Terrorattacken på Utöya och andra stora katastrofer har gett upphov till stor del av den moderna
forskningen om krishantering.
Oväntade traumatiska händelser kan ske i alla branscher. Organisationens beredskap avgör ofta hur de anställda påverkas. Ändå har få arbetsplatser en utbyggd krisberedskap, menar psykologen och traumaexperten Magnus Brolin.
De som följer Kemiguidens handfasta råd lever upp till föreskrifterna, även om de inte förstår
vad det står där, säger Ann-Beth Antonsson. (Foto: Mats Utbult)
– På många småföretag upplever man att det är svårt att jobba med kemiska risker. Och om man inte klarar av att bedöma riskerna, kan man faktiskt utsättas för farliga ämnen i farliga halter, säger AnnBeth Antonsson, som har utvecklat verktygen Kemiguiden och Kemirisk.
Om man med ett beräkningsverktyg närmar sig risknivåer måste man göra riktiga mätningar.
För att få en uppfattning om hur det ser ut med kemiska hälsorisker på arbetsplatsen kan man ha nytta av beräkningsverktyg som bygger på modeller av verkligheten. Men det gäller att användaren har kunskap om verktygen. Man måste veta något om det man ska beräkna. Och de fungerar bättre och sämre inom olika områden. Det menar yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg, som lett en rad studier om flera olika verktyg.
Faktiska
mätningar av farliga ämnen, som här på ett varv, är svårare, dyrare
och tar mycket mer tid än att använda beräkningsverktyg som Stoffenmanager. (Foto: Ing-Marie Andersson)
Med det nederländska verktyget Stoffenmanager kan man få en uppfattning om nivån på farliga ämnen i luften, mycket enklare och billigare än med faktiska mätningar. Det menar forskaren Ing-Marie Andersson som har studerat erfarenheterna av verktyget. Hon hoppas att det kan få en spridning också i Sverige.
Företaget DS Smith, som tillverkar
förpackningar av wellpapp, använder
Stoffenmanager sedan tre år.
– Det här har gjort kemikaliehanteringen så mycket enklare, säger Satu Moilanen Lambeth, miljökoordinator på DS Smiths wellpappersfabrik i Mariestad, där de har använt Stoffenmanager i tre år.
I stället för att mäta på plats ute i fabriken, lägger hon in uppgifter om kemikalierna och hur de använder dem, och får snabbt svar av programmet.
Den här metoden för att bedöma risker ingår inte bland dem som beskrivs i artikeln: "Luktar det inte illa är det inte farligt." Från en kampanj mot farliga
myter inom arbete och hälsa, som Rigas
medicinska universitet genomfört.
För att komma igång med att riskbedöma farliga ämnen behöver många mindre företag hjälp med att ta fram underlag.
Tre svenska forskargrupper har arbetat med två verktyg, Stoffenmanager och Kemirisk, som de hoppas ska vara billigare och enklare, och därför gå att använda oftare än de traditionella mätningarna.
Medarbetarna på äldreboendet Älvbacken i Vindeln kanske kommer att ha nytta av stresskursen i framtiden. Foto: Jenny From
Att minska eller hantera stressen i arbetslivet kan vara en nyckel till att få ner sjuktalen. Både när det gäller stressrelaterade tillstånd, och kanske även för att minska belastning och smärta.
I Vindelns kommun pågår ett pilotprojekt där offentligt anställda med hög belastning får gå stresskursen “Kraft och balans” under arbetstid.
– Det är ett helt annat tankesätt, vi ska jobba förebyggande och främjande med stress, snarare än rehabiliterande, säger Tom Norrgård, HR-partner.
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre
handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i
alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar. Så resonerar man i Finland
och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så
att alla orkar jobba till pension och längre.
‒ Det behövs ett
synsätt som gäller för hela arbetslivet, säger forskaren Mervi Ruokolainen.
Två saker man vill jobba vidare med på förskolor i Luleå, för de äldres skull: arbetstakten och ljudmiljön. Foto: Ashton Bingham
På arbetsplatser med
mycket arbetsglädje blir det svårare att slita sig.
Det menar Eva-May
Hedenström, projektledare för en treårig satsning på Luleås förskolor för att
få sina anställda att kunna och vilja stanna länge.
För de behövs.
Mycket arbetsglädje och kreativitet, arbetsplatser där man
tar tillvara medarbetarnas idéer och tankar.
Då blir det svårare att slita sig i förtid. Och lusten ökar
att komma tillbaka som vikarie.
Rökvanor hade mindre betydelse för om smärtor påverkar jobbet.
Foto: Andrea Dibitonto
Ett forskningsprojekt
om äldre arbetskraft har startat en intensiv debatt i Danmark om hur alla ska
orka jobba längre. Resultaten, som presenteras fortlöpande på en egen hemsida,
har fått stor spridning och upprört och förvånat.
Vad är det som avgör om en anställd fortsätter att arbeta eller går i för tidig pension?
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar.
Så resonerar man i Finland och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så att alla orkar jobba till pension och längre.
Om människan ska hålla längre krävs insatser redan från de ungas inträde i arbetslivet. Foto: Brooke Cagle
Arbetsplatserna är
inte redo för äldre arbetskraft. Och arbetsgivarna verkar inte anstränga sig
för få äldre medarbetare att stanna kvar. Det visar forskning från Göteborgs
universitet.
– Det räcker inte att börja fundera över en fördröjd
pensionering när medarbetarna är i 50- eller 60-årsåldern.