Gudrun Linn, kontroversiell badrumsforskare
Gudrun Linn, 77, är den kontroversiella forskaren som på 80-talet lade fram en omlarmad avhandling om att städa badrum. Hennes forskning var kontroversiell när den kom, men med tiden har Linns forskning påverkat hela byggbranschen. Gudrun Linn har varit expert i Svenska Miljöinstitutets projekt Allt om städ.
Maria Albin
Verktygslådan är ett projekt som ska återge företagshälsan kunskap och redskap för insatser mot stress, belastningsskador, hörselskador och andra arbetssjukdomar och – skador. Vissa verktyg ska kunna användas av skyddsombud eller av besökaren under tiden i väntrummet.
– Svensk arbetsmiljöforskning har högt anseende, men företagshälsan har halkat efter när statsbidraget försvann 1993, säger Maria Albin, docent och överläkare på Arbets- och miljömedicin, Lund. Nationella riktlinjer saknas och vetenskaplig metoder är otillräckligt kända.
Projektet riktar sig till svetsare, byggnadsarbetare och andra som behöver skydda sig mot luftföroreningar på arbetet. Foto: Anna Holmgren
Andningsskydd ska användas på rätt sätt. Det är syftet med projektet ”Hur gör man egentligen? – Webbinformation för rätt användning av andningsskydd”.
Projektet bedrivs vid Svenska Miljöinstitutet, IVL, och riktar sig till svetsare, byggnadsarbetare och andra som behöver skydda sig mot luftföroreningar på arbetet.
Hon ska ta fram ett verktyg som gör det lättare att bedöma risk för belastningsskada. Verktyget ska vara fritt tillgängligt och kunna användas av både små och stora företag.
Forskning om vad som bidrar till hälsa och ökat välbefinnande på arbetet är temat för en museiutställning som Arbetets museum i Norrköping 2010 tog fram i samarbete med arbetsmiljöforskare och LO, PTK och Svenskt Näringsliv.
– Vi vill identifiera vilka arbetsplatser som fungerar och vad som är deras framgångsfaktorer – och hur man kan sprida dessa, säger Niklas Cserhalmi, biträdande museidirektör och projektledare.
Vårdbiträden, undersköterskor och vårdare är de största yrkesgrupperna inom svensk kommunal vård och omsorg. Nästan hälften av dessa anställda, över 100 000, saknar formell kompetens, som är gymnasieskolans vårdprogram för detta arbete. Det finns forskning som tyder på att vårdpersonal som saknar formell kompetens är mer stressade och sover sämre än personal som har denna kompetens. Syftet med detta projekt är att se om kompetensutveckling kan ge denna vårdpersonal bättre hälsa och arbetstillfredsställelse.
Gerhard Wendt på Transport
”Arbetsmiljön är idag satt på undantag”, anser regionala skyddsombudet Gerhard Wendt. Möt honom i ett personligt porträtt om ungdomsprotester, hur första skyddsombudsuppdraget ledde till uppsägning och kampen mot hot och våld på mackar och värdetransporter.
Men han åker även nedkabbat till olika teater och musikfester.
Hälsoundersökningar är den tjänst som företag och organisationer köper mest av företagshälsovården. Trots det är nyttan av dem mycket osäker.
Frågan är hur många som man använder på rätt sätt på arbetsplatserna. Hälsoundersökningar leder exempelvis sällan till slutsatser och åtgärder när det gäller arbetsmiljön.
Just nu pågår en hel del forskning i Sverige som syftar till att förbättra företagshälsovården. Det handlar bland annat om att utveckla metoder, som är baserade på vetenskapliga rön och erfarenheter. Nederländerna har blivit en förebild i Sverige när det gäller företagshälsovård, men också för satsning på arbetsmiljöforskning och för att få fler i arbete. Det finns förklaringar för dessa framgångar. De kan heta obligatorisk företagshälsovård som arbetar efter vetenskapligt baserade riktlinjer, arbetsgivaransvar för sjukskrivna i två år, och ett offensivt forskningsinstitut, som sprider kunskap. Användbart! har besökt Nederländerna för att ta reda på hur man lyckades med dessa insatser, som visade sig komma både från staten och från privata initiativ.
Forskare Sofia och partnern Maria skapar bättre forskning
Patienten kan vara en stark resurs för svensk forskning.
Projektet Brukarmedverkan i forskningen har stöttat och utbildat 53 forskningspartners som deltar med sina personliga kunskaper om att leva med olika sjukdomar i ett fyrtiotal olika forskningsprojekt.
Modellen kan bli ett framtidslyft för svensk forskning.
En företagshälsovård som arbetar med forskningsbaserade metoder, kunniga kunder som inser vikten av ett förebyggande arbete och därtill en miljö där forskningen om företagshälsovård fortsätter. Så ser Irene Jensen visionen av sitt arbete i den nya professuren.
Det finns redan idag forskningsresultat och metoder som kan användas inom företagshälsovården, efter anpassning. Men avståndet har varit för långt mellan forskarna och hälsan. Ett nytt projekt ska överbrygga den klyftan, men också utveckla nya metoder. Ledare av projektet är Mats Hagberg.