Det säger Ann-Beth Antonsson. Hon har i fyrtio år jobbat som forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet i Stockholm. Oftast har hon ägnat sig åt att skapa handfasta konkreta lösningar på småföretagens arbetsmiljöproblem. Några exempel på det är användbara webbplatser som KemiRisk, Alltomstäd, Svetsarätt och ArbetsmiljöVA
Det började med hennes allra första projekt på IVL som nybakad kemiingenjör från Chalmers. Det handlade just om småföretagens arbetsmiljö.
– Det projektet har präglat mig väldigt mycket. Småföretagen har sedan dess varit en röd tråd genom hela mitt arbetsliv, säger AnnBeth Antonsson.
Hon gick i pension i november förra året, men arbetar fortfarande som professor emerita på KTH, är knuten till IVL, och har startat en egen firma.
– Jag har inte slutat jobba, men nu bestämmer jag mera själv vad jag ska göra på dagarna, säger hon när vi talas vid i början av april.
Imponerande lista
Inför vår intervju har jag besökt IVL:s hemsida. Ann-Beth Antonssons lista av färdiga publikationer är imponerande, över 190 titlar. Vad är hennes motor, vad driver henne?
– Det som är jätteroligt och min utmaning i jobbet är att förbättra arbetsmiljön på småföretag utifrån deras egen förståelse av sin situation, säger hon.
Men det är lättare sagt än gjort. Ett exempel: En gång var en kollega ute på en bilverkstad för att utvärdera en broschyr med konkreta råd om säker billackering. När hon frågade arbetarna om de läst broschyren svarade en av dem: Om jag gillat att läsa hade jag inte jobbat här.
– Det är en del av kärnan i arbetet med småföretag. Man måste kommunicera med dem utifrån deras egna förutsättningar, säger AnnBeth Antonsson. Och dessa villkor är extremt olika.
– Jag tycker det blir så enkelspårigt att se småföretag som en enda grupp. De utgör faktiskt flertalet av alla företag i Sverige och de är verksamma inom väldigt olika branscher. Olikheterna påverkar både vilka råd som är användbara på företagen, och hur dessa råd kan kommuniceras.
Är mycket för konkreta råd
Ann-Beth Antonsson har lagt ner mycket tid på att utveckla sätt att hitta vägar förbi olika läshinder. Webbplatsen Alltomstäd är ett exempel. Där använder forskarna en serie kortfilmer med ergonomiskt bra sätt att städa. Det handlar också om att faktiskt kunna ge konkreta råd om hur arbetsmiljön kan förbättras.
– Jag är mycket för de konkreta råden, säger hon.
En vanlig kritik hon mött från andra forskare är att hon borde låta företagen själva hitta sina konkreta lösningar och att man binder upp företagen med att ge konkreta råd.
– Min erfarenhet visar att det kan vara svårt för företagen att utveckla egna lösningar, speciellt för en del komplexa arbetsmiljöproblem. De är mycket mer hjälpta om forskarna jobbar med smala branscher och tar fram lösningar, säger Ann-Beth Antonsson.
– Ofta handlar det om att förmedla bra lösningar från företag i branschen som ligger i framkant eller att inspireras av hur andra branscher löst likartade problem.
– Man kan inte bara lämna över åt företagen att själva göra riskbedömningar. Jag vet att det är svårt för småföretag, särskilt med kemiska och ergonomiska risker.
Likartade lösningar
Ann-Beth Antonsson hävdar bestämt att en stor del av arbetsmiljöproblemen är likartade och har likartade lösningar.
– Man kommer jäkligt långt med standardåtgärder, säger hon.
I slutet av sin karriär fick Ann-Beth Antonsson god användning av sina kunskaper om småföretag när hon deltog i EU:s stora projekt om småföretagens arbetsmiljö, Sesame.
– Det var mycket givande. Jag tyckte att jag förstått mycket om småföretag och arbetet med Sesame har verifierat att det stämmer men också fördjupat och nyanserat min förståelse för småföretag.
Nytt för henne var att inse hur stora skillnaderna är mellan olika länder i Europa när det gäller arbetsmiljön: hur resurserna är utformade, hur man organiserar stödet till småföretagen – om det finns något stöd alls utöver statliga myndigheter.
– I Sverige har vi företagshälsovården och samarbetet mellan parterna i arbetslivet. Det genererar mycket stöd till småföretagen. Sådant existerar inte alls i en del andra länder inom EU. – Vi ska vara glada över vårt partssamarbete, säger Ann-Beth Antonsson.
Planera och fokusera
En slutsats hon dragit av Sesame är hur viktigt det är med samarbete mellan olika aktörer i varje land och att de drar åt samma håll. Ett svenskt exempel är Arbetsmiljöverkets kampanjer.
– Jag tycker det skulle vara intressant att utveckla ett mer strategiskt samarbete mellan Arbetsmiljöverket och parterna, säger hon.
Som det nu är genomför Arbetsmiljöverket sina stora kampanjer mot olika branscher med kort varsel.
– Det vore bättre om verket kunde planera och säga att om ett eller två år kommer vi. Då kunde parterna i branschen hinna förbereda sig, kicka igång aktiviteter och fokusera de allvarliga brister som finns i en del branscher, säger Ann-Beth Antonsson.
Anna Holmgren