Hon ska ta fram ett verktyg som gör det lättare att bedöma risk för belastningsskada. Verktyget ska vara fritt tillgängligt och kunna användas av både små och stora företag.
Innehållstyp: Intervju
Gerhard Wendt på Transport
”Varför använder man inte kunskaperna!”
”Arbetsmiljön är idag satt på undantag”, anser regionala skyddsombudet Gerhard Wendt. Möt honom i ett personligt porträtt om ungdomsprotester, hur första skyddsombudsuppdraget ledde till uppsägning och kampen mot hot och våld på mackar och värdetransporter.
Men han åker även nedkabbat till olika teater och musikfester.
Problemen känner vi till, vi vill ha lösningar
För ett par år sedan blev Torbjörn Jonsson kontaktad av Ann-Beth Antonsson på Svenska Miljöinstitutet IVL angående ett forskningsprojekt om städbranschen.
– Vi var intresserade, men vi ville inte ha en probleminventering till, vi ville ha lösningar, säger Torbjörn Jonsson, som är ombudsman på Fastighets med ansvar för arbetsmiljöfrågor.
Sitt inte still! Det är farligt också med för litet belastning
Bygg om kontorsarbetsplatser så att folk måste röra sig mycket mer! Möten skulle till exempel kunna vara gående och inte sittande. Det skulle vara bra för alla. Detta anser Svend Erik Mathiassen, professor och forskningsledare vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle. Han förklarar att problemet med för litet belastning blir en allt viktigare arbetsmiljöfråga. Inaktivitet kan leda till väl kända välfärdssjukdomar som diabetes och övervikt. Då gäller det att öka aktiviteten, inte minska den ytterligare. Han ser att arbetsgivarna nu är intresserade av att hjälpa anställda att bli friskare och må bättre, som att sluta röka och börja motionera, trots att det inte ingår i själva arbetet. Detta är en attitydförändring, anser han, som säkert kommer att sprida sig till fler hälsofrågor och fler arbetsgivare framöver. På ett callcenter i Sundsvall ingår till exempel träning på arbetstid i arbetsuppgifterna. Det får alla veta vid anställningsintervjun. Och han berättar att det i Holland finns förslag till riktlinjer för hur man bör röra sig mera i kontorsjobb, och spännande experiment med rörliga kontor.
Bra säkerhetsklimat skyddar mot olyckor
”Herregud, är det problem nu igen!” eller ”Vad bra att du pekar på en risk”. Chefens bemötande skapar förutsättningar för ett bra eller dåligt säkerhetsklimatet och det kan vara avgörande för att undvika olyckor. Det visar forskning i Göteborg.
Byggarbetsgivarnas arbetsmiljöexpert forskar om hälsofrämjande arbete
– Bra arbetsmiljö leder till bra produktion, kvalitet och ekonomi. Arbetsmiljöarbetet måste vara en självklar del av produktionen, inte något vid sidan av.
Det säger Björn Samuelson, som är partsgemensam expert vid byggbranschens centrala arbetsmiljöråd, samtidigt som han är partsföreträdare i arbetsmiljöfrågor för Svensk Byggindustri. Han har utbildning både som bergsingenjör och skyddsingenjör och har doktorerat på medicinsk fakultet, med en avhandling i ergonomi om metoder för att mäta belastning.
Som nybliven adjungerad professor i arbetsvetenskap planerar han nu ett projekt om ett bygg- och anläggningsarbete som inte är bara ofarligt, utan också tvärtom främjar hälsan.
Möte praktiker - forskare
”Experterna vet mer än andra – men bara inom smalt område”
Thomas Tydén forskar om forskningskommunikation och samspel mellan forskare och praktiker.
Han menar att det gäller att skapa goda möten dem emellan, där alla kan ge av sina kunskaper och ta emot andras.
– Experter har mer kunskaper än andra. Men de har det inom ett smalt område. De ska ha
respekt för det som de kan. Men de måste också inse att de inte kan en massa
annat och visa ödmjukhet.
Nu reser sig svensk företagshälsovård, från ett prisdumparläge.
Svensk företagshälsa i förnyelse saknar stöd från parterna
Svensk företagshälsovård har en tuff vandring åter till sin gamla position. Mer kraftfullt statligt stöd, mer tillsynskrav och fler drivkrafter behövs för att företagen ska välja företagshälsovård och betala för ett aktivt och förebyggande arbete, menar Lars Hjalmarsson, vd för Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF.
– Arbetsgivare och fack har inte varit speciellt aktiva för att stärka företagshälsovårdens roll, anser han.
Håkan Hammarström saknar forskarkontakter
TYA har svårt att hitta transportforskning
Transportbranschen har stort behov av kunskap i ett brett fält. Det handlar om allt från logistik, hot och våld, udda arbetstider, avgaser, buller till ergonomi, mat och hälsa. Men man har svårt att hitta forskning, och få forskare söker kontakt.
– Vi bygger mest utbildning och information på beprövad praktik, säger Håkan Hammarström, chef för projekt och utveckling på TYA. Mer forskning som ger bättre arbetsmiljö, kanske kan behålla den äldre arbetskraften längre, och dessutom få fler kvinnor som söker till yrkesförarjobb.
Mer dialog behövs mellan företagshälsovård och forskare
Att arbeta med vetenskapligt utarbetade bedömningsinstrument och dialogstrategier är viktigt för företagshälsovården, liksom att ha ett ökat samarbete med forskare.
– Själva arbetsplatsdialogen mellan medarbetare och närmaste chef finns i företagshälsovårdens grundarbetssätt, och det kändes därför naturligt att testa dialogmodellen ADA, menar företagsläkare Eva Sjöberg på Arbetsmiljöenheten i Kristianstads kommun.
Goda argument är skyddsombudens maktmedel
– Det finns få skurkar. De flesta chefer är
anständiga människor, men de är ofta omedvetna om riskerna i
arbetsmiljön och om sitt ansvar för dem, säger sociologen Kaj Frick, som numera är en pigg pensionerad professor i arbetsmiljöstyrning. I en rad studier om arbetsmiljöarbetet har han uppmärksammat skyddsombudens roll och möjligheter.
Karl Gummesson forskar om arbetsmiljö. Foto: Eva Ekelöf
Ung doktorand fick drömjobb
För Karl Gummesson var erbjudandet att få doktorera inom området arbetsvetenskap en dröm som gick i uppfyllelse.
– Det är roligt att forska fram ny kunskap och föra ut den, men också att undervisa i ett intressant ämne, säger han.