Unga chefer är mer självkritiska i sitt ledarskap, men det är obefogat, enligt en ny studie vid Karolinska Institutet. Unga chefer är nämligen mer uppskattade än äldre.
Unga ledare mår sämre och upplever mer stress än äldre. De har också mindre tro på sig själva, underskattar sin förmåga att leda, och riskerar i högre grad utmattning och depression på grund av arbetsbelastning. Äldre chefer är mer nöjda med sin arbetsmiljö och trygga i både sitt ledarskap och plats i organisationen, visar nya forskningsresultat vid Karolinska Institutet (KI).
Unga chefer skattas samtidigt högre av medarbetare i alla åldrar än äldre chefer.
– Det kan handla om att unga anstränger sig mer och vill prestera, samtidigt som de äldre kanske lutar sig tillbaka mer och känner sig tryggare i att deras arbetsinsats är tillräckligt bra, förklarar Malin Mattson Molnar, organisationspsykolog vid KI.
Enkätstudierna, som bygger på svar från över 10 000 chefer och nära 100 000 medarbetare i olika branscher, visar tillsammans ett intressant resultat, som borde få både yngre och äldre ledare att tänka till, enligt Malin Mattson Molnar.
Unga är mer självkritiska, vilket egentligen är obefogat. De borde kunna slappna av mer.
Malin Mattson molnar, Forskare vid KI
– Unga är mer självkritiska, vilket egentligen är obefogat. De borde kunna slappna av mer, utifrån hur medarbetare ser på deras ledarskap.
Djupintervjuer med unga chefer
Malin Mattson Molnar arbetar nu med en kvalitativ undersökning om hur unga upplever chefer sin arbetsmiljö och att vara ledare. Nio kvinnor och tolv män under 35 år, i vitt skilda branscher har djupintervjuats och resultaten analyseras nu.
– Vi ser att det finns fördomar mot unga. De möter attityder som ”det här kommer du inte klara av”, i stället för att de värderas utifrån sin personlighet, förmåga och intresse. De får ofta försvara att de har kompetensen.
De unga cheferna har olika strategier för att möta motståndet. En kan vara att vara öppen med sin osäkerhet och ta emot hjälp från medarbetare.
– Med denna strategi tydliggör de att de vill ta vara på medarbetares kompetens. Det handlar om en prestigelöshet och att visa att man är öppen för att lära sig av andra.
I intervjuer framkom också att det finns generationsklyftor mellan yngre och äldre chefer. Äldre tycker oftare att chefen ska föregå med gott exempel genom att jobba hårt och lämna bygget sist. Unga ledare är ofta precis uppe i det svåraste pusslet med familj och arbete.
– Vissa har attityden ”nu går fina chefen tidigt igen”. Då krävs det att man har lite skinn på nästan och kan stå upp för att vabba och att lämna arbetsplatsen tidigt.
Organisationen och högre chefer kan göra mycket för att underlätta för unga chefer. Men ofta krävs även en förstående partner hemma, visar studien. Särskilt unga kvinnor beskriver att deras partner får dra ett tungt lass i hemmet.
– Har man barn är det ofta en viktig förutsättning att partnern kan ta ett stort ansvar. Vi ser inte att männen lyfter frågan i samma utsträckning, vilket kan bero på att det tas för givet att kvinnor jobbar mer i hemmet när deras män har krävande chefsroller.
Personalansvar är svårt
Unga chefer tycker att det kan vara svårt med personalansvaret, särskilt när det handlar om tyngre frågor.
– Några säger att de har haft en föreställning om att de bitarna skulle vara lättare. Det kan handla om komplicerade rehabärenden, att hantera misskötsel eller att få medarbetare motiverade.
I dessa frågor kan unga chefer behöva mer stöd. De som har ett bra stödsystem på plats, med en personalavdelning eller en kanske en mentor, uttrycker uppskattning för det, enligt Malin Mattson Molnar. Hon rekommenderar också organisationer som vill ge goda förutsättningar för unga chefer att uppmärksamma just stödet i personalfrågorna.
Det är ofta modiga och kan sätta gränser, till exempel vad gäller balansen mellan jobb och fritid.
Malin Mattson Molnar, forskare
De unga kan förstås möta motstånd och hinder, och behöva strategier för att hantera dessa. Det krävs vissa egenskaper av dem som vill och orkar vara kvar i sin ledarroll.
– Vi tycker oss se några gemensamma nämnare. De är personer som inte drar sig för att uttrycka sina behov, och som också tar ett eget ansvar. De är ofta modiga och kan sätta gränser, till exempel vad gäller balansen mellan jobb och fritid. De har lite skinn på näsan helt enkelt.
Projektet ”Visst vill jag vara chef” har som mål att bidra med konkreta råd till organisationer som vill arbeta aktivt för att fler unga ska våga ta en ledarroll.
– Vi kommer att föreslå hur man skapar kultur, struktur och rutiner för att möjliggöra det, säger Malin Mattson Molnar.
Enikö Arnell-Szurkos
Fotnot : Projektet bedrivs vid Karolinska institutet, i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, Försvarshögskolan och Högskolan i Gävle. Det finansieras av Afa försäkring och ska pågå 2020 – 2024.