Distansarbete gör det svårare att sätta en gräns mellan arbete och fritid.
Foto: t-lorien
Under pandemin flyttades stora delar av tjänstemännens arbete hem till den privata bostaden. Det visade sig att det minsta problemet var själva den digitala tekniken. Tvärtom var det den som öppnade hemmets dörr för distansarbete. Frågan är hur företagen och de anställda klarade den radikala omställningen.
När kontoren blir mindre läggs mycket vikt vid de sociala ytorna. Men behovet av lugn och ro finns fortsättningvis. Foto: simonkr/iStock
Kontor som gapar tomma får organisationer att skala ner på ytorna. Men utgångspunkten är alltför ofta kontorsutrymmet i sig – inte verksamhetens eller de anställdas behov. Det säger sakkunniga Suvi Hirvonen vid finska Arbetshälsoinstitutet.
En strategi för att skilja på jobb och privatliv är att ha en dedikerad arbetsyta i hemmet, och att städa undan jobbdatorn efter arbetsdagen. Foto: Deltagare i studien.
Gränsen mellan jobb och privatliv suddas lätt ut när man jobbar hemifrån. Men rutiner kan hjälpa människor att växla mellan jobbläge och privatläge, visar forskning.
En bra start på jobbet bottnar i att kolleger och chefer på arbetsplatsen kan ta den nyanställdas perspektiv och att den nya känner att det är okej att vara just ny.Bild: iStock/SDI Productions
Ju snabbare den nyanställda blir på det klara över sin nya roll, får utveckla sin kompetens och blir en del av gänget, desto mindre blir stressen enligt Elin Frögéli vid Karolinska Institutet. Tillsammans med kollegor har hon forskat i vilka introduktionsinsatser som har effekt.
Stressad. För många unga blir det första mötet med arbetslivet en chock. Bild: jakoblund Istock
Att bli chef kan vara en dröm som går i uppfyllelse. Men för den som är ung och oerfaren kan drömmen snabbt gå i kras. Forskning visar att unga chefer upplever större krav och mår psykiskt sämre än sina äldre kollegor. Värst är det för unga, kvinnliga chefer. Många ger upp i ett tidigt skede.
Svenskarna ohälsa kostar miljarder. Foto: Jarmoluk, Pixabay
Kristian Bolins rapport som publicerades i våras visar på stora samhällskostnader som kan förknippas med ohälsosamma levnadsvanor. Kostnaden för svenskarnas livsstil beräknas till upp emot 55 miljarder kronor varje år.
Ett nytt forskningsprojekt, finansierat av Afa Försäkring, ska ta reda på vilka hälsorisker batterierna innebär i verkstäderna. Foto::Pixabay
På tio år har antalet eldrivna fordon mer än tiodubblats i Sverige. Den snabba elektrifieringen innebär nya hälsorisker för bilreparatörer.
Nu inleder forskare vid KTH en studie för att förbättra säkerheten i verkstäder under den gröna omställningen
Det finns många fördelar med att vara lantbrukare, tycker Peter Lundqvist. Samtidigt måste du klara av väldigt många
olika arbetsuppgifter och det är svårt att ha specialkompetens inom alla områden.
Sveriges bönder lever farligt. Inom jordbruk, jakt och skogsbruk är antalet dödsolyckor högre än i någon annan industri. Sverige har varit ett föregångsland, men nu satsas det allt mindre på att förebygga.
– Det är inte acceptabelt att man struntar i detta, säger Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap på SLU.
Hur kan de anställda bli aktiva aktörer för en miljömässigt rimlig och socialt rättvis grön omställning på sina arbetsplatser? Kanske genom ”gräv där du står”-cirklar där de får nya kunskaper, samtidigt som de undersöker egna arbetsplatsen klimatpåverkan. Forskare i Umeå har genomfört försök, med kollegor i Spanien och Storbritannien.
På Volvos lastbilsfabrik i Tuve ska 400 monteringsarbetare på två avdelningar som en del i sitt dagliga arbete jobba med att minska klimatavtrycket. Foto: Volvo
Fyrahundra monteringsarbetare på Volvo lastvagnar får förändrat arbete genom ett försök med ”medarbetardrivet miljöarbete”. De får mer kunskaper och större befogenheter, när det gäller att styra och förbättra sitt arbete – för att minska klimatavtrycket. Medarbetarna kommer att använda verktyg och metoder för grön omställning, som forskare utvecklat.
Skogsindstrin hör till branscherna som forskarna ska följa. Foto: Alexander Farnsworth
För att få omställningen att bli av på arbetsplatserna, behöver medarbetarna vara delaktiga, känna att de har något att tillföra, och få ett erkännande för vad de gör. Omställningen kan inte vara något som bara kommer uppifrån. Det säger Christian Ståhl. Han leder en tvärvetenskaplig forskargrupp på temat grön omställning i arbetslivet.
Hans Lindell har jobbat i över 30 år med att minska vibrationsskadorna. Här visar han en mejselmaskin som används i stenbrott för att spräcka stenblocken. Foto: Ragnhild Larsson
Vibrationsskador är den vanligaste anmälda arbetssjukdomen i Sverige.
– Det är ett onödigt problem. Med ett regelverk som säger hur mycket en maskin får vibrera hade problemet varit löst, säger Hans Lindell, forskare på vibrationsskador på RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.