Den psykiska belastningen är högst på akutmottagningar med svårt sjuka och döende patienter, säger Agneta Grimby. Foto: Ragnhild Larsson

Stress på akuten och i ambulansen

Akut- och ambulanspersonal ska både kunna ge fysisk omvårdnad och trösta sörjande anhöriga. Den psykiska belastningen är högst på akutmottagningar med många svårt sjuka och döende patienter. Det visar en ny studie från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.

 

Äldreforskaren och psykologen Agneta Grimby har undersökt hur vårdpersonal i akutvården påverkas av död och sorg i sitt arbete. Totalt 150 läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i akutvård samt ambulanspersonal har svarat på en enkät i en studie som är finansierad av AFA Försäkring.

Under 30 år har Agneta Grimby mött många människor i sorg.

– Sorg tar kraft både från den sörjande och den som stöttar. Det har fått mig att undra hur andra yrkeskategorier än psykologer, psykoterapeuter och psykiatrer, som ändå har stödjandet som yrke, orkar med att konfronteras med döende, död och efterlevande.

 

Högt flöde av patienter stressar

Själva sjukvårdsuppgiften, att ge vård och omsorg till akut svårt sjuka, döende och deras efterlevande, tycks inte vara en direkt avgörande faktor för om personalen upplever psykisk stress. Av svaren att döma är den psykiska arbetsbelastningen mest länkad till ett högt flöde av patienter vars liv är i akut fara, speciellt när patienten är ett barn. ”Vi vet vad vi skall göra, men hinner inte med när flera patienter i livsfara står på tur samtidigt”, säger en av dem som har svarat på Agnetas enkät.

Två av tre som arbetar på en akutmottagning och en tredjedel av ambulanspersonalen upplever att jobbet är psykiskt ansträngande. Överlag ansåg fler kvinnor än män att jobbet var psykiskt ansträngande.

– Att som ensam läkare och med bara två sköterskor på akutmottagningen få in en person med andningssvikt, två med hjärtstopp och ett kvävningstillstånd samtidigt, är en ekvation som inte går ihop.

 

Osäker på utgången av arbetsinsatsen

“Vårdpersonal vänjer sig aldrig vid svårt sjuka, döende och död”, säger en av fem tillfrågade i Agneta Grimbys studie. Omkring en tredjedel ansåg sig tvingade att ensamma utföra alldeles för snabba och radikala insatser på arbetsplatsen. Var femte anställd var osäker på utgången av sin vårdinsats bland svårt sjuka, och nästan hälften tyckte inte att deras arbetsledning var insatt i det arbete de utförde. Akutpersonalen var dock mer nöjd med sin arbetsledning än ambulanspersonalen.

– Med så höga krav, både de egna, arbetsledningens och kraven från patienter och anhöriga, att förhindra hotande dödsfall, kan man undra varför personalen stannar kvar och varför de en gång valde yrket, säger Agneta Grimby.

Många av de svarande tyckte att det saknas resurser, och att den ekonomiska situationen på arbetsplatsen är otillfredsställande. Få är nöjda med sin lön. Många har dock anpassat sig till ett arbete med svårt sjuka och döda, trots att personalstödet kunde ha varit bättre. Både ambulans- och akutvårdspersonal anser att personliga egenskaper underlättade i jobbet.

 

Ambulanspersonalen nöjd med sin insats

All ambulanspersonal var mycket eller ganska nöjda med sitt omhändertagande av svårt sjuka, medan de på akutmottagningen var mindre nöjda. Akutpersonalen tyckte inte heller att de kunde påverka arbetsbelastningen eller leva upp till en bra vårdkvalitet.

Däremot ansåg fler på akutmottagningarna, att de hade bra rutiner för att kunna ge rekommendationer åt anhöriga och efterlevande. Där svarar också fler att de även hade skrifter och olika informationsblad att dela ut.

 

Viktigt stöd från kollegor

Ambulanspersonalen fick utföra många räddningsmoment på egen hand och utifrån sitt kunnande, som de ibland inte tyckte räckte till. De hade inte tid att följa upp anhöriga och efterlevande och kände av bristen på möjligheter att remittera vidare till professionellt stöd vid svåra trauman som självmord och mord.

– Kunskaps-, tränings-, vidareutbildnings- och avancemangsmöjligheterna verkade vara förvånansvärt dåligt tillgodosedda. De anställdas egna kunskaper om kursutbud och karriärsteg var också vaga. Möjligtvis kan det hänga samman med missnöjet över en dålig kontakt med arbetsledningen.

Under arbetet med studien märke Agneta av att det fanns en stor kollegial sammanhållning, där man sökte och fick gott stöd.

– Jag tror att det vanliga var att man pratade av sig jobbiga upplevelser i fikarummet för de förstående och insatta kompisarna. Utbudet av professionellt stöd verkade däremot inte alltid var tillräckligt när det behövdes. För mig som expert på sörjandet är jag både förvånad och besviken över bristen på stödinsatser och uppföljning som ofta råder vid dödsfall.

Få sjukskriver sig

Agneta Grimby är förvånad över att både ambulans- och akutvårdspersonalen är så uthålliga.
Att sjukskriva sig verkade vara mycket ovanligt trots stor arbetsbörda, psykiska påfrestningar, många års slit i yrket, dålig lön och vaga karriärmöjligheter. Dessutom fick de ofta möta en negativ yrkesbild i medierna.

– Frågan är om det är någon slags elit i de båda yrkesgrupperna som skickat in enkäter eller om det finns över- eller underdrifter i svaren? Kanske är det så att de som valt de här jobben, har tänkt igenom sitt yrkesval noga utifrån yrkets krav, de egna förutsättningarna och ett stort patos för uppgiften. Och ibland, en och annan klapp på axeln från tacksamma patienter och anhöriga.

 

Ragnhild Larsson

 

Artikeln har tidigare varit publicerad på suntliv.se

 

Länk till studien: här.

 

Faktorer som underlättar arbetet med att möta döende och sörjande:

  • Tydliga rutiner för stöd till efterlevande.
  • Skriftlig information att lämna till anhöriga om vart de kan vända sig efter ett dödsfall.
  • Debriefing eller terapi vid behov.
  • Mer utbildning om död och sorg i utbildningarna till sjuksköterska eller läkare.
  • Bra stöd från ansvarig arbetsledning

Ambulanspersonalens önskelista

  • Kortare arbetstid
  • Längre semester
  • Omfördelning av jourtjänstgöring
  • Mer och bättre sjukvårdsutbildad personal vid utryckningar
  • Högre lön
  • Bättre arbetsledning
  • Tydligare arbetsrutiner
  • Mer eget inflytande

Akutvårdspersonalens önskelista

  • Kortare arbetstid
  • Längre semester
  • Omfördelning av jourtjänstgöring
  • Högre lön
  • Bättre arbetsledning
  • Tydligare arbetsrutiner
  • Mer eget inflytande
  • Annorlunda sammansättning av arbetsteamet