djupt men lätt om användbara resultat i praktiken
Vårdpersonal använder IT-system i sitt arbete. Men på vårdutbildningarna saknas IT-utbildning
Dåliga IT-system är en bidragande orsak till att psykisk ohälsa bland vårdens anställda blir vanligare. Det tror forskaren Åsa Cajander, som undersöker sjuksköterskors digitala arbetsmiljö.
Terapikatten Justocat
Duschrobot, robotkatt för dementa, matbordsrobot, kontaktrobot – det är några nya hjälpmedel i äldreomsorgen som kan förbättra arbetsmiljön för de anställda, samtidigt som de ökar livskvaliteten hos äldre.
Fredrik Beskow, Prevent, jobbade fram ett webbverktyg för bättre IT-införande. Foto: Roland Cox
– Datasystem kan hindra dig från att göra ett bra jobb, skapa frustration och i värsta fall göra dig sjuk.
Fredrik Beskow på Prevent invigde hösten 2017 en forskningsbaserad tjänst på webben som som ska hjälpa företag att införa smidiga, lönsamma och hälsosamma IT-lösningar.
Man gör ingen riskvärdering och kan således inte mäta effekterna av investeringen, säger Ing-Marie Andersson och Gunnar Rosén.
Varje år satsar företagen stora pengar i arbetsmiljöinvesteringar. Men det är sällan som investeringarna är effektiva. Av elva undersökta fall var bara en investering föredömlig i några avseenden men inte i alla. Det var SSAB i Borlänge.
Det nya kunskapscentrumet ska utvärdera arbetsmiljöpolitiken och sprida kunskap till arbetsplatserna.
Foto: Anna Holmgren
Efter många års diskussioner om ett kunskapscentrum för arbetslivsforskning kom den till slut, regeringens utredning om ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö.
Arbetsgivare och fack var nöjda med utredningen.
Forskarna varnar för att förslaget inte tillräckligt tillgodoser de lokala kunskapsbehoven hos skyddsombud, anställda och företag.
Sandviken Energi besiktigar sina högspänningslinjer med hjälp av helikopter. Foto: Sandviken Energi
Goda – God arbetsmiljö och frisk arbetsplats – heter ett flerårigt projekt på Högskolan i Gävle. Projektet testar en modell som sammankopplar arbetsmiljö, anställdas välbefinnande och företagsutveckling.
Gun Johansson på Centrum för arbets- och miljömedicin blev själv överraskad över de stora skillnaderna i hälsa mellan olika områden i länet. Foto: Roland Cox
Den som arbetar i Nynäshamn är betydligt mer utsatt för buller, vätskor, vibrationer och stress än den som bor i Danderyd eller Lidingö. En rapport om arbetshälsan i Stockholms län avslöjar en hälsoklyfta mellan friska och sjuka områden.
Gun Johansson på Centrum för arbets- och miljömedicin, CAMM, inom Stockholms läns landsting har sammanställt rapporten.
Nynäshamns kommun satsar 6 miljoner för att förbättra arbetsmiljön och trivseln. Ledningen hoppas få ner sjukskrivningarna, som kostar 14 miljoner.
”Jaget, laget och uppdraget” – så heter projektet som är tänkt att öka hälsan bland de anställda i Nynäshamns kommun.
Där har en genomsnittlig heltidsanställd tre timmars sjukfrånvaro i veckan.
– Projektet ska leda till en tydligare organisation, som i sin tur kan minska ohälsan, säger projektledare Linda Öhman.
Att arbeta med vibrerande verktyg ökar belastningen ytterligare. Foto: Mia Åkerström
Lika allvarligt som för höga kemikaliehalter i luften är det att belasta kroppen för mycket. Det leder till utdragna smärttillstånd i muskler och leder och till långa sjukskrivningar. Nu finns objektiv kunskap om hur risken ser ut för armen, nacken, skuldran och axlarna. Ett gränsvärde är möjligt, men att sätta det är ett politiskt beslut.
Trots att vi vet vad som orsakar belastningsbesvär fortsätter de att drabba anställda, inte minst i vård- och omsorg.Att jobba förebyggande, ta hjälp av företagshälsovården och kartlägga arbetsmiljön för en hel arbetsgrupp kan vara en väg framåt. Det visar ett projekt på Rehabliteringsmedicinska kliniken på Linköpings universitetssjukhus.
- När man jobbar direkt med produktionen ställs det höga krav, säger Kerstin Tegbrant. Foto: Sandra Hall
Kerstin Tegbrant jobbar som ergonom på Scania i Södertälje. Här satsar företaget numera stort på ergonomi. Vägen dit har varit vetenskapliga metoder för att bedöma risk för muskel- och ledbesvär och ett nära samarbete mellan ergonomer, medarbetare, ledning och produktionstekniker.
Det finns en rik flora av olika mätmetoder för risker med fysisk exponering som ergonomer kan använda. När siffrorna trillar ut blir de hårda fakta i kommunikationen om förändringar och förbättringar på arbetsplatsen.