Terapikatten Justocat
Duschrobot, robotkatt för dementa, matbordsrobot, kontaktrobot – det är några nya hjälpmedel i äldreomsorgen som kan förbättra arbetsmiljön för de anställda, samtidigt som de ökar livskvaliteten hos äldre.
Vårdpersonal använder IT-system i sitt arbete. Men på vårdutbildningarna saknas IT-utbildning
Dåliga IT-system är en bidragande orsak till att psykisk ohälsa bland vårdens anställda blir vanligare. Det tror forskaren Åsa Cajander, som undersöker sjuksköterskors digitala arbetsmiljö.
Christian Smith, robotforskare på KTH.
Nya typer av robotar klarar mycket mer än tidigare. De blir fler och fler även utanför industrin, på byggen och inom handel, vård, omsorg och skola. Det här påverkar arbetsmiljön för många, på kort och lång sikt.
Robotforskaren Christian Smith ser många möjliga förbättringar, men också vissa risker.
Plåtniklas och hubotar – robotar som vandrar runt med armar och ben – fanns länge bara i filmens och leksakernas värld. Nu börjar de komma i robotföretagens utvecklingslabb.
Terrorattacken på Utöya och andra stora katastrofer har gett upphov till stor del av den moderna
forskningen om krishantering.
Oväntade traumatiska händelser kan ske i alla branscher. Organisationens beredskap avgör ofta hur de anställda påverkas. Ändå har få arbetsplatser en utbyggd krisberedskap, menar psykologen och traumaexperten Magnus Brolin.
Blandat ger bästa arbetsmiljön, tycker Åsa Löfström, forskare och veteran inom jämställdhet i arbetslivet.
Självklart kanske, men det går segt ‒ särskilt att få in män i traditionella kvinnojobb.
Några nycklar: Mäns deltagande i hemarbetet. Och en modernisering av vårdjobben.
De som följer Kemiguidens handfasta råd lever upp till föreskrifterna, även om de inte förstår
vad det står där, säger Ann-Beth Antonsson. (Foto: Mats Utbult)
– På många småföretag upplever man att det är svårt att jobba med kemiska risker. Och om man inte klarar av att bedöma riskerna, kan man faktiskt utsättas för farliga ämnen i farliga halter, säger AnnBeth Antonsson, som har utvecklat verktygen Kemiguiden och Kemirisk.
Om man med ett beräkningsverktyg närmar sig risknivåer måste man göra riktiga mätningar.
För att få en uppfattning om hur det ser ut med kemiska hälsorisker på arbetsplatsen kan man ha nytta av beräkningsverktyg som bygger på modeller av verkligheten. Men det gäller att användaren har kunskap om verktygen. Man måste veta något om det man ska beräkna. Och de fungerar bättre och sämre inom olika områden. Det menar yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg, som lett en rad studier om flera olika verktyg.
Faktiska
mätningar av farliga ämnen, som här på ett varv, är svårare, dyrare
och tar mycket mer tid än att använda beräkningsverktyg som Stoffenmanager. (Foto: Ing-Marie Andersson)
Med det nederländska verktyget Stoffenmanager kan man få en uppfattning om nivån på farliga ämnen i luften, mycket enklare och billigare än med faktiska mätningar. Det menar forskaren Ing-Marie Andersson som har studerat erfarenheterna av verktyget. Hon hoppas att det kan få en spridning också i Sverige.
Företaget DS Smith, som tillverkar
förpackningar av wellpapp, använder
Stoffenmanager sedan tre år.
– Det här har gjort kemikaliehanteringen så mycket enklare, säger Satu Moilanen Lambeth, miljökoordinator på DS Smiths wellpappersfabrik i Mariestad, där de har använt Stoffenmanager i tre år.
I stället för att mäta på plats ute i fabriken, lägger hon in uppgifter om kemikalierna och hur de använder dem, och får snabbt svar av programmet.
Den här metoden för att bedöma risker ingår inte bland dem som beskrivs i artikeln: "Luktar det inte illa är det inte farligt." Från en kampanj mot farliga
myter inom arbete och hälsa, som Rigas
medicinska universitet genomfört.
För att komma igång med att riskbedöma farliga ämnen behöver många mindre företag hjälp med att ta fram underlag.
Tre svenska forskargrupper har arbetat med två verktyg, Stoffenmanager och Kemirisk, som de hoppas ska vara billigare och enklare, och därför gå att använda oftare än de traditionella mätningarna.
Medarbetarna på äldreboendet Älvbacken i Vindeln kanske kommer att ha nytta av stresskursen i framtiden. Foto: Jenny From
Att minska eller hantera stressen i arbetslivet kan vara en nyckel till att få ner sjuktalen. Både när det gäller stressrelaterade tillstånd, och kanske även för att minska belastning och smärta.
I Vindelns kommun pågår ett pilotprojekt där offentligt anställda med hög belastning får gå stresskursen “Kraft och balans” under arbetstid.
– Det är ett helt annat tankesätt, vi ska jobba förebyggande och främjande med stress, snarare än rehabiliterande, säger Tom Norrgård, HR-partner.
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre
handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i
alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar. Så resonerar man i Finland
och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så
att alla orkar jobba till pension och längre.
‒ Det behövs ett
synsätt som gäller för hela arbetslivet, säger forskaren Mervi Ruokolainen.