holmberg.

Ett syfte med studien var att få vetenskapliga underlag för att få arbetsskador godkända av Försäkringskassan. Dan Holmberg tycker det är för tidigt att säga om det har skett någon förändring av skadeanmälningarna.

– Det handlar också om hur man skriver skadeanmälan, att den är ”rätt” och tydligt formulerad säger han.

 

Ett bra jobb

Alla tre är nöjda med resultatet av arbetet. Skyddsombuden har fått ny kraft att driva sina frågor och mött större förståelse. Ett nytt tänk har uppstått på arbetsplatserna. Fler använder hjälpmedel. Skarpa krav kan ställas vid nybyggen och utbyggnader.

För att bli flygplanslastare krävs en rad utbildningar, somliga är statligt reglerade, andra frivilliga, men alla utbildningar ordnar företagen själva. De kan vara upp till 12 kurser, en del i början av anställningen, en del efter sex månader, en del är upprepade, lagstadgade utbildningar.

– Ingen skickas ut i arbete utan utbildning. Det finns också fadderverksamhet, introduktioner och annat, berättar Dan Holmberg.

Att vara flygplanslastare är ett bra jobb, anser de. Det är rörligt, omväxlande och bra för kroppen, om man använder de hjälpmedel som finns på rätt sätt.

Eva Ekelöf

 

 

FAKTARUTA

Skadefria flygplanslastare

För fyra år sedan kom slutrapporten av det stora forskningsprojekt som undersökte hur flygplanslastare arbetar och hur deras arbetsvillkor ser ut. Det var Svend Erik Mathiassen, professor vid CBF som ledde projektet.

Lastarna tog själva initiativ till forskningen. Få lastare fick sina arbetsskador godkända. Nu ville de ha forskningsunderlag som Försäkringskassan kan använda för att få förståelse för lastarnas arbetssituation.

Studien kom fram till att lastarna ofta arbetar i obekväma arbetsställningar och många lider också av ryggbesvär, besvär i axlar och skuldror, i handleder och händer.

I den sociala arbetsmiljön fanns brister på ledarskap, inflytande och feedback.

I slutrapporten finns 11 förslag till förbättringar. De är:

• Utbilda i säkra lyft

• Utbilda i att använda arbetsredskap

• Utveckla organisationen

• Lär ut konsten att tillbudsrapportera

• Underhåll arbetsredskapen

• Ta fram en tidsatt utbildningsplan

• Skapa bredare gemenskap

• Utbilda i ledarskap

• Begränsa bagagevikter

• Investera i arbetsredskap

• Utveckla beställarkompetensen.

 

Från ord till handling

Utbildningen bestod av 5 steg. Första steget var en workshop där studien och förbättringsförslagen presenterades. Därefter fick arbetsplatserna diskutera fram förbättringsförslag på den egna arbetsplatsen. Steg 3 innehöll målinriktade kurser i ergonomi, arbetsmiljö, grupputveckling och ledarskap, med mera. I steg 4 och 5 skulle företagen i egen regi fortsätta arbetet i det systematiska arbetsmiljöarbetet med förbättringsförslag, återkoppling och upprepning.

 

 

 

 

Lastare Stress och oro gör att hjälpmedlen blir stående. Foto: Tya

Svårt få gehör för förbättringar på orolig arbetsplats

Utbildningen var bra med det är svårt att få till ett säkerhetstänkande runt flygplanslastarnas arbetsförhållanden. Hjälpmedlen blir stående när tiden är knapp. Det visar en utvärdering av projektet Från ord till handling vid ett av de större handlingbolagen.

 

 Eva Bergsten är doktorand och forskar vid CBF, Centrum för belastningsskadeforskning, Gävle högskola. Hon har arbetat både med den första studien, Skadefria flygplanslastare, som CBF genomförde, och med Tyas satsning på utbildning av flygplanslastare, i projektet Från ord till handling. När Tya erbjöd alla deltagande handlingbolag utbildning ville CBF undersöka hur framgångsrik satsningen var.

Eva Bergsten har utvärderat hur man har lyckats nå sina mål och vad som har hindrat och underlättat. Framför allt ville hon undersöka om förbättringen verkligen fick genomslag i hela företaget, också på lång sikt.

– Arbetsmiljön är tuff på många sätt, både psykiskt och fysiskt. Satsningen handlade mycket om att öka användningen av hjälpmedel, berättar Eva Bergsten.

 

Tid för att öva

Det blev ett av de större handlingbolagen som blev det bolag som deltog i utvärderingen.

Ett antal nyckelpersoner rekryterades som skulle delta i studien. Det var skyddsombud, handledare, chefer och andra, totalt deltog 50 personer. Utbildningen bestod dels av utbildning i ergonomi och i vikten av att använda hjälpmedel, både teoretiskt och praktiskt, och dels i psykosociala frågor. Datainsamlingen skedde både vid kurstillfällena och upprepat under åtta månader efteråt.

– Deltagarna var nöjda med utbildningen, både till innehåll och till omfattning. Men man ville ha fler möjligheter att öva med de olika hjälpmedlen när man väl var i jobbet. Även forskningen visar att detta är viktigt för att användningen ska fortsätta. Men den tiden fanns inte, säger Eva Bergsten.

Eva Bergsten

Eva Bergsten

Det är en sak att anse sig kunna någonting, en annan att använda hjälpmedlet praktiskt i det löpande arbetet när tiden är knapp.

– Man behöver jobba in en metod med lyftar och andra hjälpmedel. Den som inte känner sig helt säker avstår hjälpmedel i ett skarpt läge.

Deltagarna ville diskutera med sina medarbetare under arbetstid, när, hur och varför man använder verktygen. Det tyckte deltagarna att de hade blivit bättre på.

– Nyckelpersonerna hade ett stort engagemang, men kanske en bättre förankring av utbildningen högre upp har gjort det lättare att skapa ringar på vattnet, tror hon.

Man saknade också en uppföljning av hela kursen vid ett senare tillfälle och efterlyste stöd för att uppdatera och framför allt sprida kunskapen.

– På lång sikt, efter åtta månader upplevde deltagarna ingen ökad användning av hjälpmedlen.

 

Organisationen gungade

Svårigheter uppstod runt omkring. Företaget gjorde en del neddragningar under undersökningsperioden, man varslade folk och ville ändra arbetssätt. Det skapade oro bland personalen.

– Det var ett hinder att organisationen var i gungning. Oron gjorde att det var svårt att väcka uppmärksamhet för utbildningsinsatsen, säger Eva Bergsten.

Hjälpmedlen spelar en viktig roll för att undvika arbetsskador. Orsaken till att man inte använder dem kan vara att de saknas, de är trasiga eller att man anser sig sakna kunskap om dem.

– Man ansåg att det tog längre tid att använda hjälpmedlen och det fanns en outtalad norm om att tid är viktigare än att jobba rätt. Lastarna är ju sist i en kedja för att få iväg ett flygplan på utsatt tid.

Eva Bergsten anser att budskapet måste bli tydligare både till arbetsgivare och arbetstagare om att god och säker arbetsmiljö inte är ett erbjudande utan ett krav och en skyldighet. En organisation måste se till att allt fungerar.

– En långsiktig plan för att följa upp utbildningarna och diskutera målsättningarna saknades, säger hon.

Rampen är en farlig arbetsplats. Livsfarliga – men också dyra – olyckor kan inträffa.

– Där tror jag att säkerhetstänkandet hamnar. Men det får inte stanna där. Ansvaret för individens hälsa kommer då i andra hand.

Eva Ekelöf

 

Lastare Förutom hjälpmedel behövs det också kroppskrafter för lastare. Foto: Tya

Forskning inspirerar till förbättringar på Umeå flygplats

Umeå flygplats har inte deltagit i forskningsprojektet eller Tyas utbildningssatsningar. Men resultaten därifrån har använts som verktyg och vägledning för att förbättra och utveckla verksamheten, berättar Ibrahim Al-Turk. Han är hållbarhetschef på flygplatsen.

 

– Vi har blivit inspirerade till att undersöka vår egen process och våra behov, säger han.

Swedavia Umeå airport har cirka 120 årsanställda som delvis arbetar som flygplanslastare.

Flygplatsen vill få bort så många av de fysiskt belastande arbetsuppgifterna som möjligt.

– Grundtanken är att en medarbetare inte ska jobba med lastning hela dagen. Eftersom de anställda har flera kompetenser kan vi ha arbetsväxling och bra rotation mellan arbetsuppgifterna.

 

Lyft i varje led

I ett projekt arbetar Ibrahim Al-Turk nu tillsammans med skyddsombuden med att få genomslag och förståelse för att använda hjälpmedel.

– Vi vill förändra en negativ jargong om arbetsredskap och lägga större fokus på ergonomi i utbildningen, förklarar han.

Skyddsombud tillsammans med flygplatsens ledning samordnar sina insatser för att hitta standarförfarande i bagagehanteringens hela kedja så att belastningarna kan minimeras.

– Vi vill erbjuda någon typ av hjälpmedel i varje led. I det avgående bagaget har vi en vacuumlyft för väskor. Vi testar nu en prototyp av ett tilläggsbord till bagagebandet, som för väskorna in i luckan i flygplanet. Bordet kan lastaren själv styra.

– Det tar inte bort all belastning, men förhoppningsvis leder det till att lastaren lyfter mindre. Vi utvärderar bordet nu, säger Ibrahim el-Turk.

Ett företag som levererar bagagetruckar hjälper till med utvecklingen.

 

Förändra kulturen

En annan uppfinning ska underlätta lyftet av bagaget från flygplanet och ut till passagerarna.

– Vi har hittat en lösning. Det är ett rullbord som ett företag har utvecklat och som vi ska testa som prototyp, berättar han.

Ibrahim Al-Turk

Ibrahim Al-Turk

När rullbordet är i högt läge placeras väskorna där. När bordet sänks förs väskorna över på bandet. Då försvinner ett lyft.

– Cirka 30 väskor om dagen per flygplan och minst 20 kg per väska, det blir många kilon, som ska lyftas upp på bandet. Kan man rulla på dem i stället sparar det kroppen.

Alla deltar i testet och blir då involverade i utvecklingen. På så sätt kan kulturen förändras på sikt, tror han.

Företagshälsovården fick i uppdrag att först undersöka arbetsmomenten, sedan jobba fram ett träningsprogram som var anpassat för att bygga upp musklerna som lastarna använder. Programmet blev sedan presenterat för lastarna.

– Nu vill vi göra en uppföljning, både för de nya och som en repetition, säger Ibrahim Al-Turk.

Eva Ekelöf

 

Detaljhandeln

Jämställdhet i detaljhandeln

Arbetar kvinnor och män med olika saker, trots att de är på samma arbetsplats och hur påverkar det i så fall hälsa och välbefinnande?

 

Det ska en forskargrupp under ledning av professor Svend Erik Mathiassen vid Högskolan i Gävle titta närmare på i samarbete med genusforskare från Mittuniversitetet i Sundsvall.

Forskarna vill bland annat veta hur arbetsroller, arbetsvillkor och arbetsbelastningar ser ut för män och kvinnor i detaljhandeln, där många kvinnor och något färre män drabbas av nya långvariga sjukfall varje år. Samtliga arbetsuppgifter ska kartläggas liksom den tidsmässiga fördelningen och belastningen mellan olika individer.

På det sättet kan forskarna förstå hur arbetet fördelas mellan kvinnor och män.

– Men vi vill inte bara förstå oss på hur det ser ut utan också varför det ser ut som det gör. Därför ingår genusforskare i projektgruppen. Bara om man inser att ojämställdhet finns och varför den finns kan man göra något åt den, säger professor Svend Erik Mathiassen.

Forskningsprojektet finansieras av Arbetsmiljöverket med tre miljoner kronor och pågår mellan 2016 och 2019.

Ragnhild Larsson

Att sitta korta stunder ger mindre smärta


Det kan vara bra att sitta i korta perioder för att slippa få ont i nacken och skuldrorna om du har ett jobb där du rör på dig mycket resten av tiden
.

– I manuella arbeten kan sittandet göra att man slipper tunga lyft och obekväma arbetsställningar som kan leda till smärta, säger David Hallman, forskare på Högskolan i Gävle som undersökt sittandets effekter på smärta i manuella yrken.

 

Tillsammans med forskare vid NFA, Nationella forskningscentret för arbetsmiljö i Köpenhamn, har David Hallman undersökt sittandets effekter på smärta i manuella yrken, arbeten som görs för hand. Bland de som har manuella arbeten finns det de som sitter väldigt lite och de som sitter väldigt mycket.


– Om du utsätts för många tyngre och fysiskt krävande arbetsbelastningar blir det sannolikt andra effekter av sittandet än om du arbetar på ett kontor, säger David Hallman.

Tidigare forskning visar att för mycket stillasittande kan leda till ohälsa, sjukdom och kortare livslängd. Men allt sittande behöver inte nödvändigtvis vara negativt. 
Den aktuella studien visar att det verkar vara bra att sitta lagom mycket i manuella yrken. Att sitta mer verkar inte ge en större risk för att få ont jämfört med att sitta väldigt lite. Att sitta i kortare perioder kan till och med vara gynnsamt. 
Om man jämför sannolikheten för att ha hög smärta mellan de som satt mer än sex timmar på jobbet jämfört med de som satt måttligt så är sannolikheten att få ont tre gånger så hög.


Sitta måttligt ger lägst smärta

I en av studierna har forskarna tittat på stillasittandet och den fysiska aktiviteten hos städare, industriarbetare och arbetare inom transportsektorn, som har varierande belastningar i arbetet. Även om man har många lyft och obekväma arbetsställningar så sitter många en stor del av arbetsdagen.
– Vi har undersökt sittandet i relation till de andra belastningarna vilket gör att vi får något att jämföra med.

I den första studien undersökte forskarna hur mycket ett tvärsnitt på 200 personer satt under en hel dag. De som satt måttligt mycket, mellan sex till åtta timmar, hade den lägsta sannolikheten för att rapportera hög smärta i nacke och skuldror

– Det tyder på att det gäller att sitta lagom mycket över dagen, vare sig för lite eller för mycket, säger David Hallman.

 

Bra att växla mellan olika aktiviteter

Forskarna har också analyserat sambandet mellan sittande på arbetstid och nacksmärta hos 659 personer. Ju mer man satt i korta perioder på cirka fem minuter desto mindre var sannolikheten för hög smärta och medan den var högre om man satt längre perioder i sträck, mellan 30 minuter och en timma. 
– Slutsatsen är att det kan vara bra att växla mellan olika aktiviteter så att man hinner återhämta sig. Då är risken inte lika hög att utveckla besvär.

Sittandet minskar andra risker

I longitudinell studie har forskarna undersökt om sittandet på jobbet har någon betydelse för hur smärtnivån ser ut under ett år och om går smärtan upp eller ner beroende på hur mycket man sitter.

Den grupp som satt mest på jobbet tenderade att minska sin smärtnivå under det här året i högre grad än de grupper som satt mindre.

– Vi tror att det beror på att man inte exponeras lika mycket för andra riskfaktorer, när man sitter ner.

Via sms har forskarna skickat ut frågor en gång i månaden under ett år, om hur ont deltagarna i studien har haft den senaste månaden och det visar sig att smärtan varierar mycket över tid.

– Hade vi istället frågat vid ett tillfälle om man haft ont det senaste året hade vi inte kunnat få en lika sann bild av smärtans förändring över tid.

Objektiv mätning ger säkra resultat 
Till skillnad från tidigare forskning om arbetsrelaterade nackbesvär som bygger på frågeformulär har forskarna den här gången använt sig av ett mätinstrument, en så kallad accelometer, som man fäster på låret, höften och ryggen, och som mäter sittandet liksom olika typer av fysisk aktivitet
– Det är viktigt att vi kan mäta exakt hur mycket man sitter på ett objektivt sätt. Frågeformulär kan vara väldigt missvisande eftersom det bygger på en uppskattning och man kan missbedöma hur mycket man sitter med flera timmar per dag.

 

Sitta kort eller länge

Andra brister i tidigare forskning är att man inte har fokuserat på mönstret av sittande och fysisk aktivitet utan tittat på det totala antalet timmar.

– Det är stor skillnad på att sitta flera timmar i sträck eller om man växlar mellan att sitta och stå, säger David Hallman.

I det här fallet har mätningarna gjorts under ett helt dygn och kombinerats med mätningar av hjärtfrekvensen. Det gör att forskarna kan se om sittandet påverkar kroppens fysiologiska respons, hur hög pulsen är vid olika typer av aktiviteter på jobbet och hur återhämtningen påverkas under natten. På det sättet kan forskarna förstå vilka funktioner i kroppen som kan vara inblandade i en ökad risk för smärta i nacken eller för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Vi kunde se att ju mer man satt under dagen, desto högre puls hade man under natten. Stor variation i pulsen är ett hälsotecken, men vi kunde se att ju mer man satt på jobbet desto lägre var variationen och om du är inaktiv under lång tid så får du en sämre återhämtning. Då kan du också få mer värk.

 

Samband stress-värk?

Nu ska David Hallman och hans kollegor gå vidare och titta mer sambandet mellan smärtan och den fysiologiska reaktionen för att ta reda på om det har betydelse vilken fysisk reaktion man har och om den kan påverka om man får ont och hur smärtan påverkas över tid.

– Om man har ett stresspåslag med hög puls kanske man har högre risk att få ont eftersom stressen kan leda till sämre cirkulation i musklerna och att man spänner sig.

David påpekar också att resultaten från forskningsprojektet inte går att generalisera till andra yrkesgrupper och därför skulle han vilja undersöka sambandet mellan sittandet och smärta hos andra yrkesgrupper, till exempel de som arbetar på kontor.

 

 

 

Länkar till studierna:

Hallman et al 2015

Hallman et al 2015

Hallman et al 2016

 

Den sista studien om utveckling av smärta över tid kommer snart på nätet

Se tidskriftens sida BMJ open

 

 

 

 

 

 

-De anställda upplevde att det blivit något sämre arbetsmiljö, säger Mikael Palm. Foto: Anna Holmgren

– Jag önskar att vi fortsatt med projektet

 

-I min värld fungerar Goda-metoden var som helst. Det är bra att prata om kommunikation, eller om sjuknärvaro, att man inte ska gå till jobbet om man är hängig, säger Mikael Palm, som är tekniker och chef för verksamhetsutveckling på Sandviken Energi AB.

Mikael Palm började på företaget 2014. Tidigare jobbade han som servicechef på Forsmarks kärnkraftverk.

-Jag var van att jobba med medarbetarenkäter. Det som skilde Goda-projektet från andra enkäter är innehållet i temafrågorna. Och att man diskuterar ledarskap med medarbetarna, det är ovanligt.

Det var inte alla på Sandviken Energi AB, som var lika intresserade av att delta i diskussionerna.

-De som jobbade på kontoret var mer aktiva. Andra var mer svårflirtade. Inte alla förstod varför det var bra att delta, säger han.

Några grupper levererade alla teman och tyckte det var viktigt, medan andra valde ut tre, fyra teman som de var intresserade av. Svarsfrekvensen blev bra, den steg från 67 till 86 procent, 124 av 144, svarade på frågorna.

-Sammantaget upplevde de anställda att det blivit något sämre arbetsmiljö under projektperioden 2013 – 2015, säger Mikael Palm.

Det kan bero på andra förändringar inom företaget som skedde samtidigt. Samma år som projektet startade fick företaget en ny vd som genomförde många förändringar.

-Det handlade om att leverera resultat till kommunen. Vi gick från några få miljoner till 49 miljoner i vinst, säger Mikael Palm.

Miljoner i vinst

Arbetet för att öka vinsten medförde stora förändringar i företaget. Den nya vd införde mer struktur och mer samverkan i företaget. Han ville stärka samarbetet mellan olika delar av företaget.

-Det kanske några tyckte var mindre kul, om man var van att göra precis som man vill. Tidigare jobbade man ensam, nu måste alla bli effektivare, säger Mikael Palm.

Miljonerna i vinst kom bland annat av att det blev viktigt att samordna inköp. Nu har endast ett mindre antal medarbetare rätt att köpa och endast på de ställen företaget har ett avtal.

-Tidigare kunde den enskilde medarbetaren handla själv på den affär de önskade. Den friheten har man inte längre, det kunde uppfattas som negativt.

Framtiden

Frågan är om man kommer att använda Goda-metoden i framtiden på Sandviken Energi AB.

-Jag önskar att vi fortsatt med projektet. Nu vill jag fokusera på hur kommunen vill ha det. Alla cheferna har kvar sin Goda-pärm om man vill jobba med den själv, till exempel om man har allvarliga problem. Men jag tror inte man tar fram pärmen förrän den dagen man måste diskutera till exempel sjuknärvaro, säger Mikael Palm.

 

Anna Holmgren

Johan Rune är ansvarig för arbetsmiljön på Sandviken Energi AB. Foto: Anna Holmgren

Sjuktalen halverades under projekttiden

 

-Goda-projektet bidrog till en bättre arbetsmiljö genom att arbetsmiljön kommit upp på agendan mer. Alla medarbetarna fick en chans att påverka, att komma med förbättringsförslag säger Johan Rune.

Johan Rune har ansvar för arbetsmiljöfrågor, kvalitet och yttre miljö på Sandviken Energi AB. Han har jobbat på företaget i tio år och har en bakgrund som miljöingenjör.

-När vi startade Goda-projektet år 2013 var arbetsmiljö inte högt prioriterat här. Vi följde reglerna och gjorde skyddsronder, men arbetsmiljön var inte på dagordningen som den är idag, säger han.

Arbetet med Goda ledde fram till listor på förbättringsförslag, som det var upp till cheferna att förverkliga. Inom affärsområde Vatten arbetade man bland annat med att bli bättre på att visa varandra respekt vilket resulterade i ett förbättrat arbetsklimat.

-De som tog chansen kunde se resultat. De fick möjlighet att i detalj och på riktigt i grupp diskutera konkreta frågor och komma med förslag på lösningar i vardagen där man arbetade.

-Alla fick bättre kunskap, och alla fick samma bild av läget. Men det var inte alla som tog till sig den möjligheten, säger han.

Hela personalstyrkan deltog. Att det blev möjligt berodde på ett tryck från högsta ledningen, som såg till att alla chefer tog projektet på allvar. Man följde till exempel upp vilka chefer som inte genomfört träffarna.

Halverade sjuktal

Nu är det hösten 2016 och de anställda på företaget mår bättre än 2013, om man mäter i sjuktal. Dessa har halverats och företaget går ekonomiskt mycket bättre än 2013. Parallellt med Goda har det pågått en effektivisering på företaget.

-Det är omöjligt att säga om de förbättrade resultaten har något direkt samband med Goda-projektet, men jag tror ändå att det över tid är positivt för företaget, säger Johan Rune.

Det som tilltalar honom med projektet är själva metoden att få fram förbättringsförslag genom att alla på en arbetsplats i grupper diskuterar och utvecklar förbättringar. Säkerhetskulturen är ett exempel.

-Det finns rutiner med skyddsronder med mera, men resultaten efterlevs inte alltid, man gör på sitt eget invanda sätt ändå, säger han.

-Vi behöver ständigt jobba med säkerheten och ta skyddsrutiner på största allvar. Och rutinerna behöver ses över så att de täcker alla områden. Då skulle vi kunna använda Goda-metoden.

 

Anna Holmgren

 

Axel Liljemark ledde samtalen om arbetsmiljön på kundservice. Foto: Anna Holmgren

En turbulent tid påverkade hela resultatet

– Vi ville bli en mer attraktiv arbetsplats och skapa en bra arbetsmiljö för oss som jobbar här, säger Axel Liljemark. Han är tekniker och ansvarig för kundservice på Sandviken Energi AB.

Axel Liljemark ledde samtalen om arbetsmiljön med de tio anställda på avdelningen för kundservice. Hans förväntningar på Goda-projektet var ganska höga, men enkäterna om arbetsmiljön gav rent allmänt rätt låga siffror.

-Jag var inte förvånad. Vi hade bytt ledning och det hade varit en turbulent tid på företaget som påverkade resultatet på hela företaget, säger han.

Alla anställda diskuterade resultatet i enkäten för sin grupp, ett tema i taget.

-Vi pratade allmänt om temat, sedan avvek jag som chef i tjugo minuter och sedan fick gruppen föreslå vad de ville förbättra.

För varje tema tog man fram ett förslag, som samlades till en handlingsplan.

-På kundservice jobbar vi i ett öppet kontorslandskap. En sak vi ville förbättra var att sänka våra röster, inte prata och skratta medan någon annan i gruppen kunde sitta i telefon med en kund som var förtvivlad över en faktura.

Jobba koncentrerat

I första omgången jobbade kundservice med ett avsnitt per månad. Efter andra enkäten ett år senare valde hans grupp ut några få teman. Man strök till exempel temat sjuknärvaro, som man inte upplevde att man hade problem med.

Vad tycker du om det här sättet att arbeta med arbetsmiljön?

-Det var bra att jobba koncentrerat med ett tema i taget. Det gagnar arbetsgruppen att man bestämmer sig för att ta tid att tala om arbetsmiljön. Då blir det gjort. Risken är annars när vi har arbetsplatsträffar att det i princip bara blir verksamhetsfrågor.

-Men det var för många ämnen under för lång tid. Det blev för tungt att jobba med hela spannet av teman.

Axel Liljemark upplevde att projektet genomfördes under ganska mycket motstånd både från chefer och anställda.

-Det var svårt att få igång diskussionen. Medarbetarna hade kommentarer som: Är det här ännu en medarbetarundersökning, och vad ska det leda till?

Motståndet var större i grupper som jobbade ute på fältet med till exempel elnät och underhåll. På kundservice träffas alla nära i den dagliga verksamheten. I grupper med tekniker åker man iväg ut på uppdrag.

Motstånd

-En del gjorde motstånd, men det var en order från företagsledningen att projektet skulle genomföras. Personalchefen krävde in svar av alla chefer, ville få det bekräftat att vi haft möte och vad vi kommit fram till.

Företaget avslutade arbetet med Goda-projektet 2015 efter att företaget bytt personalchef. I år har kommunledningen har skickat ut en helt annan medarbetarenkät till Sandviken Energi AB och till två andra kommunala bolag i Gästrikland.

-Vi kommer att få ta del av detta enkätresultat på företaget och på gruppnivå, till exempel hos oss på kundservice. Sedan kommer affärsledningen att ta beslut om vad vi ska jobba vidare med, säger Axel Liljemark.

 

Anna Holmgren

 

Pär Gussman tog initiativet till forskningen på Sandviken Energi AB. Foto: Privat.

Kan satsningar på friskvård ge bättre hälsa?

Pär Gussman var den som tog initiativet till forskning om arbetsmiljön på Sandviken Energi AB.

 

Pär Gussman, tidigare personalchef på Sandviken Energi AB, tog initiativet till att Goda-projektet kom till företaget genom att kontakta Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, vid Högskolan i Gävle.

-Jag hade märkt att företaget satsade ganska mycket pengar på friskvårdsinsatser, men ändå hade hög sjukfrånvaro, cirka åtta procent av arbetstiden, säger Pär Gussman.

Han ville följa upp vad företagets satsningar på friskvård gjorde för nytta, om man kunde påvisa kopplingen mellan satsade pengar och ökad hälsa.

Pär Gussman hade själv varit studievägledare för friskvårdspedagoger på Högskolan i Gävle.

Kontaktade forskare

Han tog kontakt med Högskolan i Gävle och Per Lindberg på Centrum för belastningsskadeforskning, som blev intresserad av ett samarbete.

-Efter något år ringde Per Lindberg tillbaka och sade att de hittat en modell för friskfaktorer i USA, och att han hade fått anslag för GodA-projektet.

Forskarna började med att utveckla en enkät. De intervjuade personal på företaget och de tittade på klassiska medarbetarenkäter, som de anpassade till sin egen forskning.

-Forskarna var väldigt akademiska, tills doktoranden i projektet kom på att de skulle göra en pärm med frågorna som grupperna kunde använda.

Kraftfullt men trögt

Pär Gussman själv, företagets vd och forskarna såg projektet som något kraftfullt och bra, men det gick ganska trögt.

-Vi hade stöd från vd, men kanske inte från hela ledningsgruppen. För tjänstemännen på kontoret var det mycket enklare, för dem som lade avloppsrör var det ganska svårt. Det gick ganska trögt att få dem att förstå hur viktigt projektet var och att få grupperna prata.

Han lyckades få upp Goda-metoden till ett mål för hela koncernen inom området medarbetarskap.

-Vår nya vd tyckte att det var ett bra sätt att ta hand om en medarbetarenkät, kontinuerligt och uthålligt.

Tror på Goda-projektet

Pär Gussman var den som drev Goda-projektet på företaget fram till 2015 då han bytte jobb och slutade på Sandviken Energi AB. Hans efterträdare valde senare att avsluta projektet och satsa på kommunens medarbetarenkäter i stället.

-Jag tror på Goda-projektets arbetssätt. Men det kräver en hel del av cheferna att ha igång en sådan dialog. Det blir mycket som bubblar upp när man kör den här metoden, säger Pär Gussman

-Det har jag lärt mig är att den här metoden tar tid, även om den är meningsfull.

 

Anna Holmgren

Sandviken Energi besiktigar sina högspänningslinjer med hjälp av helikopter. Foto: Sandviken Energi

På spaning efter friskfaktorer i Gästrikland

Goda – God arbetsmiljö och frisk arbetsplats – heter ett flerårigt projekt på högskolan i Gävle. Projektet testar man en modell som sammankopplar arbetsmiljö, anställdas välbefinnande och företagsutveckling.

 

-Vi ville se vad som gör jobbet extra stimulerande, att man lämnar jobbet med ökat välbefinnande, säger Per Lindberg, projektledare för Goda-projektet och forskare på Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, vid Högskolan i Gävle.

Per Lindberg har tidigare jobbat som ergonom inom företagshälsovården och som sakkunnig på Arbetsmiljöverket. Goda-projektet baserar sig på hans mångåriga sökande efter friskfaktorer.

-När jag kom ut på arbetsplatser som hade en bristfällig fysisk miljö, men där folk ändå mådde bra, då funderade jag på om det finns det friskfaktorer i arbetet som lyfter hälsan över ”normalhälsa”, faktorer som kanske buffrar mot riskfaktorer, säger han.

Excellent hälsa

Det tog lång tid att hitta en metod att särskilja friskfaktorer. Tillsammans med professor Eva Vingård har han genomfört ett stort projekt om hållbart arbete i kommuner och landsting, Hakul-projektet.

-Vi letade efter friskfaktorer som lyfter hälsan mot excellent hälsa. Ett riskperspektiv räcker inte. Det finns tusentals studier och åtgärder gjorda utifrån riskperspektiv, men fortfarande har vi mycket problem på arbetsplatserna. Ett modernt arbetsliv kräver andra saker än sådant som fångas med ett klassiskt riskperspektiv, till exempel kreativitet och samarbete.

Som ett komplement bör fokus sättas på vad som skapar en god arbetsmiljö. På uppdrag av Arbetsmiljöverket gjorde Per Lindberg tillsammans med Eva Vingård en litteraturgenomgång om sådan forskning. Genomgången omfattade 19000 vetenskapliga studier.

Modell från USA

De hittade en modell från USA, den så kallade Path-modellen, en strategi för friska företag, som tagits fram på uppdrag av psykologförbundet i USA. Denna modell prövas nu i Goda-projektet.

– Jag såg att Path-modellen sammanfattade mina egna tankar och erfarenheter, så jag ville föra över och pröva den i Sverige.

Path-modellen är tvärvetenskaplig. Den handlar om hälsofrämjande strategier på arbetsplatsen. De åtgärder företag använder sig av för att få medarbetare att må bra och för att uppnå effektivitet i organisationen ordnas i fem främjande strategier:

 

1) Hälsa och säkerhet – traditionellt arbetsmiljöarbete

2) Arbete-livsbalans

3) Kompetensutveckling

4) Erkännande

5) Inflytande och delaktighet.

 

Syftet med Goda-projektet är att testa om ett utvecklingsarbete enligt denna modell medför ökat välbefinnande bland arbetstagarna och organisatoriska förbättringar på företaget.

Tre kommunala företag

Forskarna valde att testa modellen på ett kommunalt företag i Gästrikland – Sandviken Energi AB, och två kontrollföretag, Gävle Energi AB och Gästrike Vatten AB. För att testa modellen behövdes ett företag som ville pröva modellen och två kontrollföretag som själva fick välja metod för sitt utvecklingsarbete.

Sandviken Energi AB är ett kommunalt bolag med 146 anställda, som levererar ström, värme, bredband och vatten hem till invånarna i Sandviken. Företaget sköter också gator, gång- och cykelvägar i kommunen.

Varför valde ni just Sandviken Energi AB för att pröva Path-modellen?

-Deras personalchef Pär Gussman kom en dag till högskolans grupp kring hälsofrämjande och ville ha vårt stöd för att få en friskare arbetsplats, säger Per Lindberg.

Stöd för friskare företag

Per Lindberg fick medel av högskolan till en förstudie. Därefter sökte han och fick tre miljoner av Afa Försäkring för ett projekt i full skala.

Under 2012 genomförde forskarna intervjuer på de tre företagen. Därefter genomförde de två medarbetarenkäter 2013 och 2015 på företagen. Parallellt samlade forskarna in uppgifter om företagens utvecklingsarbete, produktion och personaldata.

På Sandviken Energi AB diskuterade alla anställda sin grupps resultat av en gemensam enkät vid tolv tillfällen om året vid de sedvanliga arbetsplatsträffarna under två år.

På varje träff diskuterade deltagarna ett av tolv teman. För varje tema gav de ett konkret och uppföljningsbart förslag till förbättring. Dessa förslag samlades i en tidssatt handlingsplan.

De teman som forskarna sållat fram var: ledarskap, medarbetarskap, sjuknärvaro, egen utveckling, arbete-privatliv, relationer och samarbete, kommunikation, bemötande, kompetens och beslutsutrymme, stress, fysisk arbetsmiljö och värderingar.

Svåra samtal

Det blev en mödosam process. Företaget har en inriktning på teknik och det fanns en ovana vid samtalsgrupper.

-Vi underskattade tyvärr svårighetsgraden för cheferna att genomföra sådana här gruppdiskussioner så vi var inte så noga med inskolning av dem. De tyckte att detta var jättesvåra samtal att föra. De var killar som blivit första linjens chefer utan särskild utbildning för att leda, säger Per Lindberg.

Resultatet är inte klart när det gäller de företagsekonomiska delarna i modellen, som handlar om ökad produktivitet och sänkta kostnader.

-Vi har samlat in så mycket företagsdata som vi kunnat, och personalcheferna har svarat på våra enkäter två gånger om året. Men de ekonomiska delarna är svår att läsa av, det är mängder av variabler. I grundstudien handlade det framför allt om att titta på kommunikationen, säger Per Lindberg.

-Kommunikation är grundpelaren i hela modellen. Kan man inte kommunicera internt då vet inte ledning vad de anställda har för behov, och de anställda vet inte vad företaget kan hjälpa till med, säger Per Lindberg.

Det blev tvärtemot det förväntade resultatet en lägre andel i interventionsföretaget än i kontrollföretagen, som ansåg att kommunikationen förbättrats under projektet.

-Det kan bero på att man på Sandviken Energi AB under testet var utsatt för mycket förändringar och fått en ny vd, säger han.

En användbar metod

Trots allt var det 58 procent av cheferna på Sandvik Energi AB som tyckte att temana var i högsta grad relevant för gruppen och hela 70 procent som ansåg att Goda-metoden var framgångsrik.

Goda-metoden är användbar, är Per Lindbergs slutsats av projektet.

-Man får teman att diskutera och utifrån det gör man en plan för att angripa något som man vill förbättra med en konkret åtgärd och med någon ansvarig. Det blir systematik i arbetssättet, det blir tydligt, enkelt och man kan uppleva framgång i förändringsarbetet, säger han.

Hans förhoppning är att metoden kan leva vidare när forskarna lämnat företaget.

-Jag tror att det är en möjlig väg att jobba mer systematiskt med arbetsmiljöfrågor och att det går att använda den här metoden med vilken medarbetarenkät som helst.

Vid årsskiftet ska Per Lindberg slutrapportera Goda-projektet till Afa Försäkring. Framöver har han tänkt samla sina erfarenheter från projektet och annan forskning i en lärobok om friskfaktorer och ledarskap.

 

Anna Holmgren

 

Länk till Path-modellen (Practices for Achievement of Total Health):

Grawitch MJ, Gottschalk M, Munz DC. The path to a healthy workplace: A critical review linking healthy workplace practices, employee well-being, and organizational improvements. Consulting Psychology Journal. 2006;58(3):129-47.