Industri 4.0 är här och beskrivs ofta visionärt och positivt. Enligt arbetsvetenskaplig expertis behöver våra nya system analyseras ur flera perspektiv. Annars riskerar vår arbetsmiljö att försämras istället för att förbättras.
Med det som kallas den nya industriella revolutionen, Industri 4.0, tar utvecklingen avgörande kliv framåt, enligt Jan Johansson, professor emeritus vid Luleå tekniska universitet, LTU.
– Hur tekniken och människan interagerar i de här nya systemen utmanar våra sinnen på ett helt nytt sätt. Med hjälp av ”augmented reality”, AR, och VR-glasögon kan vi blanda verklighet med fiktiv verklighet. Vi kan sätta externa skelett på människor. Allt detta kommer väldigt nära inpå kroppen.
Arbetsmiljöfrågorna som uppstår i samband med utvecklingen måste tas på allvar, bedömas och riskerna förebyggas. Enligt Jan Johansson kommer arbetsmiljön generellt sett att förbättras för de flesta, men frågorna behöver ständigt bevakas och lyftas upp på agendan.
– Vi behöver tänka igenom de nya koncepten, den nya tekniken, vilka risker som finns och vilka möjligheter. Man får inte lämna det åt teknikerna. De måste hållas i örat, så att arbetsmiljöaspekterna kommer med.
Arbetarna försvinner
Jan Johansson och hans kolleger har ringat in några områden vi behöver hålla ögonen på i samband med den nya industriella revolutionen.
I samband med ökad automation blir arbetsuppgifterna färre för industriarbetare. Industrisektorn minskar på sikt, samtidigt som servicesektorn ökar.
– Vi kan se alternativa utvecklingsmodeller här. Produkterna blir mer och mer komplicerade, och det krävs mer arbete för att tillverka den. Frågan är om behovet av arbetskraft blir större eller mindre än det som rationaliseras bort.
Arbetsplatserna försvinner
Arbetet kan skötas på distans på helt nya sätt, automatiserat och med fjärrstyrning. Gruvtrucken under jord går att manövrera ovan jord och egentligen kan man fjärrstyra arbetet i hela tech-gruvan från sin mobiltelefon.
Nästa steg kan vara att lägga på en VR-miljö och inte bara ha fem sex skärmar i ett kontrollrum, utan 100 skärmar. Då behöver gruvarbetaren inte vara på plats utan kan göra arbetet var som helst.
Arbetet behöver inte heller styra valet av boplats längre.
”Arbetet kan göras i Indien för tio procent av lönen.”
– Arbetet blir helt oberoende av rummet och i det finns både en möjlighet och en fara. Arbetet kan göras i Indien för tio procent av lönen, eller så kan alla flytta till städerna. Eller ut på landet, säger Jan Johansson.
Kompetensreform och polarisering
Beroende på hur de tekniska systemen utformas kan utvecklingen leda till en större polarisering mellan arbetsgrupper. Vissa kommer behöva vara högkvalificerade och tekniskt kompetenta, medan andra grupper sköter arbete som inte kräver höga kvalifikationer, eftersom AI kan bidra med beslutstöd.
Anställningsformerna ändras
Gig- och sms-anställningar blir vanligare. Jan Johansson berättar om fabriker där de flesta är sms-anställda. Vad händer med arbetarnas makt över sin arbetsmiljö om anställningsformerna ändras? Vad händer med den svenska modellen om de klassiska systemen luckras upp?
Enligt Jan Johansson finns det olika lösningar
– I Tyskland organiserar IG Metall även egenföretagare. Det är en väg att gå. En annan är om fackföreningarna ställer krav på och legitimerar de nya plattformarna som har gig- och projektanställningar.
Könsmönster kan ändras
De fysiska hindren för kvinnor att utföra samma arbete som män kommer försvinna helt. Många tror att det automatiskt leder till mer jämlikhet. Frågan är hur de nya uppgifterna könskodas, enligt Jan Johansson.
– Det finns redan idag många snedfördelade branscher med machokultur. Och så ska datanördarna in där och lösa problem. Det är klart att genusfrågorna behöver bevakas även i fortsättningen.
”Hur långt kan man gå utan att det blir integritetskränkande?”
Arbetsmiljöfrågorna – integritet och stress
De ovan nämnda förändringsområdena påverkar arbetsmiljön också. Sedan finns det några specifika arbetsmiljöfrågor utöver det som Jan Johansson vill lyfta fram – integritetsfrågor och stress.
Med den nya tekniken kan vi gå hur långt som helst i att kontrollera och bevaka en arbetstagare. Det handlar om att både se position, registrera rörelser, men även bevaka stress och andra kroppsliga funktioner genom smarta arbetskläder exempelvis.
– Det är väldigt bra att kunna göra det om det uppstår en olycka, men hur långt kan man gå utan att det blir integritetskränkande och påverkar arbetsmiljön negativt?
Teknikstress uppstår när medarbetare upplever att tekniken inte fungerar som den ska eller när de själva saknar kompetens för att helt kontrollera den. I framtidens system kommer tekniken att vara ännu mer närvarande, vilket förstås kan öka stressen. Men den kan också ge många lättnader
– Tänk dig exempelvis ett bygge – många bilar som åker ut och in, och mycket material i olika högar. Framöver kommer allt som kommer in på området att kunna loggas, taggas och hållas koll på. Datorer kommer att räkna på vad som görs och vad som behövs hela tiden. Det kan öka stressen, men också underlätta.
Enikö Arnell-Szurkos