Innehållstyp: Intervju

För att minska exponeringen är det bra att ha lägre vibrationsnivå på maskinerna som utgångspunkt. Foto: Hans Lindell

Värstingmaskiner går att undvika – vi listar de bättre alternativen

Genom att undvika de mest vibrerande maskinerna och i stället använda skonsammare alternativ kan skador förebyggas. Vi listar de värsta maskinerna och bättre alternativ till dem.

Foto: Arbetsmiljöverket

Gränsvärdet borde halveras

Vibrationer skadar även när de ligger under gränsvärdet, visar en kunskapsöversikt från 2017.
– Inte mycket har hänt sedan dess, säger Tohr Nilsson, docent i arbets och miljömedicin vid Umeå universitet och en av författarna till kunskapsöversikten.

Hans Lindell demonstrerar en borrmaskin Hans Lindell har jobbat i över 30 år med att minska vibrationsskadorna. Här visar han en mejselmaskin som används i stenbrott för att spräcka stenblocken. Foto: Ragnhild Larsson

Vibrationsskador är helt onödiga

Vibrationsskador är den vanligaste anmälda arbetssjukdomen i Sverige.
– Det är ett onödigt problem. Med ett regelverk som säger hur mycket en maskin får vibrera hade problemet varit löst, säger Hans Lindell, forskare på vibrationsskador på RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.

Slagborr Med vibrationsdatabasen vill Hans Pettersson förhindra att skadorna uppstår eftersom det inte finns någon bot. Foto: Vidar Nord

Vibrationsdatabasen ska minska skadorna

Den nationella vibrationsdatabasen ska leda till fler riskbedömningar och färre vibrationsskador.
– En riskbedömning är viktig för att få en uppfattning om hur mycket de anställda på ett företag utsätts för vibrationer, säger Hans Pettersson, forskare på Umeå universitet.

Skogsmaskin fäller träd Timmerbilsförare utsätts för helkroppsvibrationer och riskerar att drabbas av värk i nacke och rygg, hjärt- och kärlsjukdomar liksom diabetes. Foto: Yusuf Onuk

Modell ska minska risker med helkroppsvibrationer

Helkroppsvibrationer ger smärta i ländrygg, axlar och nacke. I kombination med stillasittande kan det leda till hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Timmerbilsförare är en utsatt grupp. Ett forskningsprojekt ska utveckla en modell som minskar riskerna.

Johannes Lindén fascinerades av att mäta det som var ”omöjligt” att mäta och halkade in på ljusforskning. Här undersöker han ljuset på Kungliga biblioteket i Århus tillsammans med Thomas Dau Larsen på biblioteket. Foto: DTU

Flimmerförvirring!

Ljusforskarna har en annan och alldeles egen definition av flimmer än den gängse. Den har sina rötter i tidig forskning om ljussvängningar – i biograferna. Detta kan ibland göra det lite krångligt när de vill kommunicera med allmänheten.

Mobilens kamera synliggör den dåliga LED-lampans flimmer, som du själv inte kan se – men som kan ge dig huvudvärk. Foto: Johannes Linden, LTH

Varning för flimmer

Lampor som flimrar, utan att du själv kan se det, kan ge dig huvudvärk och koncentrationssvårigheter, och i värsta fall migrän. Du kan själv göra en första flimmerkoll med din mobil, och det finns flimmerfria lampor. Detta ett enkelt arbetsmiljöproblem att lösa.

Illustration av felriktat ljus –De största problemen i den visuella arbetsmiljön är bländning och flimmer. Felplacerade armaturer är det absolut vanligaste, säger Hillevi Hemphälä. Illustration: Mynak

Friskare personal med rätt visuell arbetsmiljö

Vi tänker sällan på ljusmiljön och hur vi påverkas av den, men en felplacerad lampa kan leda till sjukskrivning på grund av nackbesvär. Det säger Hillevi Hemphälä, synergonomiforskare vid Lunds universitet.
– Med min forskning vill jag skapa en bättre visuell arbetsmiljö som leder till bättre hälsa och ökad prestationsförmåga.

Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, forskare i ljusdesign vid KTH, befinner sig på Arkitekturmuseet, där de förbereder udervisning för studenter. Här finns en kreativ miljö att testa både ljus och skuggor i. Foto: Enikö Arnell Szurkos

Nytt labb förenklar ljusforskning

Dagsljuset måste utnyttjas mer och belysningen anpassas till olika miljöer. Det tycker Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, forskare i ljusdesign på KTH, som ser fram emot att bygga upp en ny plats för ljusdesignforskning i Sverige.

Det är viktigt att tänka igenom ljusmiljön från början, så att det sedan flexibelt kan anpassas efter olika behov, enligt Jörgen Eklund på KTH. Foto: Unsplash

”Utforma belysning rätt från början”

Ljussätt en arbetsplats så att det kan justeras efter olika behov. Det är viktigt att göra rätt från början, enligt Jörgen Eklund, professor i ergonomi på KTH, som har varit med och skrivit nya riktlinjer för synergonomi. 

Bild på grisar i bur. I höstas tog sig aktivister in i ett grisstall. Det väckte oro. Foto: V. Meadu (CCAFS)/Flickr

Djurrättsaktivism oroar lantbrukare

Svenskt lantbruk utsätts för djurrättsaktivism. Många av gårdarna har anställda som är oroade. – Det är ett stort psykosocialt arbetsmiljöproblem, säger professor Peter Lundqvist, en av författarna bakom den första vetenskapliga studien om hot och brott i lantbruket.