Istvan Balogh utvecklar teknik för att mäta vibration hos alltfler yrkesgrupper
Många riskerar skador av vibrationer i arbetet. Dagliga störningar på hela kroppen är lättare att mäta.
Svårare att skydda är alla dem som har upprepade korttidspåverkan på främst armar och händer. Som det är för trädgårdsarbetaren, bilreparatören och tandteknikern.
Forskaren Istvan Balogh är en av forskarna som söker medicinska kunskaper, metoder och mätinstrument i ämnet, i samverkan med företagshälsovården.
Vibrametern testas av Magnus Sköldbäck och Per Blomqusit
Företagshälsovården Runstenen i Malmö är en branschhälsa som ökar det förebyggande arbetet bland sina kunder, har närkontakt med kunderna och utför alltmer av sin service ute på arbetsplatserna.
– Vi har saknat en vardagskoppling till den forskning som berör oss, säger verksamhetschef Magnus Sköldbäck. Den har vi fått i samarbetet med Arbets- och miljömedicin i Lund och deras forskning om vibration och buller i projektet Verktygslådan.
När fler ska jobba mer och längre får företagshälsovården en allt viktigare roll att spela, dels för att behålla dem som redan arbetar, dels för att rehabilitera tillbaka de sjuka. På ett seminarium finansierat av Afa Försäkring och Fas rapporterade företrädare från Danmark, Finland och Nederländerna om hur man arbetar inom företagshälsovården och med rehabilitering.
Det inte är specialistkompetens
som avgör om hälsovårdsarbetet fungerar förebyggande. Foto: Wojciech Wolak
– Om arbetsmiljöarbetet ska fungera förebyggande måste företag och företagshälsa ha en förtroendefull och kontinuerlig dialog, säger Ann-Beth Antonsson, projektledare för ”Företagshälsovård, sjukfrånvaro och arbetsförmåga”, ett Afa-projekt vid IVL Svenska Miljöinstitutet, som avslutas under våren 2011.
Det finns redan idag forskningsresultat och metoder som kan användas inom företagshälsovården, efter anpassning. Men avståndet har varit för långt mellan forskarna och hälsan. Ett nytt projekt ska överbrygga den klyftan, men också utveckla nya metoder. Ledare av projektet är Mats Hagberg.
En företagshälsovård som arbetar med forskningsbaserade metoder, kunniga kunder som inser vikten av ett förebyggande arbete och därtill en miljö där forskningen om företagshälsovård fortsätter. Så ser Irene Jensen visionen av sitt arbete i den nya professuren.
Forskare Sofia och partnern Maria skapar bättre forskning
Patienten kan vara en stark resurs för svensk forskning.
Projektet Brukarmedverkan i forskningen har stöttat och utbildat 53 forskningspartners som deltar med sina personliga kunskaper om att leva med olika sjukdomar i ett fyrtiotal olika forskningsprojekt.
Modellen kan bli ett framtidslyft för svensk forskning.
Just nu pågår en hel del forskning i Sverige som syftar till att förbättra företagshälsovården. Det handlar bland annat om att utveckla metoder, som är baserade på vetenskapliga rön och erfarenheter. Nederländerna har blivit en förebild i Sverige när det gäller företagshälsovård, men också för satsning på arbetsmiljöforskning och för att få fler i arbete. Det finns förklaringar för dessa framgångar. De kan heta obligatorisk företagshälsovård som arbetar efter vetenskapligt baserade riktlinjer, arbetsgivaransvar för sjukskrivna i två år, och ett offensivt forskningsinstitut, som sprider kunskap. Användbart! har besökt Nederländerna för att ta reda på hur man lyckades med dessa insatser, som visade sig komma både från staten och från privata initiativ.
Arbetsmiljön betyder mycket för svenska företags framgång, det vill Svenskt Näringsliv göra företagen medvetna om. Tyvärr är forskningen om arbetsmiljön svåröverskådlig och har svårt att nå ut till företagen.
– Det finns mycket kunskap men denna når inte alltid ut och tillämpas på arbetsplatserna, säger Bodil Mellblom, ansvarig för arbetsmiljöfrågor.
Varje år dör cirka 50 personer av olyckor i arbetslivet i Sverige.- En miljard om året skulle kostnaden för dödsolyckor i arbetslivet vara om vi räknade på samma sätt som man gör inom vägtrafiken, sade professor Eskil Wadensjö från Institutet för social forskning vid Arbetsmiljöriksdagen.
Hälsoundersökningar är den tjänst som företag och organisationer köper mest av företagshälsovården. Trots det är nyttan av dem mycket osäker.
Frågan är hur många som man använder på rätt sätt på arbetsplatserna. Hälsoundersökningar leder exempelvis sällan till slutsatser och åtgärder när det gäller arbetsmiljön.
Gerhard Wendt på Transport
”Arbetsmiljön är idag satt på undantag”, anser regionala skyddsombudet Gerhard Wendt. Möt honom i ett personligt porträtt om ungdomsprotester, hur första skyddsombudsuppdraget ledde till uppsägning och kampen mot hot och våld på mackar och värdetransporter.
Men han åker även nedkabbat till olika teater och musikfester.