Norsk utredningsmetod mot mobbning i Göteborg

Göteborg Stad har tagit ett krafttag mot kränkande särbehandling och trakasserier. Hittills har ett hundratal HR-specialister, chefer och fackliga representanter utbildats i den norska metoden Faktaundersökning. 55 000 anställda berörs av de nya rutinerna

På förvaltningen Kretslopp och vatten har 150 medarbetare fått en grundkurs i trivsam kommunikation. Stämningen på jobbet har blivit bättre. Folk ser varandra i ögonen och hälsar i korridorerna. Driftteknikerna Magnus Karlsson och Mats Carrin tycker att kursen i trivsam kommunikation har förändrat klimatet på förvaltningen Kretslopp och vatten i Göteborg.

– Tidigare kändes det som kontorsmänniskorna tittade förbi oss när vi möttes. Nu hejar alla på varandra, säger Mats Carrin.

Det stora huset i Gamlestan är en relativt ny arbetsplats. Innan byggnaden stod klar 2020 var de  olika avdelningarna spridda över nordöstra Göteborg. Bland annat låg avdelningen för ledningsnät och avlopp, där Magnus Karlsson och Mats Carrin jobbar, på ett helt annat håll i staden.

– Vi flyttade in hit från skilda arbetsställen och många hade aldrig träffats förut. Det är klart att det fanns lite fördomar både från vår sida och andras, säger Magnus Karlsson.

Kommunen höjde ribban efter metoo

Göteborgs Stad bedriver, som andra kommuner, ett systematiskt arbete mot kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier inom arbetslivet. Efter metoo 2017 höjde kommunstyrelsen ribban ytterligare ett snäpp. Staden tog ett omtag om det förebyggande arbetet mot trakasserier och satte ihop en rutin för att säkerställa ett likvärdigt tillvägagångssätt i alla kommunens förvaltningar. En viktig del är att alla anmälningar om kränkningar ska tas på allvar och utredas.

– Innan dess hade vi framförallt arbetsmiljömål som gick ut på att minska antalet fysiska arbetsskador. Numera har vi även ett strukturerat arbete som rör den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, säger Lena Qvarnström Lavén, HR-specialist på Kretslopp och Vatten.

2019 beslöt Göteborgs stad att införa metoden Faktaundersökning vid utredningar av mobbning och särbehandling. Modellen som har utvecklats av de norska professorerna Ståle Einarsen och Helge Hoel, har liknats vid en polisiär utredning. Information hämtas in från både den som upplever sig ha blivit utsatt för en kränkning och den som är anklagad. Även utomstående vittnen kan kallas in.

– Det är en evidensbaserad metodik som är framtagen tillsammans med Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter i Norge, säger Frida Norrman, planeringsledare på stadsledningskontoret i Göteborg.

Oftast räcker ett utredande samtal

En faktaundersökning ska inledas när det finns en välgrundad misstanke om att någon i arbetsgruppen har utsatts för en kränkning. Utredningen genomförs av någon som själv inte är inblandad i ärendet och ingen av parterna kan vara anonym. 

–  Om det rör en konflikt mellan en chef och en medarbetare kopplas oftast HR-avdelningen eller företagshälsan in, säger Lena Qvarnström Lavén, som har gått utbildningen och är certifierad att genomföra faktaundersökningar.

Alla undersökningar börjar med ett utredande samtal där parterna får lämna sin version av vad som hänt. Om bevisen tyder på att en allvarlig kränkning eller ett lagbrott har begåtts fördjupas utredningen i en faktaundersökning. När den är klar, vilket kan ta flera veckor i anspråk, ska materialet sammanställas i en rapport som båda parterna får ta del av.

– Men oftast räcker det med den första delen, det utredande samtalet, där båda parter ger sitt perspektiv på den aktuella händelsen. Det brukar vara tillräckligt för att HR ska kunna göra en bedömning och vi behöver inte gå vidare med en faktaundersökning, säger Lena Qvarnström Lavén.

Kritik mot den norska metoden

Frida Norrman på Göteborgs stadsledningskontor tycker att faktaundersökningar är en användbar metod. Samtidigt påpekar hon att det är viktigt att den som håller i utredningen är opartisk och har rätt utbildning.

– Det handlar inte om att hitta en syndabock, utan om att lyfta ärendet till en högre nivå. Ibland kommer vi fram till att det som personen uppfattar som en kränkning snarare är en ledningsfråga eller ett samarbetsproblem och då hanterar vi ärendet utifrån det, säger hon.

Den norska metoden, som blivit ett allt vanligare inslag på såväl norska som svenska arbetsplatser, har även mött en del kritik. Bland annat har två norska forskare vid Arbeidsforskningsinstituttet, Bitten Nordrik och Tereza Østbø Kuldova, granskat metoden och sammanställt resultatet i en bok. I en artikel i arbeideslivinorden.org pekar de ut vissa risker med undersökningarna. Till exempel att problem på arbetsplatsen riskerar att knytas till enskilda personer, att förhören sker under tvång och att det inte finns någon instans att överklaga resultatet till.

Viktigast arbeta förebyggande

Ännu viktigare än att genomföra undersökningar när skadan redan är skedd, är att arbeta förebyggande i förvaltningarna. Göteborgs stad har bland annat tagit fram foldrar som placerats ut på arbetsplatserna med uppmaningen att reagera och rapportera eventuella missförhållanden. Här finns också tydliga direktiv för tillvägagångssättet.

– I vår senaste medarbetarenkät uppgav elva procent av de anställda på Kretslopp och Vatten att de upplevt kränkningar, vilket är en hög siffra. jag ser det ändå som positivt att inrapporteringarna i vårt system har ökat eftersom vi då har en möjlighet att utreda händelserna, säger Lena Qvarnström Lavén.

Kursen i trivsam kommunikation har varit en del i medvetandegörandet, en annan är spelet Inkludo som tagits fram av organisationen Prevent. Där diskuteras olika frågeställningar i arbetsgruppen och alla får uttrycka sina åsikter om vad som okej – och inte okej – att säga och göra på jobbet.

– Vi måste prata om de här frågorna på alla nivåer, från högsta förvaltningsledningen till våra praktikanter. I grund och botten handlar det om hur vi uttrycker oss och beter oss i förhållande till varandra. Det en person kan tycka är skämtsamt och hjärtligt kan uppfattas på ett helt annat sätt av någon annan, säger Lena Qvarnström Lavén.

Text: Lotta Engelbrektson