Trygghet i fickan. Alla anställda på Bostadsbolaget har IA-systemet i sina mobiler. Foto: Peter Nilsson
Att vänta med åtgärder tills något händer är ingen hållbar strategi. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är avgörande för att förebygga olyckor och ohälsa.
På Bostadsbolaget i Göteborg används IA-systemet som en – av flera metoder – för att upptäcka och hantera risker i tid.
Hanne Berthelsen vid Malmö universitet.
Bild: Malmö universitet.
Hanne Berthelsen vid Malmö universitet har i flera forskningsprojekt arbetat med Copsoq, tillsammans med forskarkollegor. Det är en svensk upplaga av ett internationellt, forskningsbaserat stöd för arbetsplatsundersökning. Enkäten används ibland annat i Chile, Canada, Nya Zeeland, Nigeria, Australien – och en lång rad europiska länder. Malmöforskarnas projekt har gått ut på att göra Copsoq mer användbar och åtkomlig för både forskare och praktiker.
Med smarta klockor kan vi samla mätdata om oss själv. På jobbet kan ny mätteknik bidra till bättre arbetsmiljöbeslut. (Foto: Nathaphat)
Användning av smarta kläder med mätteknik är ovanlig på de finska arbetsplatserna, visar forskning från Arbetshälsoinstitutet i Finland.
Skyddsombudet Emil Långström har på sig sitt "superunderställ", som har fem sensorer. (Foto: Wavr)
En smart underställströja med uppkopplade sensorer har koll på vibrationerna som lastbilschaufförerna i Bolidens gruva i Kankberg utsätts för på jobbet. Kontinuerliga mätningar och artificiell intelligens ska förbättra arbetsmiljön.
Mynak arbetar med att ta fram nya riktlinjer för företagshälsovården. Dessa kan också vara användbara för arbetsgivarna, som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Bild: Mynak
Liv Nilsson är processledare på Mynak för att uppdatera och ta fram nya riktlinjer för företagshälsovården.. De två senaste handlar om synergonomi samt kränkande särbehandling och mobbning.
- Det behövs samverkansgrupper i skolan som kan arbeta mer långsiktigt med den psykosociala arbetsmiljön, säger Lydia Kwak. Foto: Nikada/IStock
Lydia Kwak forskar på Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, IMM. Sedan 2007 har hon arbetat på KI tillsammans med Irene Jensen med ett program för evidensbaserade metoder inom företagshälsovården. Deras forskning har i många år haft Holland som förebild.
- För hållbara arbetstider krävs scheman som möjliggör återhämtning., säger Anna Dahlgren. Foto: Stefan Schranz
Covid-19-pandemin medförde stora påfrestningar på vårdpersonalen. Det var många långa arbetspass, för lite återhämtning och stor risk för smitta. Docent Anna Dahlgren leder ett projekt som ska ta reda på om det går att skapa hållbara arbetsvillkor i sjukvården under pandemier och andra kristider.
Sofia Persson och Ilse Hakvoort letade upp skolor som lyckats vända trenden. Foto: Birgitta Ländin.
Skolan är en av de arbetsplatser där personalen löper stor risk att utsättas för hot och våld. De senaste tio åren har antalet rapporterade allvarliga händelser till Arbetsmiljöverket mer än fördubblats. En majoritet av landets högstadielärare har varit med om att elever hotat eller varit våldsamma.
Men det går att vända den dystra utvecklingen.
Sedan 2023 ska alla poliser i yttre tjänst vara utrustade med en kroppsburen kamera, som de själva väljer när den ska startas. Foto: Polisen.
”Nu slår jag på kameran!”
Alla poliser i yttre tjänst har sedan några år en kroppsburen kamera. När den aktiveras kan det bidra till en ökad trygghet för den som gör ingripandet – men det finns också våldssituationer som kamerorna i stället kan förvärra. Det visar en ny studie.
Hälsningar. Utskrivningsträd på avdelning 80 på Sahlgrenska. Foto: Veikko Pelto-Piri
Personal inom psykiatrisk tvångsvård utsätts ofta för hot och våld. En ny studie från Örebro universitet visar att det brittiska programmet Safewards kan öka tryggheten på psykiatriska avdelningar. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har en avdelning lyckats minska användningen av tvångsåtgärder med 80 procent.
Arbetsfokuserad kognitiv beteendeterapi hjälper sjukskrivna. Foto: Jacob Wackerhausen
Forskare i Nederländerna, bland andra Susanne Lagerveld och Roland Blonk, har sedan 2006 framgångsrikt utvecklat arbetsfokuserad kognitiv beteendeterapi af-KBT, för att hjälpa personer som blivit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa och stress.
Marie Åsberg och Alexander Wilczek har följt utmattade patienter under många år. Foto: Birgitta Ländin.
För snart 30 år sedan steg sjukskrivningstalen för depression tydligt i Sverige. Det skedde några år efter 90-talskrisen. Professorn i psykiatri, Marie Åsberg, som i många år forskat om depression fick i uppdrag att titta närmare på orsakerna genom tillgång till de stora avtalsförsäkringarnas databaser.
Men när hon mötte patienterna kände hon inte igen symptomen.
– Jag kunde ju ganska snart se att de här patienterna egentligen inte var deprimerade. De såg inte allt i svart, de tyckte inte att världen skulle vara bättre utan dem.