Vägarbetare som jobbar i gassande sol Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa i Sverige på flera olika sätt. Bland de största riskerna finns värmeböljor. Foto: John Kakuk

Värmeböljor påverkar arbetsmiljön

Den senaste rapporten från FN:s senaste klimatpanel visar hur extremväder blir allt vanligare. I Sverige är fler och längre värmeböljor den största risken för folkhälsan och arbetsmiljön.

Värst utsatta är arbetare i de gröna näringarna, byggnadsarbetare och vägarbetare där man jobbar utomhus, men också vårdpersonal på sjukhus och äldreboenden som inte är byggda för att klara höga temperaturer.

– De flesta analyser om klimatets påverkan på samhället har bortsett från hur arbetande människor påverkas, säger Karin Lundgren-Kownacki, analytiker inom klimatanpassning på SMHI och tidigare forskare i arbetsmiljöteknik vid Lunds universitet.

I sin avhandling studerade Karin hur arbetare i den indiska staden Chennai reagerar på att arbeta i stark värme. Resultaten ger en bild av hur det kommer att bli också i Sverige i takt med att den globala medeltemperaturen stiger. En studie visar att så mycket som 70 procent av jordens befolkning kommer att uppleva värmestress minst 20 dagar per år om 30 år.

Vägarbetare och byggnadsarbetare extra utsatta
Många rapporter om klimatkrisens kostnader fokuserar på hur stor produktionsnedgång det blir inom olika sektorer, men tar inte med kostnader för hur arbetarnas produktivitet och hälsa påverkas av värmestress. Enligt ILO-rapporten ”Working on a warmer planet” från 2019, väntas den globala uppvärmningen leda till ett globalt produktivitetsbortfall på minst motsvarande 80 miljoner heltidsjobb fram till 2030.

Vägarbetare och byggnadsarbetare som arbetar utomhus är extra utsatta för extremväder. De kan inte uppsöka skugga och kan inte förlägga arbetet under kallare delar av året. En annan utsatt yrkesgrupp är de som jobbar på sjukhus med skyddsutrustning och blåljuspersonal som måste jobba också under värmeböljor och inte kan hålla sig undan för att vila eller ta en rast. 

Psykiska ohälsan ökar

Den psykiska hälsan påverkas också av klimatkrisen. Ett exempel är bönder som kan få se sina skördar bli förstörda på grund av extremväder. Renskötande samer är en annan grupp som drabbas av psykisk ohälsa när de måste stödutfordra sina renar på vintrarna. Säsongsbetonade depressionerna ökar när snömängderna minskar och gör det mörkare i norra Sverige.

Karin Lundgren Kownacki
Karin Lundgren Kownacki. Foto: Robert Olsson

– Det är skarpt läge nu. Vi behöver olika slags lösningar på olika nivåer i samhället och ett kunskapslyft. Vi pratar väldigt mycket om hur vi ska minska våra utsläpp, men inte lika mycket om hur vi ska klimatanpassa oss till de förändringar som är oundvikliga. 

Stänger varma förskolor

Ett bra exempel på hur man kan hantera extrem värme är Norrköpings kommun som väljer att under sommaren stänga de förskolor som man vet blir väldigt varma. 

– Ibland behöver lösningarna inte vara så komplicerade. Det handlar mycket om att ha det i åtanke i sin dagliga verksamhet. Alla organisationer måste göra sin egen analys av hur man kommer att påverkas av klimatförändringarna och sedan planera för hur man ska hantera det. 

Ragnhild Larsson

Fakta

Tips för att hantera extrem värme på jobbet:

  • Ta paus ofta.
  • Drick mycket och ofta, även när du inte är törstig.
  • Håll koll på hur dina kollegor mår.
  • Se till att det finns solskydd och skugga.
  • Vatten är effektivt för att kyla ner kroppen. Använd t.ex. blöta handdukar.
  • Kylvästar är exempel på personlig skyddsutrustning som skyddar mot värmestress.
  • Kontorsbyggnader i Sverige är oftast inte anpassade för ett varmare klimat, men att kyla ner en hel byggnad med luftkonditionering kostar mycket energi och belastar elnätet med risk för strömavbrott under en värmebölja. Ett nerkylt rum att gå in i när man har rast kan räcka långt.