KI-studien utvidgas till hela den arbetande befolkningen

Vid Karolinska Institutet pågår ett femårigt projekt som ska undersöka hur fysisk och kemisk exponering på jobbet påverkar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Från början ingick tre stora grupper i projektet.  

Nu har studien utvidgats till att omfatta hela den arbetande befolkningen.

De tre grupperna, så kallade kohorter, som ingick var 970 000 gravida kvinnor, 50 000 värnpliktiga och 10 000 män och kvinnor. De värnpliktiga var med för att kolla tidiga risker i livet, de 10 000 var med för att kolla könsskillnader.

Nu bygger forskarna en ny jättekohort med 6,5 miljoner män och kvinnor.

Varför utvidgade ni projektet?

– Vi planerade inte från början att vi skulle ta med hela befolkningen, men det behövdes för att kunna se skillnaden mellan män och kvinnor och mellan andra grupper, säger projektledaren Jenny Selander, forskare på KI.

Alla bakgrundsfakta finns inte för hela befolkningen, men forskarna har tillgång till data på individnivå om exponeringar, yrke, utbildning, inkomster med mera. Nu bygger forskarna upp en fjärde jättekohort, som de ska matcha individerna i de tre tidigare grupperna mot.

-Vi kommer först att göra analyser av enstaka exponeringar inom denna jättekohort, sedan analyser över hur exponeringarna samverkar för utveckling av hjärt-kärlsjukdom. Då behöver vi denna stora kohort.

Djupdykning

-Eftersom en del bakgrundsfakta saknas i den stora kohorten, till exempel av rökning, kan vi utvärdera rökningens påverkan i de tre mindre kohorterna.. Studierna av de tre kohorterna i den ursprungliga ansökan blir mer av en djupdykning där information om bakgrundsfaktorer och biomarkörer behövs, säger Jenny Selander.

Det ingick inte i projektansökan till Afa försäkring att studera hela den arbetande befolkningen.

Ryms det arbetet inom ramen för projektet?

-Nej, den kostar oss mer än vi fått medel för. Men jag har byggt jättekohorten för framtiden, då jag har tänkt analysera även andra sjukdomar. Då kan vi studera sambandet mellan exponeringar i arbetet och till exempel cancer och luftvägssjukdomar, säger hon.

Tror du att den nya kohorten går att använda för att studera covid 19?

-Ja, i framtiden kan vi kanske använda den för att studera infektionssjukdomar, svarar hon.

Den som ska genomföra analyserna i befolkningsstudien och i graviditetsstudien är forskaren Claudia Lissåker, postdoc vid Karolinska institutet med inriktning på arbets- och miljömedicin.

Fler exponeringar farligare

Ett viktigt syfte med hela projektet är att studera vad som händer när en person utsätts för flera exponeringar samtidigt, till exempel både buller och damm.

För att klara att säga något med säkerhet om hur samverkan av exponeringar slår på hälsan kommer forskarna att göra omfattande statistiska jämförelser.

I vanliga fall brukar forskare studera en exponering i taget. Det är betydligt krångligare att studera samverkan mellan flera faktorer.

Hur går det till?

-Det är lurigt. Vi försöker så noggrant som möjligt klassificera de olika exponeringarna i arbetslivet. Vi lägger samman dessa data i en statistisk modell som gör att vi kan titta på en exponering i taget och justera bort effekter av andra exponeringar och bakgrundsfaktorer som livsstil och tidigare sjukdomar, säger Jenny Selander.

Tidigare forskning har visat att riskerna ökar betydligt vid fler exponeringar. Till exempel har en rökare som bor i ett radonhus mycket större risk för att få lungcancer än en icke-rökare.

– Forskningen har inte kunnat urskilja tidigare hur olika exponeringar hänger ihop. Vi har inte haft kontroll över det. Men vi kommer att klara det, säger Jenny Selander.

Gravida är understuderade

Till hösten 2020 kommer de första publiceringarna. Först på tur är artiklar som handlar om de 970 000 gravida kvinnorna från det svenska medicinska födelseregistret. Alla dessa blivande mammor har genom åren berättat på mödravårdscentralen vad de jobbat med.

– Vi ser tendenser bland gravida kvinnor som kan tyda på att det finns samband mellan buller, psykosocial stress och olika hjärt-kärlsjukdomar. Men det verkar inte finnas sådana riskfyllda samband med fysiskt tungt arbete bland gravida kvinnor, säger Jenny Selander.

Forskarna kommer att skriva om kvinnorna, en exponering i taget, och koppla det till utfallet av hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och havandeskapsförgiftning. Till sist ska de rapportera om vad som hänt när kvinnorna utsatts för flera exponeringar samtidigt.

– Dessa resultat handlar enbart om mammornas hälsa. För att ta reda på hur det gått med barnens hälsa söker vi andra pengar, säger Jenny Selander.

Matchningen mellan kvinnorna och deras exponeringar sker med hjälp av så kallade jobbmatriser, job exposure matrix, JEM. Matriserna bygger på mängder av faktiska mätdata inom olika yrken av hur exponerade de är för bland annat buller, damm och fysiskt tungt arbete.

– Effekter av exponeringar under graviditet är understuderat. Det gäller också hur kvinnor i allmänhet är exponerade i sina yrken, säger Jenny Selander.

– Tidigare ingick mest män i yrkesstudierna, eftersom det oftast är män som funnits i de exponerade yrkena. Det börjar ändra sig.

I projektet har forskarna utvecklat nya yrkesmatriser för exponering av vibrationer och temperaturer, i samverkan med Hans Pettersson vid universitetet i Umeå, som är expert på vibrationer i arbetet.

Forskarna har också uppdaterat befintliga matriser för alla övriga exponeringar som studeras i projektet, till exempel damm och buller.

Fältstudie i byggbranschen klar

I det femåriga projektet ingår en fältstudie som handlar om att mäta exponering av buller och damm i byggbranschen. (Vi har skrivit om hur den gick till i en tidigare artikel på webbplatsen.)

De som deltog i fältstudien var 66 byggnadsarbetare i stockholmstrakten. De hängde på sig mätutrustning som kände av hur exponerade de var av buller och damm.

Arbetarna lämnade också blodtryck, blodprov, urinprov och på deras begäran mätte forskarna deras lungfunktion.

– Ja, vi tog på oss det, fastän det inte ingår i budgeten, men vi kan ändå använda resultaten. Vi ska söka separata pengar för den delen, säger Jenny Selander.

Forskarna har meddelat var och en av deltagarna deras resultat av deras hjärt-, kärl- och lungfunktion.

En hjärtläkare och en arbetsmedicinare deltog i fältstudien. De kunde hjälpa till och slussa vidare några få deltagare som behövde uppsöka sjukvård.

– Fördelen med fältstudien var att vi kunde se hur exponeringarna av buller och damm samverkar. Vi ville till exempel se om blodtrycket kommer att öka vid en bullertopp eller vid en dammpartikeltopp, säger Jenny Selander.

66 deltagare är inte så många, men eftersom var och en blivit mätt många gånger per minut och per sekund, så finns det många mätpunkter, förklarar hon.

Deltagarna kan också vara sin egen kontrollgrupp eftersom forskarna mätt dem både när de är exponerade och när de inte är det.

Alla mätningar i fältstudien är klara, analys pågår och resultaten kommer att publiceras i en avhandling av doktoranden Karin Grahn, som genomfört studien med handledning av Karin Broberg, professor i miljömedicin vid KI.

Anna Holmgren

Här nedanför finns en länk till vårt reportage om fältstudien i byggbranschen. Klicka på ”Unika resultat på väg…”