I fordons- och i livsmedelsindustrin förekommer många belastningsskador. Ett team bestående av personer från KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, och från Scania och Arla Foods ska tillsammans utveckla ett nytt verktyg som mäter riskerna.Ergonomi är ett ämne som Linda Rose brinner för. Hon är civilingenjör i flygteknik och blev intresserad redan under den första terminen på KTH, då hon följde en kurs i ergonomi. Senare har hon doktorerat på en avhandling som handlar om metoder för att analysera fysiska belastningar. En av metoderna används nu av General Motors i Kanada. Där har den inte bara minskat sjukfrånvaron, utan också ökat effektiviteten. Datormodellen räknar ut dels hur stor belastningen är på kroppen i förhållande till maxkapaciteten, dels hur lång tid personen behöver för att återhämta sig, innan han eller hon orkar göra samma sak igen. – Den försöker koppla tid till pengar och visar därmed att god ergonomi är lönsamt, säger hon.
Användarvänligt verktyg
Nu leder hon AFA-projektet om ett nytt verktyg. Det ska KTH-forskarna – en doktorand och två professorer ingår i gruppen – arbeta med tillsammans med Scanias och Arlas anställda för att säkerställa att verktyget blir användarvänligt. Det var rent av Arla som tog kontakt. Både Arla och Scania använder redan en form av analysmetodik för linebunden produktion och deltar i ett nätverk där dessa metoder diskuteras. I det nätverket ingår också Linda Rose. Hur det nya verktyget ska se ut vet hon ännu inte. Analyser av till exempel arbetssituationer, arbetsställningar och eventuella vibrationer kommer att ingå.- För olika typer av belastningsfaktorer ska man kunna göra olika detaljanalyser beroende på kompetens och utrustning, berättar hon.
Ergonomi och ekonomi
Scania har utbildat montörer i ergonomi och dessa ska ingå i analysarbetet, tillsammans med folk från företagshälsovården och andra berörda. – Sannolikt behöver vi ett sammansatt team, där personer ingår som är kunniga i ergonomi men också i att beräkna arbetsmiljöns betydelse för ekonomin, som produktiviteten och effektiviteten. Forskarna har sin kompetens, men också företagets kompetens är viktigt. Tillsammans blir det ett starkt samarbete forskare – företag för tillämpad utveckling.
Halvautomatiska maskiner kräver mycket manuell hantering, som inmatning,
och modeller ska göras också för detta.
Modeller ska tas fram för olika slags arbete, till exempel lager- och plockarbete. Halvautomatiska maskiner kräver mycket manuell hantering, som inmatning, och modeller ska göras också för detta. – Vi gör bedömningar av olika typer av arbetsförhållanden. Till exempel om arbetet bedöms som riskfyllt och hur man agerar för att minska riskerna, förklarar hon.
Gratis att använda
Modellerna ska vara modulbaserade och den ergonomiska analysen ska kunna göras även av dem som inte är experter i ergonomi. Verktyget blir databaserat och användarvänligt presenterat. – Vi går igenom de metoder som finns idag för att undersöka styrkor och svagheter och bedöma vad vi skulle kunna använda i en modell. Kunskap finns men är inte sammanställd i den här formen, berättar hon. Bedömningsverktygen ska sedan testas, modifieras och utvärderas på företagen så att resultatet blir trovärdigt. De två företagen som ingår i projektet är stora och väl fungerande inom arbetsmiljöarbetet, men också små företag, som inte har samma resurser, är tänkta att ingå i projektet.Verktyget, när det är klart ska vara tillgängligt och gratis att använda för alla, både små och stora företag. – Det kan vara nog så svårt att ta fram tekniska lösningar, men att implementera dem kan vara svårare. Det har med företagets organisation och engagemang att göra, säger Linda Rose. Idén om trygga arbetsplatser för alla är det som driver Linda Rose. Nu undervisar hon i ergonomi på KTH vid sidan av forskningen och är glad över att till exempel produktutvecklare också är medvetna om ergonomin i sitt arbete.