Den som arbetar i Nynäshamn är betydligt mer utsatt för buller, vätskor, vibrationer och stress än den som bor i Danderyd eller Lidingö. En rapport om arbetshälsan i Stockholms län avslöjar en hälsoklyfta mellan friska och sjuka områden.
Gun Johansson, som sammanställt rapporten, blev förvånad över att den inte väckte mer uppmärksamhet i medierna när den presenterades tidigare i år.
– Vi tyckte själva att oj – är det så stora skillnader! Jag tycker att det är angeläget att visa att Stockholm inte är ett homogent län.
Gun Johansson arbetar på Centrum för arbets- och miljömedicin, CAMM, inom Stockholms läns landsting. Hon är epidemiolog och expert på hälsa på befolkningsnivå.
Forskargruppen levererar sedan 1990 en större arbetshälsorapport vart fjärde år. Forskarna har sorterat statistiken på olika ledder olika år, till exempel utifrån arbete kopplat till åldrar eller levnadsvanor.
Stora geografiska skillnader
I år valde de att titta på det geografiskt och upptäckte överraskande stora skillnader mellan de 26 kommunerna i länet, och mellan de 14 stadsdelarna i Stockholms stad. När forskarna tidigare år jämförde med hela Sverige låg Stockholms län bland de lägsta i landet när det gäller ohälsa och exponering för arbetsmiljöproblem.
– Det såg ut att vara väldigt bra här, men Stockholm består av olika populationer. Man talar mer och mer om att samhället håller på att dras isär, säger Gun Johansson som är redaktör för rapporten.
– Det finns ställen i Stockholm där man ligger långt under och platser där man ligger
skyhögt över riksvärdena.
–Det finns orter i länet där människor är mer utsatta för buller i sitt arbete. Där kommer man med all sannolikhet att få mer hörselskador. Den insikten kan användas för att dimensionera resurserna i olika delar av länet, säger Gun Johansson.
Nynäshamn utmärker sig, i sällskap av ytterorter som Södertälje, Norrtälje och Botkyrka.
Mycket ”spänt arbete”
Nynäshamnsborna arbetar i hög utsträckning deltid och bland kvinnorna är tidsbegränsade anställningar dubbelt så vanliga som till exempel på Kungsholmen.
Mer än var tredje kvinna i Nynäshamn uppger att de har ett ”spänt arbete”, alltså höga krav i kombination med låg kontroll. För männen är det bättre, men fortfarande en bit över länssnittet.
Orten utmärker sig också i andel arbetande med fysiskt tungt arbete.
Här jobbar var fjärde man med vibrerande handredskap under minst fyra timmar i veckan, mot en liten bråkdel i centrala Stockholm. Var femte kvinna kommer ofta i kontakt med vatten i arbetet, vilket kan ge eksem.
I Danderyd är den gruppen knappt mätbar.
I Nynäshamn utsätts de förvärvsarbetande i högre grad för buller i jobbet, det gäller både kvinnor och män.
Många sjukdagar
Det verkar följdriktigt att nynäsborna nästan toppar listan för sjukskrivningar, med knappt 20 sjukdagar under förra året. Motsvarande för Danderyd låg under 10 dagar.
Samband mellan arbetsmiljöpåverkan och ohälsa är förstås komplicerade. Hur ska siffrorna tolkas? Ålder spelar roll.
Utbildningsnivån är lägre i Nynäshamn än i norra länet, vilket signalerar lägre socioekonomisk ställning och slår igenom i ohälsotalen. Nynäshamn är dessutom en småstad och kanske mer lik andra småstäder i landet än storstadskommuner.
Det handlar om en före detta bruksort som ännu har industrier men där kommunen är den största arbetsgivaren.
Hälsoklyfta inom länet
En större andel jobbar följaktligen i vård, skola och omsorg. Det finns också en landsbygd med lantarbete och skogsarbete, mer ovanligt i Solna och Bromma.
Oavsett förklaring pekar rapporten på en hälsoklyfta inom länet, en fingervisning om var ohälsoriskerna är störst och var mest resurser borde sättas in. Om det kommer att ske är ytterst en fråga för landstingets politiker.
– Rapporten kanske inte förändrar världen, men den är ett beslutsunderlag bland andra. Alla de exponeringar vi tog med är sådana som vi forskare vet hänger ihop med ohälsa, säger Gun Johansson.
Hon hoppas att sammanställningen även kommer till nytta på andra håll. Arbetsgivarna kan bli
mer uppmärksamma, företagshälsovården kan haka på, kanske fackförbund och skyddsombud.
– Primärvården är en viktig avnämare. Om läkaren vet att det finns många som är bullerutsatta här
kan det vara rimligt att kolla vilket jobb en person har som söker för hörselproblem.
Gäller att få ut kunskapen
Och i ”den ideala världen” skulle primärvården kunna se till att upprätta kontakt med arbetsgivaren.
– Så att man inte bara får några tabletter och två veckors sjukskrivning och sedan kommer tillbaka till samma exponering, säger Gun Johansson.
– De flesta arbetsgivare vill om de kan, det är jag övertygad om. Det gäller att få ut kunskapen.
Roland Cox