I Göteborgs stadshus har gamla lokaler byggts om till moderna kontor. Den här miljön är formgiven av arkitekten AnneMerete Sørensen. FOTO: Arkitektbyrån Abako/Bert Leandersson
Att utforma arbetsplatser så att de fungerar för alla från början blir både billigare och bättre för fler.
Forskning visar också att det finns stora pengar att spara på att göra rätt redan på planeringsstadiet. Trots det kommer många på för sent att de borde ha tänkt på tillgängligheten.
– Jag skulle önska att fler fick mer tid att utföra sina arbetsuppgifter, säger Lotta Rizzo. Foto: Enikö Arnell Szurkos
Misstag är okej och vissa arbetsuppgifter kan väljas bort. Om ledarskapet är öppet och flexibelt öppnas dörrarna för fler, enligt Lotta Rizzo, konsultchef på it-företaget Left is Right där många medarbetare har funktionsnedsättningar.
Höj- och sänkbara skrivbord är exempel på design som fungerar för alla. Foto: Unsplash
Höj- och sänkbara skrivbord, dörröppnare och breda entréer i all ära. Fysiskt tillgängliga arbetsplatser innebär mycket mer än så. Det handlar om att ta till sig ett nytt sätt att tänka när man planerar en ny miljö, menar forskare som är inriktade på universell utformning.
‒ Om man fokuserar för mycket på den fysiska tillgängligheten så finns det risk att man fastnar i att bygga en tillgänglig entré och en handikapptoalett, säger forskaren Per-Olof Hedvall.
Hörlurar med brus är ett användbart hjälpmedel för koncentration: Bild: Attention
Tysta, avskilda arbetsplatser, samtal och stöd för bättre tidshållning, kognitiva hjälpmedel, många men korta pauser. Det är exempel på råd om hur man kan underlätta för en grupp med osynlig funktionsnedsättning: adhd.
Chefer behövert mer kunskap om psykisk sjukdom. Foto: Kevin Ku/Unsplash
Chefernas kompetens påverkar vilket stöd medarbetare får vid psykisk sjukdom. Mer kunskap behövs och stigmatiseringen måste minska genom större öppenhet, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Till skillnad från vården har chefer i arbetslivet oftast ingen eller liten kunskap i ämnet, säger en forskare.
Ytterligare några notiser om tillgänglighet, bland annat detta:
Forskningsrådet Forte har nyligen gjort en sammanställning av litteratur kring arbetsmarknad och tillgänglighet. Där konstateras att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är hög. Skriften heter ”Tillgängligt arbetsliv”, i serien Forskning i korthet.
MS, parkinson, fibromyalgi… Det finns många funktionsnedsättningar som inte syns. Berätta eller inte? Foto: Austin Distel/Unsplash
MS, parkinson, ADHD…
Säg att du har en funktionsnedsättning som inte syns. Vill du berätta om det på jobbet? Svårt val! Du kan råka illa ut både om du berättar och om du inte gör det.
Och omvänt: det kan finnas fördelar med bägge valen. Forskaren Maria Norstedt tycker att varje arbetsplats ska se till att göra valet lättare för dem med osynliga funktionsnedsättningar.
Om allt detta berättar tio personer med egna erfarenheter, som sociologen Maria Norstedt har djupintervjuat i en studie
Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, gjorde en utvärdering av 6:6a-anmälningar som nått Arbetsmiljöverket. Hon märkte att skyddsombuden missar möjligheter i OSA-föreskriften.
FOTO: Michael Steinberg
När skyddsombuden anmäler arbetsgivaren för att inte åtgärda psykosociala brister på arbetsplatsen till Arbetsmiljöverket används föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Men föreskriften utnyttjas inte fullt ut, och skyddsombuden missar många möjligheter. Det visar en ny utvärdering.
Det är viktigt att tänka igenom ljusmiljön från början, så att det sedan flexibelt kan anpassas efter olika behov, enligt Jörgen Eklund på KTH. Foto: Unsplash
Ljussätt en arbetsplats så att det kan justeras efter olika behov. Det är viktigt att göra rätt från början, enligt Jörgen Eklund, professor i ergonomi på KTH, som har varit med och skrivit nya riktlinjer för synergonomi.
–De största problemen i den visuella arbetsmiljön är bländning och flimmer. Felplacerade armaturer är det absolut vanligaste, säger Hillevi Hemphälä. Illustration: Mynak
Vi tänker sällan på ljusmiljön och hur vi påverkas av den, men en felplacerad lampa kan leda till sjukskrivning på grund av nackbesvär. Det säger Hillevi Hemphälä, synergonomiforskare vid Lunds universitet.
– Med min forskning vill jag skapa en bättre visuell arbetsmiljö som leder till bättre hälsa och ökad prestationsförmåga.
Med vibrationsdatabasen vill Hans Pettersson förhindra att skadorna uppstår eftersom det inte finns någon bot.
Foto: Vidar Nord
Den nationella vibrationsdatabasen ska leda till fler riskbedömningar och färre vibrationsskador.
– En riskbedömning är viktig för att få en uppfattning om hur mycket de anställda på ett företag utsätts för vibrationer, säger Hans Pettersson, forskare på Umeå universitet.
Timmerbilsförare utsätts för helkroppsvibrationer och riskerar att drabbas av värk i nacke och rygg, hjärt- och kärlsjukdomar liksom diabetes.
Foto: Yusuf Onuk
Helkroppsvibrationer ger smärta i ländrygg, axlar och nacke. I kombination med stillasittande kan det leda till hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Timmerbilsförare är en utsatt grupp. Ett forskningsprojekt ska utveckla en modell som minskar riskerna.