Vi har lärt oss att respektera tystnaden

Malin Bergander är barnmorska och deltog i en studie av ljudmiljön på sin förlossningsklinik. Det genomfördes av forskargruppen Ljudmiljö och hälsa vid Göteborgs universitet.

– Tack var deras studie fick vi upp ögonen för hörseln. Numera har vi fått möjlighet till tysta arbetsplatser, säger hon.

Malin Bergander har varit barnmorska i över 25 år och arbetar på Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU. Det är en av norra Europas största förlossningskliniker med över 10 000 förlossningar per år.

Malin jobbar natt på en av de tre avdelningarna. Hon har hand om normala förlossningar. Närvarande är då den födande mamman, hennes partner och ibland också en undersköterska.

– Det är mycket plötsliga skrik, speciellt vid krystvärkarna. Att stå nära den som föder kan vara förödande. Vi ber kvinnan andas i syrgasmasken om hon känner att hon behöver skrika, säger hon.

På avdelningarna pågår även en hel del bakgrundsljud. Personalen lever i en ljudintensiv miljö med mycket maskiner och fläktar, droppräknare som blippar och bloppar och det är larm som går.

– Det är tröttande i längden för kroppen. Det insåg vi när forskarna var här och gjorde sin studie.

Upptakten till forskningen var att personal på avdelningen hade anmält att de fått tinnitus.

– Jag själv har inte fått det. Men jag har känt av flera timmar efteråt om jag stått nära någon som skriker.  Det är som om man stoppat bomull i öronen. Sedan släpper det successivt.

På avdelningen var det vanligt med allmän trötthet och huvudvärk. Många hade en ljudtrötthet eller var ljudkänsliga, särskilt efter pass med mycket höga ljud.

– Det märktes när man kom hem. Då kändes det jobbigt med småbarn och familj. Man var trött i huvudet och ville bara vila, säger Malin Bergander, som också är huvudskyddsombud för Vårdförbundet på SU.

Forskarna intervjuade personalen och mätte deras hörsel. Flera hade besvär med tinnitus och några hade nedsatt hörsel. Forskarna mätte också ljudnivån på avdelningen och personalen fick bära ljudmätare på sig under arbetet.              

– Tack vare studien fick vi upp ögonen för hörseln.  Det är viktigt att inte få plötsliga höga ljud. Det är de som skadar oss mest, säger Malin Bergander som också är huvudskyddsombud för Vårdförbundet.

Fler och mindre rum

Men ljudmiljön finns inte bara i förlossningsrummen. Lokalernas utformning är viktig för ljudnivån. Före studien satt flertalet i en enda stor expedition. De som hade rast, åt lunch och förde privata samtal blandades med dem som hade jobbmöten och de som satt och jobbade vid datorer med rapporter och forskning.

– Där blev det väldigt stökigt. Då kom vi på att vi skulle dela upp oss i mindre rum. Vi fick ner ljudvolymen genom att inte vara så många i varje rum.

Expeditionerna blev fler och mindre. Där har man överlämningar mellan arbetslag, pratar i telefon och för journal på dator. Rasterna fick ett helt separat rum och man skapade ett ljudisolerat rum för arbete vid datorer.

– Vi har lärt oss att respektera tystnaden. Vi håller nere ljudvolymen på expeditionerna. Och vi behöver lära oss att lämna arbetet helt under våra raster.

Numera plockar man av sig alla personsökare och telefoner och kan stänga om sig på rasten. Och man jobbar mer aktivt med att använda hörselskydd i arbetet.

Avdelningen köpte in ett antal olika hörselproppar. Personalen fick välja det som passade var och en. Själv bär hon en sorts röda öronproppar, som hon är nöjd med. De dämpar ljuden men hon kan fortfarande höra vad folk säger.

– Vi kan inte bära hörselkåpor. Det blir konstiga signaler till patienterna, säger Malin Bergander.

Den yttre miljön bidrar också till ljuden på avdelningen. Om- och nybyggnader pågår sedan många år runt kliniken.

– Det är fullt ös hela dagarna med andra ljud som också är väldigt störande. Bredvid oss bygger de en ny klinik där det sprängs och borras. Förut byggde de om inomhus. Det var också väldigt tröttande.

Nybyggnader kan också leda till förbättringar. Ett exempel finns på nya kvinnosjukhuset.

Där ska man bygga förlossningsrum som blir mer ombonade och hemlika och man kan dra för jalusier för utrustningen.

Planera för bra ljudmiljö

– Det är viktigt vid ny- och ombyggnation att man tar med ljudet i planeringen. Sådant som absorptionsplattor, gardiner och möbler, ofta tänker man på det alldeles för sent, säger Malin Bergander.

Ett nytt sjukhus kostar stora pengar. Förbättringarna av ljudmiljön på förlossningsavdelningen var inte dyra.

– Jag vet inte exakt, men det kostade inte så mycket mer än att vi köpt nya öronproppar. Vi byggde inte om så mycket, vi gjorde mest rockader mellan befintliga rum säger hon.

På nya barnsjukhuset har man fått ljudisolerade vilofåtöljer.

– Vi pratade om att vi också ville ha ljudisolerade fåtöljer till vår avdelning. Det fick vi inte, det var för dyrt.

Text: Anna Holmgren