Den nationella vibrationsdatabasen ska leda till fler riskbedömningar och färre vibrationsskador.
– En riskbedömning är viktig för att få en uppfattning om hur mycket de anställda på ett företag utsätts för vibrationer. Om någon är i riskzonen måste man vidta olika åtgärder, säger Hans Pettersson, forskare på Umeå universitet.
I samarbete med arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och arbets- och miljömedicinska kliniker har Hans Pettersson, uppdaterat den nationella vibrationsdatabasen och förbättrat designen på hemsidan. Projektet startade 2018 och avslutades sommaren 2020.
– Förenklade bedömningar av vibrationer är ett viktigt verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Hans Pettersson som forskar på hur buller och vibrationer från maskiner tillsammans med kyla påverkar hälsan hos arbetare och hur risken för ohälsa kan minskas.
Förhindra att skador uppstår
Den nationella vibrationsdatabasen utvecklades redan på 1980-talet på Arbetslivsinstitutet. Till en början i pappersform för att sedan digitaliseras på 1990-talet. I takt med att allt färre använde hemsidan tyckte Hans Pettersson att det var dags att förbättra och förenkla designen, så att vibrationsdatabasen fungerar som ett stöd för de som utför riskbedömningar på företag eller inom företagshälsovården. Målet är att det ska blir enklare att få fram olika mätvärden för att kunna bedöma riskerna vid arbete med vibrerande verktyg och maskiner som leder till ett förbättrat förebyggande arbetsmiljöarbete.
– När man gör medicinska kontroller kan ju skadan redan vara ett faktum. Om vi kan se till att ingen går över gränsvärdena för vibrationer kan vi förhindra många av skador.
Fältmätningar ger bättre riskbedömningar
Förutom deklarerade mätvärden från tillverkaren som alla maskiner som säljs i EU ska ha, innehåller databasen också fältmätningar. De deklarerade mätvärdena kommer från laborativa miljöer och det är inte säkert att de mätvärdena stämmer när maskinerna väl används ute i fält.
– Om vi gör många fältmätningar med samma maskin eller maskintyp, så kan vi få en uppfattning om spridningen av var mätvärdena kan ligga när maskinen väl används, vilket leder till bättre riskbedömningar, säger Hans Pettersson.
Många måste sluta arbeta
Problemet med vibrationer har varit känt länge. Den aktuella forskningen tog fart på 1970-talet när man bland annat såg hur skogsarbetare inte kunde använda bestick när de åt på grund av sina vibrationsskador. Ibland fick de till och med amputera delar av eller hela fingrar.
En del av de Hans Pettersson träffar i sitt kliniska arbete, har drabbats av vibrationsskador redan i 20-30-årsåldern.
– Plötsligt ska jag förklara att de inte kan jobba mer och det är ett väldigt tufft besked att få. Vi vill ju förhindra att skadorna uppstår, eftersom det inte finns något bra sätt att läka dom.
Mötet med alla som drabbats av vibrationsskador motiverar Hans Pettersson att hitta en lösning. Också hans egen pappa har drabbats av ohälsa efter att ha jobbat med tunga maskiner under sitt yrkesliv.
– Utvecklingen har i alla fall gått framåt i Sverige. Ingen behöver längre få ett finger amputerat, men fortfarande drabbas många av skador och måste sluta jobba. Också fritiden påverkas. Kanske kan du inte längre fiska och åka skoter på grund av smärtan, säger Hans Pettersson.
Ragnhild Larsson