Användbart nr 1 2016 Tema: Gränsvärden
Den nya mejselmaskinen vibrerar betydligt mindre än en traditionell. Foto: Hans

Maskinvibrationer kan konstrueras bort

–Maskiner måste inte vibrera och ge skador. Det går att konstruera bort problemen, säger Hans Lindell, Swerea IVF. I det nya projektet Noll vibrationsskador vill forskarna ta ett brett grepp och involvera alla slags intressenter.
Att arbeta med vibrerande verktyg ökar belastningen ytterligare. Foto: Mia Åkerström

Dags för gränsvärden också för ergonomiska belastningar

Lika allvarligt som för höga kemikaliehalter i luften är det att belasta kroppen för mycket. Det leder till utdragna smärttillstånd i muskler och leder och till långa sjukskrivningar. Nu finns objektiv kunskap om hur risken ser ut för armen, nacken, skuldran och axlarna. Ett gränsvärde är möjligt, men att sätta det är ett politiskt beslut.
Ghassan Kadhim visar ett av krossverken. Materialet har begjutits med vatten. Foto: Roland Cox

Kampen mot stendammet

Ghassan Kadhim visar hur tung den fuktiga sanden blir när man har vattenbegjutit den i krossverket. – Om vi inte gjorde det skulle det damma jättemycket här, säger han. Trots all försiktighet smyger sig det fina stenmjölet in i hytter och bodar. Alla tycks medvetna om hotet mot hälsan.

Användbart nr 4 2015 Tema: Ergonomi ger balans i belastningarna
Per-Arne Persson, maskinist på färja, ständigt uppkopplad. Foto: Roland Cox

Jobbet för en färjkarl: dieslar och sms

Även livet för en färjkarl digitaliseras, på gott och ont.Per-Arne Persson i Södertälje får meddelanden om ledighet och bemanning i mobilen. Men för det mesta lyckas han hålla jobbet ‒ på jobbet.
Trafikverkets ledningscentral

Ständigt uppkopplad i det gränslösa arbetet

Digitaliseringen kan sätta sig både i nacken och i själen. Att vara ständigt uppkopplad och nåbar kan vara en stressfaktor och ge sämre arbetsmiljö.I fyra år ska forskare i Gävle djupstudera anställda vid Trafikverket för att hitta riskerna med det gränslösa arbetet och metoder som kan hjälpa.

Riskbedömningar – ergonomens bästa vän

Det finns en rik flora av olika mätmetoder för risker med fysisk exponering som ergonomer kan använda. När siffrorna trillar ut blir de hårda fakta i kommunikationen om förändringar och förbättringar på arbetsplatsen.
- När man jobbar direkt med produktionen ställs det höga krav, säger Kerstin Tegbrant. Foto: Sandra Hall

God ergonomi ger fyra gånger bättre kvalitet

Kerstin Tegbrant jobbar som ergonom på Scania i Södertälje. Här satsar företaget numera stort på ergonomi. Vägen dit har varit vetenskapliga metoder för att bedöma risk för muskel- och ledbesvär och ett nära samarbete mellan ergonomer, medarbetare, ledning och produktionstekniker.

Kartläggning för ett hållbart arbetsliv

Trots att vi vet vad som orsakar belastningsbesvär fortsätter de att drabba anställda, inte minst i vård- och omsorg.Att jobba förebyggande, ta hjälp av företagshälsovården och kartlägga arbetsmiljön för en hel arbetsgrupp kan vara en väg framåt. Det visar ett projekt på Rehabliteringsmedicinska kliniken på Linköpings universitetssjukhus.

Användbart nr 3 2015 Tema: Kontaktyrken
Fikarast på Tallhöjdens vårdcentral. Foto: Roland Cox

På spaning efter den goda återhämtningen

Mötet med patienter kan vara stimulerande, livgivande ‒ och slitsamt. Riskfaktorerna i vården är kända. Ett forskarteam i Skåne vänder på steken och söker istället friskfaktorerna i arbetet. Kan man fika sig frisk?
Personal på Tallhöjdens vårdcentral fikar. Foto: Roland Cox

Skål för fikarasten!

På Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje är fikarasten viktig, i synnerhet på fredagar när kollegerna turas om att bjuda på frukostbuffé. – Det vore hemskt om man inte fick fika tillsammans. Det sociala är jätteviktigt, säger Maria Jansson, medicinsk sekreterare.
Med förebyggande arbete kan man undvika långa sjukskrivningar. Foto: Benjamin Rasmussen

Företagshälsovården används inte förebyggande

I kommuner och landsting arbetar företagshälsovården sällan med förebyggande arbetsmiljöarbete, trots höga sjukskrivningstal. En ny studie visar hur en rad faktorer i styr arbetsmiljöarbetet bort från det förebyggande arbetet mot det individinriktade.
Resurser och krav i arbetet påverka möjligheten att varva ner. Foto: Philip Schneider

Var femte i välfärdstjänstarbete är utmattad

Ett otydligt arbetsuppdrag och otillräcklig återkoppling i välfärdstjänster har starkt samband med bristande återhämtning efter jobbet. Det visar en ny studie. När själva uppdraget formas skapas arbetsvillkor och arbetsmiljö. I den fasen finns möjlighet till förebyggande arbetsmiljöarbete. Ett verktyg för detta är uppdragsdialogen

Användbart nr 2 2015 Tema: Det gränslösa arbetet

Kontakten med arbetslivet viktig

Det finns många vägar som leder bort från arbetslivet, men också sätt att komma tillbaka för den som blivit sjukskriven.Släpp aldrig kontakten med arbetslivet och håll kontakten med arbetsgivaren är en förutsättning. Det menade deltagarna på seminariet ”När arbetsförmågan sviktar.”Seminariet hölls på Idéforum för Hållbart Arbetsliv i Sverige 2020, anordnat av Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.

Krävande att leda sig själv på jobbet

Du ska inte bara lösa ett problem utan också komma på vad som är problemet och sedan kunna formulera det. Att leda sig själv på jobbet är en krävande aktivitet. Det menar Gisela Jönsson som har undersökt de gränslösa jobben i teknik och IT-sektorn. – Jag vill motverka känslan av att det är något fel på den som inte klarar av det gränslösa jobbet. Det är jobbet som behöver förändras, säger Gisela Jönsson, forskare på institutionen för Industriell ekonomi & organisation på KTH.

Fel i organisationen skapar utbrändhet

Psykisk ohälsa är ett växande problem inom arbetslivet. Uppkomst av utbrändhet sker oftare på grund av för stor arbetsbelastning samt brist på kontroll än på grund av individuella faktorer, säger Magnus Lindén, lektor och forskare vid institutionen för psykologi, Lunds universitet.
Arbetslivsforskaren Lena Gonäs på Arbetsmiljöverkets seminarium. Foto: Roland Cox

Mindre bilar och färre chefer för kvinnor i hemtjänsten

Kvinnor i hemtjänsten har små bilar som står ouppvärmda på en uteparkering. Män på tekniska avdelningar har stora bilar som står värmda i ett parkeringsgarage. Så här kan det se ut i många kommuner.
Oro och trötthet hos yngre kvinnor ökar i gränslöst arbetsliv visar forskning. Foto: SXC.hu

Det gränslösa arbetslivet som hot och möjlighet

Gränserna för var, när och med vilka vi arbetar har förändrats med den ekonomiska och tekniska utvecklingen. Gränslösheten för med sig möjligheter men också risker. Dessa skiljer sig åt mellan olika grupper. De mest utsatta grupperna behöver stöd av regler, lagar och avtal.
Välutbildade upplever oftare att de har en konflikt mellan arbete och privatliv. Foto Channa 72

Jobbet alltid närvarande i gränslöst arbete

Privatlivet och arbetslivet kan krocka i det gränslösa arbetslivet, särskilt för välutbildade kvinnor med barn. Resultatet kan bli utbrändhet och för männen ökad alkoholkonsumtion. För att slippa vara tillgänglig måste man själv sätta gränser.
In Sand har ett krävande men fritt jobb som chef i den offentliga sektorn. Foto: Anna Holmgren

Större befogenheter blev räddningen för Ina Sand

Ina Sand är verksamhetschef för en enhet som bedriver rehabilitering i primärvården inom Stockholms län. Hon berättar om hur det är att vara kvinna och chef i den offentliga sektorn. Det är ett krävande jobb som spiller över på fritiden, men det är fritt och givande.
Det är bättre för hälsan att vara chef, särskilt för manliga chefer. Fotot: BSK

Chefer jobbar hårdare men är friskare och gladare

Det är bättre både för hälsan och för humöret att vara chef än att vara en vanlig löntagare. Det gäller både män och kvinnor. Allra bäst är det för de manliga cheferna.
Fredric Bergström, webbutvecklare, gillar det gränslösa jobbet. Foto Ragnhild Larsson

Frihet med struktur på kommunikationsbyrån

– Jag har världens roligaste jobb med tillräckligt stor frihet och tillräckligt hög lön. Fredric Bergström jobbar som webbutvecklare på den personalägda kommunikationsbyrån Rabash i Göteborg, där gränserna mellan jobb och fritid ibland flyter ihop. Samtidigt har medarbetarna noga koll på att ingen jobbar för mycket.

På Arbetsmiljöbloggen sprider hon forskningsresultat om arbetsmiljö

Arbets- och miljömedicin i Linköping har startade 2015 Arbetsmiljöbloggen som en ny kanal för att sprida forskningsresultat och kunskap om arbetsmiljö till personal, patienter och allmänhet. – Genom att beröra och väcka människors intresse hoppas vi förebygga ohälsa, säger Charlotte Wåhlin.
Bilpendlare i kö.

Längre resväg kan ge ohälsa hos pendlare

Lång tids jobbpendling ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa, visar ny forskning från Arbetsmiljömedicinska kliniken, Lunds universitet. – Vi ser ett tydligt samband mellan pendlingstid med bil eller kollektivtrafik och upplevd ohälsa som stress, sömnstörning och utbrändhet, säger forskaren Kristoffer Mattisson. Aktiv cykel- och gångpendling verkar däremot ge ett friskare liv.

Användbart nr 1 2015 Tema: Arbetsolyckor

En strategi för färre fallolyckor inom vården

Monika, 61 år, sjukgymnast, halkar på vatten på golvet, faller på vänster sida. ”Jag stukade foten och skadade höften, axeln och armbågen”. Anställda inom vården är drabbade av fler arbetsolyckor än i andra branscher enligt Arbetsmiljöverket. Främst är det fallolyckor, som leder till långa sjukskrivningar, men också belastningsolyckor och skär- och stickskador. 
Truckar och maskiner orsakar flest olyckor i fabrikerna.

Maskinerna som skadar i industrin

Det är inom transporter, bygg och industri som flest arbetsolyckor sker, i förhållande till antalet arbetande. Vissa maskiner är värre än andra.

Forskning ska förebygga dödsolyckor

Luleå tekniska universitet och LKAB samarbetar i ett forskningsprojekt om hur samordningen med underleverantörer kan förbättras, och hur dödsolyckor inom gruvindustrin kan förebyggas. 
Tre byggnadsarbetare

Äldre i byggbranschen drabbas allvarligare av arbetsolyckor

I byggbranschen är allvarliga arbetsolyckor vanligare bland äldre medarbetare och bland dem som jobbat längre än bland yngre och nyanställda. Flest allvarliga olyckor inträffar på vintern och en tredjedel av dessa händer klockan 10-12. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
Sågklinga

Så dör människor på sina jobb

50-talet dog mer än 300 män i jobbet varje år. På senare år har det sjunkit till cirka 50. Vanligast är att offret har tappat kontrollen över ett fordon eller en maskin.
Anna Weigelt och Michel Normark. Foto: Roland Cox

Arbetsolyckorna blir fler – håller trenden i sig?

De allvarliga arbetsolyckorna har ökat i flera år i rad, har Afa Försäkring rapporterat. Ny statistik kommer i sommar. ‒ Det verkar vara en ökning även denna gång, men det vet vi inte förrän vi har gått igenom siffrorna ordentligt, säger Michel Normark, analyschef.