Chefernas kompetens påverkar vilket stöd medarbetare får vid psykisk sjukdom. Mer kunskap behövs och stigmatiseringen måste minska genom större öppenhet, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
Depression, utmattning, ångest.
Vanliga psykiska sjukdomar som dessa förekommer på alla större arbetsplatser, eftersom så många som 15 procent av den arbetande befolkningen drabbas varje år. Med utgångspunkt i hur vanliga de här, borde chefer ha hög kompetens i hur arbetsmiljön kan göras bäst för medarbetare som drabbats eller finns i riskzonen.
Men riktigt så ser inte situationen ut i arbetslivet, enligt Monica Bertilsson, lektor i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet, som leder ett större forskningsprojekt, ”Chefers perspektiv – en saknad pusselbit” i ämnet.
– Till skillnad från vården har chefer i arbetslivet oftast ingen eller liten kunskap i ämnet. Ändå förväntas de ta ett stort ansvar både i att förebygga och att delta i rehabilitering. Det är mycket som landar i deras knä.
Chefer i arbetslivet har
oftast ingen
eller liten kunskap i ämnet.
Monica Bertilssons forskargrupp vid Göteborgs universitet har undersökt frågan om chefernas åtgärder, kompetens och erfarenheter för att bland annat arbeta förebyggande vid vanlig psykisk sjukdom. Nu analyseras de sista delarna i studien, men delar av den har redan publicerats i en rapport och i flera artiklar.
Femtio procent av cheferna i studien har sett över medarbetarnas arbetssituation i syfte att förebygga psykisk ohälsa, vilket är en preventiv åtgärd som regleras av OSA, Föreskriften för psykosocial arbetsmiljö.
– I den bästa av världar skulle alla chefer ha gjort detta, säger Monica Bertilsson. De har ju ansvar för arbetsmiljön och att förebygga sjukskrivning, att då ha koll på hur medarbetaren klarar sin arbetssituation blir viktigt.
Chefer ställer upp själva som stöd
Att se över arbetssituationen är bara en av många preventiva åtgärder som en chef kan vidta. I projektet frågade forskarna hur vanligt det var med 15 andra åtgärder, och här visade sig att chefer oftast själva ställer upp med mer stöd, ändrar medarbetares arbetsuppgifter eller arbetstider.
Vilka av dessa åtgärder som faktiskt ger bäst resultat är ännu inte vetenskapligt klarlagt, men det finns vissa forskningsresultat att luta sig mot – till exempel genom ett mer öppet klimat, påpekar Monica Bertilsson.
Forskarna har frågat 3 300 chefer i vitt skilda branscher i hur stor omfattning de lyfter frågan om psykisk sjukdom på arbetsplatsen. 57 procent har svarat att de gör det i individuella samtal, men enbart en knapp tredjedel har lyft frågan i en större arbetsgrupp.
Hela organisationen
– För att ändra klimatet måste detta arbetas med i hela organisationen, i arbetsgruppen och bland chefer. Vi såg också att chefer som jobbar i företag som generellt lyfter de här frågorna, har större sannolikhet att själva göra det. Där finns det en miljö som underlättar.
Det är svåra saker att berätta om, och faktum är att det kan ge negativa konsekvenser.
Medarbetare som lider av psykiska sjukdomar är inte alltid öppna om det. 40 procent av cheferna i Monica Bertilssons studie hade inte fått veta om medarbetarens problem av medarbetaren själv, vilket såklart kan försvåra för stödet som ska ges.
Men det sätter också fingret på att chefer själva behöver arbeta utforskande och förebyggande, om de har möjlighet, enligt Monica Bertilsson.
– Eftersom vi har ett sådant stigma mot psykisk sjukdom så kan medarbetare dra sig för att berätta. Det är svåra saker att berätta om, och faktum är att det kan ge negativa konsekvenser, till exempel försämrade karriärmöjligheter. Vi fann dessutom att chefer som hade en negativ attityd till depression, där ökade sannolikheten för att medarbetaren själv inte hade berättat.
Utbildning har betydelse för åtgärderna
Enbart en fjärdedel av de tillfrågade cheferna hade fått utbildning i att stötta medarbetare med vanlig psykisk sjukdom. Studien visar samtidigt att utbildning faktiskt har betydelse för åtgärderna.
– De som hade utbildning satte oftare in arbetsanpassning eller andra åtgärder. Färre av dem kände sig osäkra kring de här frågorna.
Att utbildning spelar roll för chefers agerande är ett positivt forskningsresultat, enligt Monica Bertilsson. Då finns det möjlighet att påverka chefernas insatser genom kompetensutveckling.
– Vi forskar vidare kring hur en sådan utbildning skulle kunna utformas på bästa sätt. För det behöver vi också ta reda på veta vilka förutsättningar cheferna behöver för att stötta medarbetare och sätta in de åtgärder som behövs.
Enikö Arnell Szurkos