Arbetsmiljön och arbetsförmågan blir allt sämre i takt med att klimatkrisen blir mer akut och den globala temperaturen stiger.
Framför allt drabbas människor i tropiska länder med låg medelinkomst, där både HM och IKEA har tillverkare.
Forskaren Tord Kjellström vill få de största koldioxidutsläpparna, som Kina Indien, USA, Japan, Nigeria och Brasilien att inse att det lönar sig att förebygga klimatkrisen, satsa på hållbar energi och att skapa en bättre arbetsmiljö jämfört med kostnaderna som orsakas av den ökade hettan.
Data från Tord Kjellströms forskargrupp visar att antalet människor som utsätts för extrem hetta på jobbet ökar. De som jobbar med jordbruk och utomhus i byggsektorn är värst drabbade. Förutom effekter på individers hälsa leder det allt varmare klimatet till lägre produktivitet eftersom det inte går att jobba lika aktivt när det är 40 grader som när det är 20.
Stora ekonomiska problem på grund av värmen
Tord Kjellström har ägnat hela sitt yrkesliv åt att forska på hur miljöföroreningar påverkar hälsan. När han var direktör på WHO i Geneve på Office för Global and Integrated Environmental health publicerade man den första detaljerade rapporten om klimatförändringarnas effekter på hälsan 1996.
– Redan då kunde vi beskriva i princip alla olika effekter klimatförändringarna har på hälsan, säger professor Tord Kjellström som är civilingenjör från KTH och medicine doktor från Karolinska Institutet.
Tord Kjellström har besökt utsatta arbetsplatser både i Indien, Vietnam och Kambodja och Centralamerika. Hans forskargrupp gör också beräkningar om framtiden som visar att i länder som Kambodja, som är ett av de värst påverkade länderna i världen av hetta, är det en eller två månaders arbetstid som förloras på grund av ökad värme till slutet på detta århundrade.
–För närvarande är vi på väg mot 3 graders ökning av den globala medeltemperaturen. Det kommer att leda till stora ekonomiska problem i de tropiska länderna med låg medelinkomst.
39 grader i HM:s fabrik
Både IKEA och HM har tillverkare i dessa länder. 2017 genomförde Tord Kjellström en studie på en fabrik i Kambodja som tillverkade skjortor och underkläder för HM. När det var 40 graders hetta i skuggan utanför fabriken var det 39 grader inne i fabriken där 5000 unga kvinnor jobbade.
–Enda chansen att få dem att stå ut var att man hade en enorm mängd fläktar som sög luften så att det var halv storm inne i fabrikslokalen.
Redan två år tidigare kontaktade Tord Kjellström HM:s ägare Stefan Persson, som fått pris för HM:s miljöarbete för att påtala problemen med den extrema värmen i HM:s fabriker.
Produktiviteten minskade
Kontakten ledde till att Tord Kjellström kunde genomföra en studie i fabriken i Kambodja. En av slutsatserna var att det existerande luftkonditioneringssystemet, var otroligt ineffektivt och att värmenivåerna inne i fabriken kunde minska produktiviteten med 50 procent. Det betyder att det tar dubbelt så lång tid att tillverka underkläder som det gör om det är 20-25 grader istället för 39 grader.
Tord Kjellström trodde att HM skulle vara intresserade av att ta reda på vad man kunde göra åt problemet. Det finns till exempel nya miljövänliga sätt att driva luftkonditioneringen, där solstrålningen direkt kyler ner luften inne i fabriken, men HM sa sig inte vilja prioritera detta.
–Jag tycker att företag som lever på att ha människor som tillverkar deras produkter i dessa heta länder, borde vara intresserade av att hitta lösningar när det visar sig att det tar dubbelt så lång tid att tillverka produkterna, men det är de tydligen inte.
I ett mejl kommenterar HM:s presschef Ia Elf: ”Vi på H&M-gruppen vill att alla ska behandlas med respekt och arbeta i en säker och hälsosam miljö.”
Många döda gästarbetare i Quatar
Kanske krävs det ännu värre förhållanden för att någon ska bry sig, som i Quatar, där gästarbetare från Pakistan, Indien, Nepal, Bangladesh och Indonesien bygger hotell och nya arenor för fotbolls-vm nästa år. Gästarbetarna tvingades arbeta i juli och augusti när det blir 50 grader varmt, också under de hetaste timmarna. Mellan 2009 och 2015 var det 3 till 4 gånger så många döda per månad under de heta sommarmånaderna som under de svala vintermånaderna och dödsorsaken angavs oftast vara att ”hjärtat stannade”.
Efter 2015 har situationen förbättrats något, men fortfarande dog fler under de heta sommarmånaderna även om det inte var lika stor skillnad mellan månaderna som under de första sex åren. Efter påtryckningar från facket har situationen förbättrats
Sockerarbetare får kronisk njursjukdom
Ett annat exempel på otillräckliga åtgärder är sockerarbetarna i Nicaragua och El Salvador, som skördar socker för hand i 35-40 graders hetta och inte hade tillräckligt med vatten att dricka. De svettas upp till 10 till 15 liter per arbetspass på tio timmar och måste därför dricka mycket, men eftersom de var tvungna att bära med sig sitt eget vatten hemifrån, fick de inte i sig tillräckligt med vätska. Följden blev att det blev uttorkade och drabbades av kroniska njursjukdomar. Eftersom de saknade sjukförsäkringar och inte fick några njurtransplantationer dog många. Enligt vissa rapporter har mellan 20 000 och 30 000 av dessa arbetare dött på grund av i kronisk njursjukdom.
– Med tanke på att den globala värmen stiger i dessa länder så kommer vissa områden att bli så heta det inte går att hålla på med vanligt fysiskt arbete som dessa låginkomstländer är beroende av. Det i sin tur kommer att underminera åtgärderna för att minska fattigdomen i dessa länder.
Brandmän och skyddsarbetare utsatta
Även om hettan är det största problemet påverkas arbetsmiljön också av extrema vädersituationer som stormar och översvämningar. Om det är en relativt sval dag och mindre än 30 grader varmt, kan 50 personer klara av att göra skyddsarbetet och skydda livet på 10 000 personer. Men om det är 40 grader varmt, så behöver man hundra skyddsarbetare för att kunna göra samma jobb. Samma situation gäller för brandmän som ska bekämpa skogsbränder. Dessutom ska de både klara av hettan från branden och bakgrundshettan.
En annan följd av klimatkrisen är sjukdomar som sprids av myggor och andra parasiter och utgör en större risk för de som jobbar utomhus med jordbruk till exempel.
– När det blir varmare kan man inte jobba mitt på dagen. Då måste jordbruksarbetarna jobba mer på mornarna och sent på kvällarna när risken också är större att bli biten av myggor som sprider malaria eller dengufeber.